När det nya nationella centret för cybersäkerhet behövde ett skyddande staket sa kommunen nej. Något så enkelt som ett stängsel ledde till en byråkratisk dragkamp mellan flera offentliga instanser.

Solna är en trygg och säker kommun. Åtminstone enligt Solna stad själv, som i en artikel på sin hemsida skriver att kommunen klättrar i en nationell undersökning som fokuserar på säkerhet och trygghet.

Vi vet inte om det var tryggheten i Solna som gjorde att staten placerade det nya nationella centret för cybersäkerhet där, men det fanns i vart fall ändamålsenliga lokaler i Bergshamra som Fortifikationsverket köpte. Det enda som saknades var ett skalskydd och eftersom centret bedriver känslig verksamhet och är ett skyddsobjekt behövdes ett staket runt huset.

Många kan nog ha förståelse för att det är olämpligt om ryska spioner kan knata fram och titta genom fönstret. Vi lever ju som bekant i en orolig tid där Sverige behöver rustas både militärt, civilt och digitalt. I ett land som har krumbuktat sig in i Nato med mycket möda och stort besvär borde väl ett stängsel kunna sättas upp utan att det knorras – Men nej. Gärna cybersäkerhetscentrum, men vid staket gick gränsen för Solna stad. Eller som Magnus Persson, vice ordförande i byggnadsnämnden i Solna uttryckte det: ”Det är en krånglig fråga, men vi har landat i att det inte är lämpligt.”

Men ett cybersäkerhetscentrum med full insyn tyckte Fortifikationsverket inte var ”lämpligt”. Verket överklagade Solnas beslut till Länsstyrelsen med ampra, och för myndigheter ovanligt tydliga formuleringar som att staketet är en ”absolut nödvändighet”. Länsstyrelsen fattade efter ytterligare en tid beslutet att Solna stads beslut skulle upphävas, eftersom försvarsintresset ansågs trumfa intrånget i naturen.

Ännu så länge är det oklart när centret kan flytta in. Men man kan glädjas över att det redan skapat mängder med jobb, även långt utanför det som är användbart i kampen mot cyberhot: minst tre myndigheter som bråkar med och överklagar varandra.