Stockholmslunchens experter: Från teaterscen och techvisioner till kriget i Ukraina

Under Stockholms Handelskammares populära Stockholmslunch samlades en fullsatt publik för att lyssna till några av Sveriges mest intressanta röster från olika delar av samhället. Konceptet har funnits i snart tio år och kännetecknas av sin dynamiska mix med innehåll från näringslivet, kulturen, politiken, besöksnäringen och medierna.

Daniella Waldfogel, vd på Stockholms Handelskammare och moderator för Stockholmslunchen, hälsade gästerna välkomna och påpekade att det är just spännvidden som gör evenemanget så energifyllt: ämnena varierar men engagemanget är konstant.

Viktigt att satsa på kulturen även i ekonomiskt tuffa tider

Först upp på scen var Kitte Wagner, vd för Dramaten, som talade om vikten av att satsa på kultur även i tider av ekonomisk press. Hon lyfte teaterns roll, och hur hon och hennes kollegor planerar att bevara och utveckla Dramaten som världsledande kulturinstitution.  

– Teaterverksamheten på Dramaten är elitistisk i samma bemärkelse som inom sport – där är det inte lika tabu att prata om elitism. Det som händer inne i scenrummet får vara en sport för eliten, och vi är otroligt stolta över vår ensamble. Men i omkringverksamheten behöver vi inte, och ska vi inte vara elitistiska. Vi vill öppna huset, men vi vill också bli världsledande, sa Kitte Wagner.

Hon sträckte också ut en hand till rummet:

– Vi har haft ett ekonomiskt och konstnärligt starkt år, men vi har frysta anslag och neddragningar. En levande teater är en hållbar teater, och där behöver jag hjälp. Vi behöver nya finansieringsmodeller, vi behöver kompisar, och ett sätt är privat finansiering. Vi alla önskar väl att Dramaten ska fortsätta vara en rik ensamble och ett av våra starkaste kulturvarumärken? Det kommer jag att kämpa för, sa Kitte Wagner.

Så kan stadens ytor skapa gemensamma upplevelser

Claes Kugelberg, vd för Clear Channel, talade om det offentliga rummets potential – och hur kommersiellt finansierade lösningar kan skapa både samhällsnytta, upplevelser och till och med vara en arena som leder till seriös samhällsdebatt.

– Det offentliga rummet är en plats för kommunikation där våra ytor används för kommersiella budskap, men också ofta för samhällsdebatt. Det är ganska vanligt att våra kampanjer väcker debatt. Ibland blir det väldigt mycket diskussion, ibland kritik, ibland uppskattning – men vi tycker att det är ett tecken på att det offentliga rummet faktiskt spelar roll. Att det är levande, och att det finns engagemang kring vad som visas där, sa Claes Kugelberg.

Han lyfte också tempot som en avgörande framtidsfråga – och vikten av samverkan mellan privata och offentliga aktörer.

– Tempot i beslutsfattande påverkar hur en stad upplevs. Det påverkar hur attraktiv den är. Det påverkar framtidstron. Om det går för långsamt, tappar man momentum. Till sist vill jag lyfta vikten av samverkan. Det är först när offentliga och privata aktörer vågar samarbeta som man kan skapa verklig förändring. Det kräver tillit och det kräver en gemensam vision. Vi kan inte ha en stad som formas av enskilda initiativ i olika riktningar. Det krävs någon slags gemensam målbild, annars tappar vi kraften i det gemensamma, sa Claes Kugelberg.

Svensk spelindustri som global framtidsmotor

Med stark tillväxt och global räckvidd är spelbranschen en av Sveriges mest dynamiska exportindustrier. Arman Teimouri, Head of Media & Public Affairs på Embracer Group berättade om branschens utveckling – och varför han tror att det inte är en slump att Sverige varit så framgångsrika i spelvärlden. 

– Det handlar framför allt om mod. Mod att tänka nytt och en miljö där mod lönar sig. Där har Sverige varit ett föregångsland och varit en grogrund för spel som upplevs av miljontals människor i hela världen, sa Arman Teimouri.

Men han menade också att det är hög tid för världens största underhållningsindustri att få ta plats i samtalet om svensk kulturpolitik.

– 2023 omsatte branschen över 90 miljarder kronor. Ur ett svenskt perspektiv gav den här branschen 5,4 miljarder kronor till staten. Det är värt att tänka på vad den här branschen betyder för svensk ekonomi och svensk kultur. Det går inte att fortsätta leva på gamla meriter, sa Arman Teimouri.

Ryssland efter Putin – och hotet som redan är här

SVT:s utrikesreporter Bert Sundström talade framför allt om hur Rysslands agerande förändrat Europas säkerhetsläge. Med utgångspunkt i egna erfarenheter från Moskva analyserade han hur hur Rysslands krig mot Ukraina förändrar vårt sätt att se på världen och på vår säkerhet. Han sa också att de kommande månaderna kommer att vara definierande för Europas och Sveriges framtid.

– Det är därför det är så viktigt att vi förstår att vi är i en brytpunkt. Vi är inte i ett normalt tillstånd utan i ett undantagstillstånd. Vi måste fundera på vad vi kan göra och där tror jag att det är viktigt att inte bara tänka på att vi ska bygga upp en massa försvarsmekanismer och institutioner, utan också bygga tillit. Till varandra, till vårt samhälle, till våra institutioner, sa Bert Sundström, och fortsatte:

– Det är nämligen tilliten som är måltavlan i hybridkrigföring. Det är vår tillit till systemet, till medier, till politiker, till institutioner, till demokratin som sådan. Det är det man vill slå sönder och därför är det där vi måste vara starka.

