Flygskatten tur och retur: Ett lyft för svensk konkurrenskraft
Att flygskatten från och med i dag tas bort är ett välkommet besked för svensk konkurrenskraft och förutsättningarna att resa till och göra affärer i Sverige. Stockholms Handelskammare har länge påtalat att skatten varit symbolisk och kontraproduktiv, samtidigt som den försvårat tillgången till internationella flygförbindelser.
”Backa om flygskatten, Göran Persson!”
Så skrev Handelskammaren i Uppsala, en del av Stockholms Handelskammare, i Uppsala Nya Tidning den 20 augusti 2006. Redan då var kritiken tydlig. Förslaget om flygskatt, som lades fram av den socialdemokratiska regeringen året före, hade snabbt fått motstånd från näringslivet. Skatten klubbades i riksdagen men hann aldrig träda i kraft: regeringsskiftet senare samma år satte nämligen stopp.
Men idén levde vidare. Tio år senare lyftes förslaget på nytt, och 2018 infördes den svenska flygskatten och blev till en bromskloss för det svenska näringslivet.
Stockholms Handelskammare har länge drivit frågan om att skatten måste bort. 2019 kallade vi den ”dyr, ineffektiv och direkt skadlig”. I dag, när flygskatten äntligen avskaffas, är det ett viktigt och nödvändigt steg i rätt riktning.
– Flygskatten har varit ett slag i luften. Samtidigt som den knappt påverkat utsläppen har den försämrat Arlandas konkurrenskraft och Sveriges koppling till omvärlden, säger Daniella Waldfogel, vd på Stockholms Handelskammare.
Konkurrenskraft kräver förbindelser
För en stad som Stockholm, som är direkt beroende av vår internationella tillgänglighet, spelar flygförbindelser en avgörande roll. Det påverkar om ett bolag väljer att öppna kontor i Sverige, om en forskare kan delta i ett projekt, eller om ett svenskt techföretag får snabb tillgång till en ny marknad.
Flygskatten har inneburit en snedvridning av konkurrensen. Eftersom avgiften läggs ovanpå redan höga kostnader för flygbolagen, har det blivit mindre attraktivt att etablera nya rutter till och från Sverige jämfört med exempelvis Köpenhamn eller Helsingfors. Resultatet har blivit färre direktlinjer, längre restider och försämrad tillgänglighet för företag och resenärer. Dessutom har återhämtningen för det svenska flyget varit sämre än hos våra grannländer efter pandemin.
– Ska Stockholm vara det naturliga navet för internationella företag i Norden, måste vi vara bäst på att knyta ihop människor, idéer och marknader. Då duger det inte med nationella pålagor som försvårar just det, säger Daniella Waldfogel.
En skatt som missade målet
Från och med början av 2027 kommer EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) att omfatta ännu fler flygresor, vilket stärker systemets effektivitet.
Dessutom kommer den fria tilldelningen av utsläppsrätter till flygbolag att fasas ut helt till 2026, vilket innebär att flygoperatörer från och med då måste köpa samtliga utsläppsrätter på auktion.
– Klimatomställningen ska drivas av teknik, innovation och samarbete – inte genom dyra symbolåtgärder. EU:s utsläppshandel är ett mycket mer effektivt verktyg. Att vi nu går ifrån en nationell särreglering är både logiskt och välkommet, säger Daniella Waldfogel.
Dags att investera i framtiden
Stockholm och Sverige har allt att vinna på att bli mer tillgängligt för kompetens, kapital och kreativitet. Vi behöver en politik som förstår verkligheten vi lever i: där människor reser i jobbet, samarbetar över gränser och bygger företag som verkar globalt redan från dag ett.
Att flygskatten nu försvinner är ett välkommet besked. Men nu krävs konkreta satsningar på flygplatsen som är Sveriges främsta länk till omvärlden.
