Så kan Sverige lära av USA i brottsbekämpning
Tidigare i år anordnade Stockholms Handelskammare en delegationsresa till USA med syfte att studera hur den amerikanska polisen arbetar med brottsbekämpning och brottsprevention, hur näringslivet kan involveras i det arbetet och vad som är möjligt att genomföra även i Sverige.
Den eskalerande brottsligheten och den utbredda kriminaliteten i Sverige drabbar företagen hårt. De senaste åren har näringslivet ökat trycket på politiken, polisen och andra berörda myndigheter att bekämpa och minska brottsligheten, men näringslivet har också sträckt ut en hand och kommit med initiativ kring lösningar.
– Företagen både vill och är en del av lösningen när det kommer till att bekämpa och förebygga brott tillsammans med polisen och övriga offentliga aktörer. I USA är redan näringslivet den särklassigt starkaste samhällsaktören och är sedan länge involverat i att minska brottsligheten – i nära samverkan med polisen. Dessa arbetsmodeller noterade vi att det fanns ett brett intresse för hemma i Sverige, och initierade därför en delegationsresa i syfte att lära oss mer, säger Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.
Delegationens insikter och lärdomar
I januari 2024 åkte representanter från Stockholms Handelskammare, tillsammans med ledande personer från näringslivet, polisen, myndigheter, fack och akademi, på en resa till USA för att studera utmaningar och lärdomar kopplade till kriminalitetens framväxt och behovet av samverkan mellan politik, rättsvårdande myndigheter och näringsliv. Resan genomfördes i samarbete med kriminologiprofessor Amir Rostami och Stockholms Handelskammares partner i New Jersey, Rutgers Miller Center on Policing and Community Resilience.
Från resan, som gick till Washington DC och New York, fick delegationen med sig insikter som kan inspirera till satsningar i Sverige kopplat till brottsbekämpning och brottsprevention.
– Näringslivet kan göra mycket stor nytta i att minska brottsligheten i samhället – om man bygger upp strukturer för samverkan mellan företag, polis, myndigheter och civilsamhälle. I USA är Public Private Partnership (PPP) imponerande väl utvecklat och här har Sverige mycket att lära av de amerikanska organisationerna och projekten, säger Fredrik Erfelt.
Ländernas förutsättningar skiljer sig
Länderna, Sverige och USA, skiljer sig på många sätt från varandra och förutsättningarna är därför olika när det kommer till tillvägagångsätt att angripa kriminaliteten. Trots det finns det delar av den amerikanska modellen som skulle vara möjliga att applicera också i Sverige.
– Att bekämpa och förebygga brott står helt i fokus i USA, medan vi i Sverige tar hänsyn till så mycket mer i vårt arbete: sekretess, integritet, polisens befogenheter, att stävja privata särintressen och jäv – för att nämna några. Kulturskillnaderna gör att vi inte rakt av kan eller ska kopiera det som görs i USA, men vi ska inspireras och ta del av deras erfarenheter. I vissa fall kan vi – inom rådande svenska värderingar, kultur och regler – försöka göra liknande saker som i USA, säger Fredrik Erfelt.
Vad blir nästa steg i detta initiativ?
– Vi fortsätter här och nu diskussionen om hur vi i Sverige ska förstärka samarbetet mellan olika samhällssektorer, i kampen mot brottsligheten. Vi gör det främst tillsammans med dem som var med på resan, men det finns så många fler att involvera i detta arbete. Vi ska förhoppningsvis utveckla en svensk version av någon av de satsningar som vi studerade i USA – primärt något kring informationsdelning mellan det privata och det offentliga. Just på den punkten är vi i Sverige ännu underutvecklade, säger Fredrik Erfelt.