Ukraina, Europa och ansvaret som inte kan vänta

Med måndagsmanifestationerna på Norrmalmstorg som bakgrund gav Gunnar Hökmark, initiativtagare till Måndagsmötet, mångårig EU-parlamentariker och ordförande för tankesmedjan Frivärld, sin bild av läget i Ukraina och Europas långsiktiga ansvar.

Han berättade att Måndagsmötet är en manifestation för att visa att vi står med Ukraina, och reflekterade i sitt anförande om det kan vara så att vi befinner oss i en helt ny tid, och att vi genom att fokusera på att förbereda oss på framtiden riskerar att glömma bort det som händer just nu. 

– Även om vi inte alltid förstår det är det nu det gäller. Det som händer under den kommande månader och år kommer inte bara vara definierande för Europa och för vår framtid. Det kommer också vara definierande för vad en rysk ledare i framtiden ser som möjligt. Det är nu vi behöver ge vårt stöd till Ukraina, sa Gunnar Hökmark.

Det historiska Stockholm som scen i bästsäljande böcker

Ruth Kvarnström-Jones, författare till bästsäljare som ”De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel” och ”Väninnorna på Nordiska Kompaniet”, talade om hur Stockholm blir en levande kuliss i hennes romaner och hur byggnader kan bära minnen och historia. I sin senaste roman låter hon Nordiska Kompaniet spela huvudroll som både plats, känsla och kulturell symbol i en berättelse om kvinnlig vänskap och livskraft.

– Jag tycker att NK är en fantastisk byggnad, som har varit så viktig för så många människor. Och i min bok så låter jag ju den byggnaden, och också andra, få spela huvudrollen. Jag tycker att byggnader har själar. De bär på minnen, på berättelser. Det handlar inte bara om nostalgi, utan det handlar också om att visa att kvinnor fanns där. De var där, de jobbade, de hade ambitioner, de hade vänskap, och de hade liv, sa Ruth Kvarnström-Jones.

Hon berättade att hon ofta får frågan om vad hon tycker bäst om med Stockholm:

– Det är jättesvårt att säga, för det är så mycket. Men om jag måste välja så är det nog ljuset. Ljuset över Stockholm är speciellt. Sedan är det också att man aldrig är långt från vatten. Det finns en frihet i det. Att det är en stad men det är också en plats där man kan andas.

Från handel till upplevelse

Med ett tydligt samtidsfokus gav Hannes Hasselrot, vd för Nordiska Kompaniet, sin bild av hur ett klassiskt varuhus kan förbli relevant i en tid av e-handel och förändrade konsumtionsmönster. Han reflekterade över handelns ständigt föränderliga roll i Stockholm, och hur NK kan följa med i tiden.

– NK är en kommersiell och kulturell teater. Vi har arbetat aktivt, och framgångsrikt, för att bli relevanta för en yngre målgrupp genom att vara flaggskepp för ett antal relevanta varumärken. Nu ligger det största fokuset på att NK ska vara en plats som skapar minnesvärda upplevelser, för att vi ska kunna vara relevanta i 123 år till, sa Hannes Hasselrot.

Han lyfte bland annat hur kundmötet i dag sker både digitalt och fysiskt – ofta på en och samma gång – och att det förändrar spelreglerna för ett varuhus som NK:

– NK finns fysiskt i Stockholm och Göteborg, men också i mobilen. Det innebär att vi behöver bygga en upplevelse i både det fysiska och digitala mötet.

Många röster ger bilden av Stockholms identitet

Oscar Stege Unger, grundare av techbolaget Canucci, avslutade Stockholmslunchen med att reflektera över vad som bygger Stockholms identitet, och varför den inte bör definieras uppifrån. Stockholms Handelskammare har, tillsammans med ett flertal aktörer i regionen, initierat ett arbete för att utforska och definiera just Stockholms identitet.

Via Canuccis AI-drivna plattform är målet att skapa en gemensam och samtida bild av staden, grundad i hur människor faktiskt uppfattar och upplever Stockholm.

– Jag tror att vi ibland tänker att en stad är någonting som är färdigt, någonting som man bygger klart. Men i själva verket formas en stad hela tiden – av de som lever i den, av de som verkar i den, av de som besöker den. Då blir det viktigt att lyssna. Det vi försöker göra med vårt verktyg är att lyssna på många, och skapa en bild som inte är politiskt framtagen, eller strategiskt framtagen – utan som faktiskt är förankrad i människors vardag, sa Oscar Stege Unger, och fortsatte:

– Om vi kan ta det som grund för att bygga en identitet, eller för att bygga en riktning för Stockholm, då tror jag att vi får något som känns på riktigt. Det är det vi jobbar med just nu, tillsammans med ett antal aktörer i staden, och det ska bli väldigt spännande att se vad det blir av det.

På Daniella Waldfogels fråga om vad han tycker är det bästa med Stockholm svarade han:

– Det första jag tänkte på var faktiskt friheten. Det finns en känsla i Stockholm av att det är ganska fritt. Det finns plats. Det finns utrymme. Det finns möjligheter att göra saker, man är inte så instängd i strukturer. Det tycker jag är väldigt speciellt, och det hoppas jag att vi kan bevara.