Det krävs för att Stockholm ska bli en ledande arkitekturstad
Hur Stockholm som stad ska se ut är ett ämne som både engagerar och skapar debatt. Under seminariet ”What’s Next: Architecture” samlade Stockholms Handelskammare några av landets främsta experter för att fördjupa sig i hur huvudstaden kan utvecklas framåt – och vad som krävs för att den ska växa som arkitekturstad.
I en tid som definieras av snabba tekniska framsteg, klimatutmaningar, ökad segregation – och inte minst ett fortsatt förändrat förhållningssätt till våra städer efter pandemin, som lett rakt in i en tvärnit för byggande av bostäder – står också arkitekturen vid ett vägskäl.
Vad fyller god arkitektur för funktion i en stad? Vilken arkitektur efterfrågas? Hur står sig egentligen Stockholm som arkitekturstad? Och varför verkar vissa städer våga mycket mer? Det var frågor som lyftes under Stockholms Handelskammares seminarium ”What’s Next: Architecture”. ”What’s Next” är Stockholms Handelskammares serie av nedslag inom trender och förändringar i staden.
– Vi tror på staden, trots alla problem och utmaningar som vi inte minst ser i dag. Vi tror att Stockholm kan vara ett internationellt riktmärke och en föregångsstad när det kommer till spännande stadsutveckling. Men tyvärr är det inte den känslan som just nu präglar vårt samhällsklimat, sa Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare, under sitt inledningsanförande, och underströk även att Stockholm har goda förutsättningar för att kunna kliva fram och våga mer kopplat till stadsutveckling.
Fem röster om arkitektur och stadsutveckling från de medverkande experterna under ”What’s Next: Architecture”
Vill bidra till kulturellt levande städer
– Inom arkitekturpolitiken kan vi inte sätta så mycket skarpa mål under den nuvarande mandatperioden, för det är inte riktigt vårt område. Men att hitta ett borgerligt språk för en gestaltad livsmiljö, där arkitekturfrågorna är en del, är en viktig uppgift för oss. Ett annat viktigt område är att se hur vi kan se till att få kulturellt levande och dynamiska städer. Där tycker jag att vi får en hel del inspiration ifrån kommuner i norr, som har en helt annan politisk färg än vår, och som har förstått att om man ska kunna attrahera och behålla arbetskraft behöver man ha miljöer som folk vill vara i. Då räcker det inte med en säng att sova i och ett jobb att gå till, utan då behöver man en stad som är rik på upplevelser. Kan vi dra vårt strå till stacken för att underlätta för en sådan utveckling kommer jag känna att vi har gjort något bra, sa Karin Svanborg-Sjövall, statssekreterare hos kulturminister Parisa Liljestrand (M).
God arkitektur blir morgondagens kulturarv
– De senaste åren har vi byggt väldigt mycket väldigt snabbt och allt har verkligen inte varit av bra kvalitet. Jag tror att det inte bara är en estetisk fråga att man inte tycker om ett modernt uttryck, utan jag tror att det har byggts väldigt mycket torftig arkitektur. När man bara räknar och inte tar hand om byggnaderna ger man inte så mycket tillbaka. Där tror jag att vi kan förbättra oss. Man ska också komma ihåg hela det historiska arvet som vi behöver vårda, ta hand om och utveckla vidare. Men vi måste ju också fylla på med det som blir morgondagens kulturarv, sa Rahel Belatchew, vd för Belatchew arkitekter.
Borde dra större fördelar av Stockholms vattennära läge
– Stockholm som arkitekturstad står sig just nu någonstans mellan tre och fyra på en femgradig skala. Om man jämför med våra nordiska grannländers huvudstäder är vi nog just nu en etta, men jag tror att vi har goda förutsättningar att bli ganska bra. Vi har en fantastisk stad. Stockholm är en vattenstad och om vi använder oss av vattnet kommer vi lite längre i vår arkitektur än vad vi har gjort nu. Det finns en massa små hål i staden som man kan fylla med bostäder, eller vad som helst. Det har traditionellt sett inte varit så populärt bland stadsbyggnadskontor att göra små planer, men jag tror att man ska ta sig an det omaket att göra det, sa Thomas Sandell, chefsarkitekt och medgrundare av Sandellsandberg.
Ser fram emot en ny, gemensam riktning
– Jag bidrar lite med Köpenhamns- och Danmarksperspektivet och tänker att vi ska lära av varandra, det finns många goda exempel åt båda håll. Jag tänker också att det man skulle vilja läsa om i historieböckerna är året då Stockholm fick sin nya årsring, när den nya riktningen blev tydlig samt vilket håll vi alla skulle springa åt. Vi har gömt oss i den där härliga kostymen från 1930 – för då vi var bäst i världen. Sedan förändrades många omständigheter i världen och vi har dessutom varit vilse och i kris i de senaste åren. Därför vill jag gärna se att den nya riktningen kommer fram och att vi kan springa åt samma håll. Förstå då kan vi springa snabbare. Jag vill fylla Stockholms nya årsring med höga och låga byggnader, publika, offentliga vardagsrum samt framför allt cirkulära flöden och material, sa Janica Wiklander, vd för Henning Larsen Architects Sverige.
Intressant och levande arkitektur kräver högre ambitioner
– Jag tror att vi måste ha politiker som vet vad som ska prioriteras i ett stadsbygge: folkliv, om man bara uttrycker det enkelt. Och så ger man uppdragen till arkitekter som har kapaciteten att skapa trygghet, trivsel och fascination. För precis som med Arkitekturskolan på Östermalm så är det ju inte så att alla byggnader ska vara blida, vackra och lite skönhetsopererade, och så vidare – utan de ska ju också ha något att säga oss: ”Här händer det något, jag ställs lite på prov”, sa Mark Isitt, arkitekturkritiker, författare och journalist.
What’s Next:
What’s Next: är Stockholms Handelskammares serie av nedslag inom trender och förändringar i staden.