Stockholm – världens bästa huvudstad?

Från den politiska debatten till bolagens årsrapporter är konkurrenskraft ofta ett nyckelord. Konkurrenskraft lyfts fram som en av de viktigaste byggstenarna för att skapa ett attraktivt land, en livskraftig stad och framgångsrika företag. Men vad innebär begreppet egentligen, och hur är man konkurrenskraftig? Är det att ha flest företag, att rankas högt i olika livskvalitetsindex eller att ha en tillgänglig bostadsmarknad? Eller är det en kombination?

Sverige är ett förhållandevis litet land, både geografiskt och sett till befolkningsstorlek. Ändå har vi en enastående förmåga att utmärka oss på den internationella arenan. Trots att hela landet har färre invånare än exempelvis Paris- eller Londonregionen spelar vi en oproportionerligt stor roll inom tech, innovation och exportdriven industri. Våra företag är internationellt aktiva och framgångsrika på världsmarknaden, med starka positioner inom till exempel teknik, läkemedel, musik och design. Detta gäller inte minst när man ser till näringslivet i vår huvudstad.

När vi började arbetet med den här rapporten var vår hypotes att Stockholm och Sverige inte går lika starkt som förr. Men i takt med att vi samlade in bevis upptäckte vi att vi hade fel. Stockholm och Sverige står starkare än vad vi trodde. Därför är också tonen i rapporten en annan än man känner igen från samhällsdebatten: den är optimistisk.

I Stockholm möts innovation, kultur och kapital på ett unikt sätt. Här har det vuxit fram kluster inom dataspelsutveckling, life science och finans, där företag och institutioner samverkar och skapar så kallade agglomerationseffekter – en dynamik där olika aktörer stärker varandra och driver utvecklingen framåt. Några av världens mest framgångsrika företag och topprankade universitet finns tätt sammanlänkade, och ofta på promenadavstånd inom några kvarter. Tillsammans med en kreativ musik- och kulturindustri och restauranger i världsklass har Stockholm en unik puls. Stockholms historiska position som pionjär inom teknikutveckling och miljöfrågor, där vi toppar många mätningar, visar att vi redan har en ledande roll inom flera områden.

Trots detta talar vi ofta om Stockholm i termer av problem: kriminalitet, bostadsbrist, segregation och arbetslöshet. Visst finns det många utmaningar, som i alla städer, men de får inte skymma sikten för det vi faktiskt har. För om vi inte själva pratar gott om vår stad och region, vem ska då göra det? När städer konkurrerar om investeringar, talang och uppmärksamhet behöver Stockholm mer självförtroende. Inte för att vi ska slå oss för bröstet, utan för att vi förtjänar det.

Vi presenterar i denna rapport vår tolkning av vad det innebär för en stad att vara konkurrenskraftig, med olika mått som beskriver hur attraktivt det är att leva och investera här. Även om vi inte gör en fullständig uppräkning av alla faktorer som kan påverka en stads konkurrenskraft, ger våra indikatorer tillsammans en tillräckligt bred och nyanserad bild för att belysa de viktigaste dimensionerna av detta fenomen.

Vi definierar konkurrenskraft som att det finns ett gott företagsklimat som främjar nytänkande och innovation, att det finns ett bra system som lockar både inhemsk och utländsk arbetskraft med hög kompetens, och en miljö som får människor att vilja bo här och bidra till stadens utveckling. En konkurrenskraftig stad är en stark stad, som i längden gynnar hela landets tillväxt. Genom att hela tiden utveckla samarbetet och interaktionen mellan näringsliv, akademi, kultur och beslutsfattare växer en dynamisk miljö fram där idéer kan delas och förverkligas. Stockholm konkurrerar inte bara med, utan överträffar många gånger sina internationella motsvarigheter.

Daniella Waldfogel
vd, Stockholms Handelskammare

Stockholm är Sveriges tillväxtmotor

Stockholm är Sveriges ekonomiska hjärta. Stockholmsregionen har genererat hela 43 procent av Sveriges ekonomiska tillväxt under de senaste 20 åren och har samtidigt 25 procent av den förvärvsarbetande befolkningen.¹ Denna dynamik innebär att var fjärde anställd har bidragit till nästan hälften av landets ekonomiska produktion.

Stockholms starka näringsliv

Kapitalmarknad i framkant

Stockholm har visat sig vara en av Europas mest dynamiska börsstäder. Under det senaste decenniet har över 500 bolag noterats på Stockholmsbörsen. Detta är fler än antalet i Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Spanien tillsammans. Börsvärdet på Nasdaq Stockholm uppgår till över 1 000 miljarder euro och motsvarar 45 procent av det sammanlagda nordiska och baltiska börsvärdet.² Denna styrka vilar på ett näringsliv med stor bredd, eftersom börsvärdet inte är beroende av ett enskilt företag eller bransch.

