”Ny kärnkraft kräver eftertanke”
Hundratals miljarder kronor i statlig lånefinansiering och ett prissäkringsavtal som garanterar inkomsten för nya kärnkraftverk. Det är några av förslagen från utredningen om finansiering av ny kärnkraft som presenterades av utredare Mats Dillén den 12 augusti.
– Dilléns utredning visar att det här kan bli oerhört dyrt för staten om något går fel. Det krävs politisk enighet över blockgränserna för att det här projektet ska kunna sjösättas. Annars riskerar det här att bli väldigt mycket pengar i sjön vid ett maktskifte, säger Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Utredningens förslag innebär en lånefinansiering på 300 miljarder kronor från statens sida. Det innebär att det offentliga bär 75 procent av den initiala kostnaden för nya reaktorer. I utredningen tar man också höjd för en fördyrning vid byggnationen om uppemot 50 procent, vilket skulle motsvara en ökning av statsskulden med 450 miljarder kronor.
Utredningen innehåller också förslag om ett prissäkringsavtal där ett elpris på 80 öre per kWh garanteras för de nya reaktorerna. Under 2023 var snittpriset för el 56 öre per kWh i Sverige.
– Det är inte säkert att 80 öre per kWh är en tillräcklig ersättning för att täcka kostnaderna för ny kärnkraft. Dessutom vet vi inte hur elpriserna ser ut om ett decennium. Det finns risk för att prissäkringsavtalet blir dyrare än tänkt för svenska hushåll. Ska man gå vidare med en sådan modell måste den analyseras mer i detalj innan ett beslut fattas, fortsätter Carl Bergkvist.
Just nu går teknikutvecklingen inom energiproduktion snabbt, vilket också riskerar att förändra förutsättningarna för kärnkraftskalkylen.
– Det är viktigt att inte fastna i tanken att endast kärnkraft är lösningen på framtidens energibehov. Exempelvis utvecklas batteritekniken just nu mycket snabbt. Därför är det bra att vi nu har en prislapp för kärnkraften. I ett nästa steg vore det också rimligt att jämföra den med vad för energiproduktion vi kan få med andra typer av kraftslag, säger Carl Bergkvist.
Det offentliga investeringsbehovet är större än ny kärnkraft
Stockholms Handelskammares analys visar att det offentliga investeringsbehovet fram till 2040 uppgår till minst 1 427 miljarder kronor. I den siffran inkluderas kostnaden för ny kärnkraft, men också satsningar på försvar, grön omställning och infrastruktur.
En av rapportens slutsatser var att det kommer krävas privat finansiering för att klara investeringsbehoven – det räcker inte med en höjd statsskuld.
– Det är angeläget att vi får ny energiproduktion på plats, men om man avser fullfölja utbyggnadsplanerna för kärnkraft måste vi hitta medel för att lösa ut övriga investeringsbehov också. En rimlig åtgärd är att tillsätta en bredare översyn av privat kapital i offentliga sammanhang, så att vi säkerställer att vi har resurser för satsningar för infrastruktur och grön omställning också, avslutar Carl Bergkvist.