Många Uppsalabor får sitt avloppsvatten renat i Kungsängsverket. Trots att verket har en kapacitet att hantera avloppsvatten från 330 000 personer slår man snart i ett byråkratiskt maxtak på 200 000 personer. I väntan på långsam beslutsprocess stirrar verkets personal nervöst på befolkningsstatistiken och undrar hur de ska göra när en Uppsalabo för mycket trycker på spolknappen.

Många Uppsalabor får sitt avloppsvatten renat i Kungsängsverket. Nästan 200 000 personer, närmare bestämt.

Det är faktiskt nästan för många. Inte för själva vattenverket. Det rullar på och har mer kapacitet att ge. Däremot för det tillstånd som ligger till grund för reningsverket. Det gäller maximalt 200 000 personer. Inte en kotte till.

Men, som en artikel i UNT lakoniskt konstaterar, reningsverket har inte makt att vare sig hindra Uppsalaborna från att skaffa barn eller att låta människor flytta till Uppsala. Och tur är kanske det.

Så i brist på andra verktyg kan personalen på reningsverket bara sitta och titta nervöst på den senaste befolkningsstatistiken. För när den magiska gränsen på 200 000 personer är anslutna till verket kommer kommunen att kontakta åklagare och anmäla sitt eget kommunala bolag för miljöbrott.

Men kan man inte bygga ut verket då, tänker du kanske? Det har Uppsala kommun också tänkt. Redan år 2020 lämnade kommunen in en ansökan om att bygga ut reningsverket, för att klara en växande stad. Många människor och företag vill nämligen flytta till Uppsala och då vill man ju inte att den eftersträvansvärda tillväxten ska falla på en vattenreningsbagatell.

Det nya reningsverket skulle kunna hantera 330 000 personer. Problemet skulle därmed vara löst!

Fast då måste man tänka på fosforn. Redan med dagens tillstånd får verket släppa ut fem ton fosfor per år. Men eftersom Uppsala Vatten visat på lite ingenjörsanda så släpper verket bara ut mellan två och tre ton fosfor om året. Och ännu bättre, efter att verket byggts ut kommer det fortfarande bara släppas ut 4,5 ton fosfor om året, alltså mindre än vad tillståndet redan medger.

Så det är bara att bygga ut, tänker du. Inte då. För enligt Vattenmyndigheten går själva ökningen av fosforutsläpp emot EU:s miljölagstiftning. Trots att den alltså ligger under gränsvärdet för vad som får släppas ut. Företrädare från andra reningsverk runtom i Europa har faktiskt storögt sett på denna unika tolkning av EU-rätten, som inte tycks göras på andra håll i unionen.

Problemet för Uppsala kommun är att myndigheterna – Naturvårdsverket och Vattenmyndigheten – gör olika bedömningar och tolkningar av regelverket, vilket försvårar en prövning i Mark- och miljödomstolen. Ska tillstånd beviljas, eller inte? 

För att lösa frågan uppenbarar sig en möjlig räddning – låta regeringen avgöra frågan och ge dispens. I juni 2022 damp tillståndsärendet ned på regeringens bord. Sedan dess har intern beredning pågått och hållit hela kommunens utveckling på halster. Inget händer. Förutom att personalen på Uppsalas reningsverk fått allt gråare hår av att åklagaren snart kan knacka på dörren.

I juni 2024 har regeringen behandlat ärendet, men frågan återstår fortfarande att avgöras slutligt i domstol. Innan kommunen slår i tillståndstaket. 

Samtliga riksdagsledamöter från Uppsala län, hela Uppsala kommuns ledning och företrädare för näringslivet i Uppsala har bönat och bett till regeringen att få möjlighet att fortsätta bygga ut staden och slippa skicka åklagare till reningsverket. Hittills har det inte hjälpt. Och Uppsalas invånarantal fortsätter hotfullt att ticka uppåt.