Experterna: Så kan vi nyttja vätgas i den gröna omställningen
Inom kort presenterar Energimyndigheten sin plan för Sveriges vätgasstrategi. Samtidigt är grannlandet Finland ledande inom produktion av vätgas från havsbaserad vindkraft. Så vad kan Sverige lära av Finland, och vilka beslut krävs för en svensk vätgasekonomi?
Vätgas sägs kunna revolutionera energisystemet när det kommer till transport, industri och produktion. Men för att vätgasen ska kunna ta plats i det svenska energisystemet krävs investeringar från näringslivet och det offentliga.
Förra veckan arrangerade vi på Stockholms Handelskammare ett seminarium för att diskutera vätgasens betydelse för den gröna omställningen. På scen stod representanter från företag som är verksamma inom ämnet: Anders Wiklund, OX2, Jesper Gyberg Ek, Stegra, Gustav Ebenå, Energimyndigheten, Tomas Falkman, Nordion Energi, Emre Gürler, Nykvarns kommun och Claës af Burén, WSP.
”Vätgas är energisystemets Barbapappa”
Vätgas kan användas som insatsvara i industrin för att ersätta kol och naturgas, exempelvis inom stålproduktion, och kan lagra energi, vilket gör den till ett viktigt komplement till sol- och vindkraft. Gustav Ebenå från Energimyndigheten liknade vätgasen vid ”energins Barbapappa”, tack vare dess stora potantial och många användningsområden.
Vätgasen har exemplevis stor potential att ersätta fossila bränslen i både transport- och industrisektorn. Enligt Jesper Gyberg Ek står stålproduktionen för sju procent av de globala utsläppen. Där skulle användningen av vätgas i stället för kol kunna minska koldioxidutsläppen med så mycket som 95 procent.
Åland – ett föregångsexempel för Sverige
En av Sveriges förebilder inom vätgasproduktion är Finland, och närmare bestämt Åland. Där finns en uttalad strategi för att bli en hubb för vätgasproduktion som är på god väg. OX2:s havsbaserade vindparker kan producera 400 000 ton e-metanol – nästan tillräckligt för att ställa om sjöfarten mellan Sverige, Åland och Finland.
– Åland kan tjäna som ett föregångsexempel för Sverige. Det finns en enorm potential för vätgasens bidrag i omställningen. Det som blir viktigt framöver för Sverige är att näringslivet håller uppe takten i omställningen och att tillstånd ges för att etablera havsbaserad vindkraft, menade Anders Wiklund, som är Regionchef Åland på OX2.
En möjlighet för Norden
Enligt Tomas Falkman, Nordion Energi, skulle ett nätverk av pipelines längs kusten kunna möjliggöra etablering av nya industrier som kan dra nytta av tillgången till vätgas som energikälla. Ett nordiskt samarbete inom byggandet av vätgaspipelines skulle kunna vara ett kostnadseffektivt alternativ till långa elledningar för energitransport över långa avstånd.
Nästa steg för Sverige
Vätgas är ett hållbart alternativ när Sverige ska ställa om. Enligt Emre Gürler är diversifieringen av tekniker är avgörande för ett robust samhälle i en osäker omvärld, och där blir vätgas är ett nödvändigt komplement till elektrifieringen av transporter.
Samtidigt pekade de medverkande på seminariet att det finns flera faktorer som behöver falla på plats för att detta ska ske. Claës af Burén betonade exempelvis att det lokala behovet bör styra investeringar i vätgas, beroende på dess användning. Därtill underströk Gustav Ebenå behovet av långsiktighet och tydlighet från politiken.
– Samtalet visar att både Sverige och Finland har utmärkta förutsättningar för att producera vätgas. Ett samarbete länderna emellan när det kommer till utbyte av erfarenheter och gemensamma satsningar på infrastruktur skulle stärka båda ländernas konkurrenskraft på den globala marknaden, avslutade Karin Emanuelli, näringspolitisk expert, Stockholms Handelskammare.
Energimyndigheten har i uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige och en slutrapportering ska lämnas till Regeringskansliet den 1 december 2024.