Näringslivet: Yrkeshögskolan spelar en viktig roll i den gröna omställningen
Företagen utgör motorn i klimatomställningen och ser ett snabbt förändrat kompetensbehov för att klara den gröna omställningen. Yrkeshögskolan har fördelen att snabbt kunna skapa relevant kompetens som efterfrågas av marknaden, men det krävs en nära dialog mellan yrkeshögskolan och näringslivet, menar experterna.
Hur bör framtidens yrkeshögskola utformas och i vilken takt ska den expanderas för att klara näringslivets behov? Det diskuterades under Stockholms Handelskammares seminarium ”Kompetensbristen hotar klimatomställningen – yrkeshögskolan är en del av lösningen”.
Under seminariet medverkade Mia Bernhardsen, särskild utredare för utredningen ”Framtidens Yrkeshögskola”, Lena Eliasson, Senior Vice President and Head of Group Human Resources på SAAB, Pontus Haag, chef för kommunikation och Employer Branding på COWI, Anna Leander, direktör inom HR och hållbarhet på Stockholm Exergi, Daniel Rylander, ordförande i YHSL och verksamhetsansvarig på TUC, Magnus Wallerå, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), Fredrik Malm (L), riksdagsledamot och ordförande i utbildningsutskottet samt Caroline Helmersson Olsson (S), riksdagsledamot i utbildningsutskottet.
Kompetens efterfrågas – från ingenjörer till solcellsmontörer
Energimyndigheten har kartlagt kompetensbehovet och identifierat 35 bristyrken som är särskilt viktiga för att kunna genomföra elektrifieringen, som är central i den gröna omställningen mot netto noll utsläpp av koldioxid. Ingenjör, forskare, vindkrafttekniker och solcellsmontör är exempel på yrken som alla spelar avgörande roller för att elektrifieringen inte ska fördröjas.
– Det är väldigt svårt att få tag i folk. Det finns en väldig efterfrågan, men det finns kanske inte utbildningar som motsvarar det i tillräcklig hög grad, utan det blir mer ”learning on the job” – och därför blir kompetenshöjning på arbetsplatsen ett viktigt komplement, konstaterade Pontus Haag, chef kommunikation och Employer Branding på COWI.
Yrkeshögskolans roll i att möta efterfrågan
Mia Bernhardsen, särskild utredare för utredningen ”Framtidens Yrkeshögskola”, presenterade under seminariet utredningens förslag om en expansion av utbildningsplatser för Yrkeshögskolan med 35 procent under en tioårsperiod.
Samtidigt pågår redan en expansion av yrkeshögskolan. I regeringens budgetsatsning från hösten 2023 tillfördes mer medel för att få till 3 000 nya helårsplatser för 2024, cirka 3 000 nya helårsplatser för 2025 och cirka 7 000 fler helårsplatser årligen från och med 2026.
Magnus Wallerå, nyutnämnd generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, kommenterade den snabba utbyggnaden för yrkeshögskolan på seminariet:
– Det är mycket som ska göras under kort tid. Den gröna omställningen ställer krav på ett fördubblat elbehov och det berör både elproduktion och elnätets expansion. Vi ska ju klara av den här expansionen framgångsrikt och erbjuda fler anordnare att starta utbildningar. När det gäller att korta ledtiderna skulle man kunna arbeta med till exempel fler höst- och vårstarter av utbildningar, än vad vi gör i dag. Det går att korta tiderna, men det är klart att det ska vara en rättssäker ansökningsprocess.
Den gröna omställningen ger jobb
Under samtalet lyftes också behovet av att kommunicera den gröna omställningen som en framtidsbransch, särskilt mot gruppen unga arbetssökande.
– Vi möter utmaningar i form av att folk av olika skäl inte vet vad det finns för möjligheter, kanske att man inte har en aning om alla de yrken och alla de arbetstillfällen som den gröna omställningen och energibranschen faktiskt ger, sa Anna Leander, direktör inom HR och hållbarhet på Stockholm Exergi.