Global Financial Centres Index rankar Stockholm på plats 50 i världen av finansiella centrum. Stockholm är även en av de städer som klättrat mest sedan föregående mätning, hela 16 placeringar.³

Europas mest innovativa region

EU-kommissionen rankar Stockholm som Europas mest innovativa region i analysen Regional Innovation Scoreboard 2025. Enligt mätningen utmärker sig regionen som en innovationsledare och toppar listan före städer som Köpenhamn, London och Zürich.

Stockholm sticker bland annat ut med sin höga utbildningsnivå, och är ledande inom flera nyckelområden. Regionen är Europas främsta inom livslångt lärande, internationella vetenskapliga sampubliceringar, andel IKT-specialister, innovationssamarbeten mellan små och medelstora företag samt patent- och varumärkesansökningar.

På nationell nivå är Sverige även EU:s mest innovativa land enligt European Innovation Scoreboard 2025, och globalt placerade sig Sverige på andra plats i Världsorganisationen för immaterialrätts (WIPO) innovationsindex för 2024. Endast Schweiz rankades högre.

Ett exempel på Stockholms roll som global hubb är att världens för närvarande snabbast växande startup (i relativ kundtillväxt), det AI-drivna mjukvaruföretaget Lovable, grundades och har sin bas i vår huvudstad. Detta stärker bilden av Stockholm som en av världens mest dynamiska städer för entreprenörskap och innovation.⁶

Ett gynnsamt startup-klimat

Företagarandan i Stockholm är starkt rotad. Enligt Tillväxtanalys startades under 2024 fler än 21 000 nya företag i Stockholms län, vilket motsvarade 30 procent av Sveriges totala antal nystartade företag. Lika många företag startades i Stockholms län som i Västra Götalands och Skåne län tillsammans.⁵

Enhörningarna samlas i huvudstaden

Nästan tre fjärdedelar av Sveriges enhörningsföretag – startupbolag värderade till över 1 miljard dollar – har sina rötter i Stockholms län. Regionens startupscen sticker ut även i en internationell kontext. Stockholm har fler enhörningar per capita än exempelvis New York, Los Angeles och London.

Ett nödvändigt lyft för Arlanda

Stockholm ligger i Europas utkant och präglas av långa geografiska avstånd till resten av Europa, vilket gör att vi är beroende av flyget för att nå omvärlden.

Tillgången till direktlinjer är viktig för huvudstadsregionens konkurrenskraft. Arlanda flygplats erbjuder förvisso ett stort antal direktdestinationer, men jämfört med Köpenhamn, Oslo och Helsingfors är utbudet svagare i förhållande till vår storlek och betydelse som ekonomiskt nav. Stockholm har färre direktlinjer i relation till befolkningsstorlek än någon av de andra nordiska huvudstäderna, trots att vi har det ledande näringslivet.

Det handlar inte bara om antalet destinationer utan också om vilka affärsresemål som erbjuds. I dag saknar Stockholm viktiga direktlinjer till exempelvis USA:s västkust, Shanghai och Singapore – destinationer som Köpenhamn kan erbjuda. Det är en paradox att Stockholm, med sitt ledande näringsliv och starka innovationskraft, inte har en flygplats som fyllt ut speglar denna position.

Arlanda har potential att bära fler direktlinjer, inklusive fler interkontinentala sådana. För att stärka vår tillgänglighet till globala marknader behöver förbindelserna med omvärlden förbättras.

Världens tredje bästa kollektivtrafik

Trots utmaningar med inställda avgångar och förseningar rankas Stockholms kollektivtrafik som den tredje bästa i världen enligt Urban Mobility Readiness Index som tas fram av Oliver Wyman Forum, en internationell tankesmedja som fokuserar på att analysera och främja hållbar urban mobilitet.

Stockholm påbörjade 2019 en utveckling av tunnelbanesystemet som både skapar nya linjer och utvecklar vissa av de befintliga. Nya tunnelbanan är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt genom tiderna, och beräknas bli klar på 2030-talet. Utbyggnaden möjliggör en kapacitetsökning med 16 procent, då 180 000 fler personer kommer att kunna resa med tunnelbanan dagligen.⁷ Utbyggnaden är viktig när staden växer med nya stadsdelar som behöver tillgängliggöras med goda kollektivtrafikförbindelser.

