Kommentar: Vårbudgeten signalerar ljusare tider – men viktiga konkursåtgärder saknas
Läget blir på många sätt bättre i svensk ekonomi. Inflationen ligger i nivå med målet om 2 procent och räntesänkningar står för dörren – vilket ger hushåll och företag tro på framtiden. Samtidigt skjuter antalet konkurser i höjden och arbetslösheten rör sig gradvis uppåt. Det hade krävts ytterligare åtgärder för att möta effekterna av konkursvågen i budgeten, menar Stockholms Handelskammares chefekonom Carl Bergkvist.
Regeringen går fram med en relativt stor vårbudget. Totalt innehåller den åtgärder på drygt 17 miljarder kronor som fördelas över rättsväsende, välfärd, försvar, infrastruktur och Ukrainastöd. Många av åtgärderna är välkomna och viktiga.
Från Stockholms Handelskammares perspektiv innehåller budgeten många nödvändiga satsningar. Bland annat lägger man ytterligare medel för utbyggd laddinfrastruktur och genomför en satsning på unga som inte arbetar eller studerar. Dessutom anslås medelför att bättre myndighetssamarbete för att attrahera internationell kompetens. Från Stockholms Handelskammares sida hoppas vi att man också inkluderar näringslivet i arbetet.
Samtidigt kan man inte undvika känslan av att näringslivet och dess förutsättningar inte legat högst upp i budgetprioriteringarna för Tidöpartierna den här gången. Det är synd.
Enligt regeringens egna prognoser knutna till budgeten kommer antalet arbetslösa öka med 40 000 personer i år – och det går att koppla till lågkonjunkturen. Jämfört med i fjol har antalet konkurser ökat med över 50 procent. Företag går omkull eller tvingas säga upp personal för att rädda sig undan konkurs. Att jobb försvinner i lågkonjunktur är oundvikligt – och så ska det också vara – men samtidigt hade en del konsekvenser kunnat undvikas.
I byggbranschen går just nu sju företag omkull varje dag. Om inget görs från politisk sida riskerar vi ett produktionsbortfall i byggsektorn om 1 000 miljarder kronor till 2030 om inget görs. I klartext innebär det bostäder som inte kan byggas när vi går mot ekonomiskt bättre tider igen. Det kommer slå hårt mot tillväxten att människor inte kan flytta till jobb. För Stockholmsregionen kan det innebära att människor flyttar till andra delar av landet för att hitta bostäder som är tillräckligt stora för familjen.
Regeringens prognos för kommande år är att BNP går upp och att statsskulden går ner – samtidigt som inflationen lägger sig på målnivån om 2 procent. Det innebär att man hade haft råd att satsa på näringslivet.
Nu går vi mot vår och ljusare tider. Det skapar förutsättningar för tillväxt, något som regeringen också påtalat. Men den här budgeten gapar relativt tom på skarpa förslag. Näringslivet – och Sverige – får hoppas på bättre lycka nästa gång.