”Utökad elproduktion och förenklade tillståndsprocesser är en effektiv klimatpolitik”
I dag presenterades regeringens klimatpolitiska handlingsplan och de åtgärder som krävs för att Sverige ska uppnå klimatmålen. Enligt planen ska Sverige nå nettonollutsläpp till 2045. För att nå de klimatpolitiska målen krävs en snabb teknikutveckling inom näringslivet, parallellt med en utbyggnad av elproduktionen och förenklade tillståndsprocesser.
Regeringen har presenterat den klimatpolitiska handlingsplanen som syftar till att visa hur Sverige ska nå de uppsatta klimatmålen.
När det kommer till inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska utsläppen minska med 70 procent senast år 2030 jämfört med 2000. Enligt regeringen är en utfasning av de fossila bränslena avgörande för att klara målen.
– Parallellt med att fossil energi fasas ut ökar behovet av ren el och enligt prognoserna kommer vi att förbruka dubbelt så mycket el som vi gör idag inom 20–30 år. Det finns alltså ett stort gap mellan hur mycket el vi producerar och hur mycket som vi kommer att konsumera, säger Karin Emanuelli, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.
Om gapet inte sluts genom en ökad produktion menar Karin Emanuelli att Sverige inte kommer att nå klimatmålen, och den gröna tillväxten som krävs för att fortsätta vara en konkurrenskraftig industrination riskerar att utebli.
– Alla vill ha fossilfri el, men utbyggnaden av till exempel vindkraft går långsamt. Det är hög tid att ta itu med de intressekonflikter som hindrar en utbyggnad av svensk elproduktion på kort sikt, säger Karin Emanuelli.
Brett stöd bland handelskammarens medlemmar
Bland Stockholms Handelskammares medlemmar finns ett brett stöd för alla energikällor. I den senaste undersökningen, Status Sthlm, går det att utläsa att företagen är positivt inställda till en utbyggnad av alla energislag; solkraft (83 procent), kärnkraft (77 procent), havsbaserad vindkraft (64 procent) och landbaserad vindkraft (55 procent).
Svensk industri står nu inför att börja implementera ny, grön teknik i sina anläggningar. En viktig förutsättning för att det ska ske är att aktörer kan få tillstånd att genomföra sina förändringar eller införa sina nya lösningar. Små förbättringar i produktion och klimatnytta med minskade utsläpp kan vara enkla att genomföra men paradoxalt nog blir tillståndsprocessen en bromskloss. Det är ovissheten, långsamheten och avsaknaden av prioriterad klimatnytta som hindrar den potential som finns i näringslivet.
– Regeringen har tillsatt en tredje utredning som ska ta fram förslag på hur tillståndsprövning kan förbättras. Det är i sig mycket bra men det går för långsamt. Stockholms Handelskammare uppmanar regeringen att lägga fram förslag utifrån de tidigare utredningarna på samma tema; Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen – det är en effektiv klimatpolitik som gynnar Sverige som land och det svenska näringslivet, säger Karin Emanuelli och fortsätter:
– De beslutade klimatmålen har ett brett stöd bland näringslivets aktörer och det är viktigt att inte fastna i en måldiskussion, utan hitta verkningsfulla åtgärder som bidrar till effektiv klimatpolitik.