Det här är en sann historia om hur engagemang kan malas ner av kommunal byråkrati. Entreprenören Leo Razzak började 2018 hyra en gammal panncentral i Bredäng och fyllde den med kultur och liv, men trots stora planer och privat finansiering har hans drömmar fastnat i byråkratiskt klister när han försöker ändra detaljplanen för att få bygga ut.

Det här är en sann historia om att mala ner engagemang i kommunal byråkrati. År 2018 började entreprenören Leo Razzak hyra den tidigare panncentralen i Stockholmsförorten Bredäng för att fylla den med kultur och liv. Panncentralen byggdes på 1960-talet som ett värmeverk men har inte använts som det på många år. Efter tre år som hyresgäst köpte Leo byggnaden av Stockholms stad. Ambitionen var att låta verksamheten växa – han ville skapa en stor kreativ och entreprenöriell scen i Bredäng:

– Ett av mina mål är att ta bort Bredäng från polisens lista över utsatta områden, säger Leo Razzak.

Så Leo Razzak köpte huset av Stockholms stad 2021, och verksamheten Värmeverket bedrivs nu som en stiftelse. I dag arrangeras det bland annat kurser, modevisningar, kulturevenemang och utvecklingsprogram för unga entreprenörer i Värmeverket.

Leo Razzak har stora planer på att utvidga verksamheten och har säkrat privat finansiering för att driva 300 utbildningsplatser, 75 kulturevenemang per år och 60 entreprenörer i ett inkubationsprogram, men för att det ska få plats måste lokalerna byggas om. Allt har dock fastnat i byråkratiskt klister eftersom utbyggnaden kräver en ändring av detaljplanen –  och en detaljplan är inget som ändras i brådrasket. Att ändra ett litet ord är inte sällan en mångårig process. Huset är sedan panncentralstiden klassat som ”lätt industri”. Eftersom det inte varit värmeverk på flera år borde det vara enkelt att klassa om byggnaden till något mer tillåtande, som till exempel ”centrumändamål”, men icke sa Nicke. I dag har Leo Razzak väntat flera år på ändringen som skulle göra det möjligt att bereda plats för mer verksamhet på en plats som verkligen skriker efter positiv utveckling. Och fortfarande har han ingen aning om när han kan få ett besked.

— Jag har full förståelse för att sådana här processer kan vara snåriga, och jag tycker inte att vi blir direkt motarbetade av vare sig politiker eller tjänstemän. Men det går väldigt långsamt. Jag efterfrågar en expressbeslutsväg för projekt som mitt.

Leo Razzak understryker att han inte vill ha några bidrag eller andra pengar från Stockholms stad, bara möjlighet att bygga ut verksamheten i en byggnad han faktiskt redan äger.

— Om jag fick bygglov i morgon skulle det ta ungefär ett år till dess att allt är klart. Ritningar och allt finns redan. Vårt projekt är en av de största privata investeringarna som någonsin gjorts i ett utsatt område. Just nu hoppas jag på det bästa men planerar inte heller för det värsta, då blir jag bara ledsen, säger Leo Razzak.