Experterna: Så kan Sverige får mer inflytande inom EU-lagstiftningen
Sverige har sedan inträdet i EU tappat mark och är underrepresenterade i EU-systemet, något som har resulterat i att förankring av nya strategier och initiativ även har blivit sämre. Samtidigt har flera branscher och sektorer drabbats av nitisk överimplementering av nya direktiv på hemmaplan, inte minst på miljöområdet.
Hur får vi till en mer effektiv implementering av EU-lagstiftningen och blir bättre på att föra fram svenska intressen under lagstiftningsprocessen? Det diskuterades under seminariet ”Starkare Sverige i EU – måttfullare EU i Sverige” som Stockholms Handelskammare arrangerade tillsammans med Balanskommissionen. Medverkade gjorde EU-minister Jessika Roswall (M), Matilda Ernkrans (S), riksdagsledamot, Anders Edholm, hållbarhets- och kommunikationsdirektör på SCA, Lena Nerhagen, lektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna, Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen, Daniella Waldfogel, vice vd, Stockholms Handelskammare och Anders Sundström, ordförande Balanskommissionen.
Implementering av EU-lagstiftning i Sverige
Överimplementering av lagstiftning, eller så kallad ”goldplating”, innebär att Sverige väljer att implementera en mer ambitiös miljöpolitik än vad EU:s lagstiftning kräver. Överimplementeringen kan innebära att Sverige aktivt inte söker undantag för områden eller verksamheter där kostnaderna för insatserna långt överstiger miljö- och klimatnyttan.
Lena Nerhagen, lektor vid Dalarnas högskola, menar att det kan förklaras med att vi fattar beslut med bristande beslutsunderlag och att besluten om utformningen av lagstiftningen tas av myndigheterna.
– I dag delegeras implementeringen till svenska myndigheter. Vi måste hantera EU-lagstiftning samordnat på nationell nivå och se till så att vi fattar beslut utifrån en tydlig konsekvensanalys, det saknas idag sa Lena Nerhagen under seminariet.
Effekterna för näringslivet
Vid seminariet lanserade Balanskommissionen en rapport som tar upp flera exempel lagstiftning, inom ramen för ”Den Gröna Given”, som får stora konsekvenser för svenska företag. Den nyligen beslutade förordningen LULUCF, som innebär ökad kollagring, betyder att Sverige som medlemsland ska stå för den allra största kolsänkan i skog och mark.
– Lagstiftningen innebär att varje medlemsland får ett krav på en kolsänka för skog och mark, och med det senaste beslutet höjdes kraven på Sverige med 4 miljoner ton. Det motsvarar 8 miljarder i exportvärde och ca 1000 förlorade arbetstillfällen, sa Anders Edholm, hållbarhets- och kommunikationsdirektör på SCA.
– En stor del av den lagstiftning inom ramen för Den Gröna Given har inte bara bäring på de gröna näringarna utan också på våra medlemsföretag inom till exempel finans, bygg och försvarsindustrin. Att öka samverkan mellan politik och näringsliv för att förbättra förutsättningarna för svenska företag är en viktig fråga för oss, sa Daniella Waldfogel, vice vd och näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.
Sverige behöver bli bättre på att föra fram svenska intresse i Bryssel
Sverige har sedan inträdet i EU tappat mark och är underrepresenterade i EU-systemet. Vid en jämförelse med motsvarande länder till storlek kan man konstatera att Sverige med 510 anställda i EU-kommissionen (2022) är underrepresenterade. Endast Luxemburg har proportionerligt sett färre anställda vid EU:s institutioner.
Jessika Roswall (M), EU-minister, ser ändå hoppfullt på det arbetet som görs gällande att tydliggöra svenska intressen och få gehör för detta i EU:s lagstiftningsprocess, och exemplifierade det med en förändrad syn på svenskt skogsbruk.
– Vi har en omfattande lagstiftningen inom klimat, miljö, biologisk mångfald som då indirekt påverkar förutsättningar för svenskt skogsbruk. Sverige, både politiken, näringslivet agerade för sent och det är därför som jag upplever att vi uppfattar att EU-kommissionens förslag inte tillräckligt beaktar och betonar vikten av ett aktivt hållbart svenskt skogsbruk. Mot den bakgrund har regeringen växlat upp ordentligt. Jag vill påstå att det nu finns en begynnande förståelse att skogsbruket spelar en viktig roll för klimatomställningen, sa Jessika Roswall (M), under seminariet.
Sammanfattningsvis pekade alla talarna på att det krävs andra samrådsformer mellan politik och näringsliv för att öka förutsättningarna för att bättre föra fram svenska intressen vid framtagandet av EU-lagstiftning.