Stockholm tappar täten i välståndsligan

Även om Stockholm fortsatt är en av Europas mest välmående huvudstadsregioner har vi tappat placeringar i EU:s välståndsrankning. Mellan 2013 och 2023 föll Stockholm från plats nio till 16 i köpkraftsjusterad BNP per capita (PPS) av 270 europeiska regioner.⁸ Det beror inte på att vi blivit fattigare – tvärtom har välståndet ökat – utan på att andra regioner har vuxit snabbare.

Flera östeuropeiska städer som Bukarest, Budapest och Warszawa har klättrat snabbt, dels tack vare stark tillväxt, dels för att lägre prisnivåer lyfter upp deras köpkraftsjusterade BNP. Stockholm har haft en stabil utveckling, men den höga kostnadsnivån innebär att ökningen i real köpkraft inte hållit samma takt som i vissa andra regioner.

Vad kan tappet bero på?

– Avstannande realinkomster

– Snabbare tillväxt i andra regioner

– Negativt flyttnetto och demografiska förändringar

– Dämpad produktivitetstillväxt

– Höga levnadskostnader som urholkar välståndet

Bostadsmarknaden – sorgebarn och tillväxthinder

Bostadsmarknaden är ett tydligt exempel på Stockholms strukturella utmaningar. Enligt en enkät från Eurostat upplever endast var tionde av stadens invånare att det är lätt att hitta en bra bostad till ett rimligt pris, vilket placerar Stockholm på plats 76 av 80 jämförda europeiska städer.⁹ Bottenplaceringarna domineras av andra europeiska storstäder, bland annat Köpenhamn, Paris och München, vilket visar att bostadsbrist och höga kostnader är en gemensam utmaning i tätbefolkade områden.

Samtidigt visar andra mått att Stockholms problem i första hand förmodligen inte handlar om prisnivåer. Andelen hushåll i Stockholm som spenderar mer än 40 procent av sin disponibla inkomst på boendekostnader, ett mått på ekonomisk överbelastning, är betydligt lägre än i Köpenhamn eller Oslo.¹⁰ Det indikerar att tillgången på bostäder, snarare än kostnaden, är det största hindret för rörlighet och etablering på Stockholms bostadsmarknad.

Den svenska hyresmarknaden är en av de mest reglerade av alla OECD-länder, vilket påverkar rörligheten på bostadsmarknaden negativt. Även den ägda delen av Stockholms bostadsmarknad lider av höga trösklar. I en av våra tidigare rapporter från Stockholms Handelskammare visade det sig att över 60 procent av unga inte har råd att köpa en genomsnittlig liten lägenhet i Stockholms län.¹¹

Om problemen på bostadsmarknaden fortsätter kan Stockholms position som attraktiv kunskapsregion hotas, eftersom vår förmåga att locka hit talang försämras.

Genom bostadspolitiska reformer som kan korta ner kötider i hyreskön (i början av 2025 uppemot nio år i genomsnitt i länet, och över 20 år i innerstaden), mer flexibla kreditrestriktioner samt förenklade bygglovsprocesser kan balansen återställas.

Utbildning och kompetens i vår huvudstad

Världsledande akademiska miljöer

Stockholms starka innovationsprofil bygger på en högt utbildad arbetskraft och flera forskningsintensiva universitet i världsklass. Regionens akademiska miljö är en drivande kraft bakom stadens kunskapsintensiva näringsliv; den förser företagen med spetskompetens och främjar forskningsbaserad innovation.

Karolinska Institutet är ett av världens främsta medicinska universitet och ansvarar för Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Sveriges största tekniska universitet, rankas högt globalt inom ingenjörs- och maskinteknik. Därtill har Stockholms universitet starka profilområden inom bland annat miljövetenskap och samhällsstyrning, medan Handelshögskolan i Stockholm är internationellt erkänd inom ekonomi trots sin mindre storlek.¹²

Även Uppsala universitet, som är det äldsta i Norden och ligger inom pendlingsavstånd från Stockholm, bidrar till huvudstadsregionens utbildnings- och innovationskraft.

Sammantaget bidrar dessa lärosäten till att positionera Stockholm som en global kunskapsstad med hög attraktionskraft för studenter, forskare och företag.

Sverige är mer än Stockholm, och Stockholm är beroende av hela landets konkurrenskraft. Landets innovationskraft, stabila institutioner och höga FoU-investeringar skapar en nationell grogrund för konkurrenskraft. Vi har länge rankats högt i internationella jämförelser, vilket speglar vårt välfungerande samhällssystem och vår förmåga att kombinera ekonomisk utveckling med hög livskvalitet. Vårt nationella varumärke är fortsatt starkt, men i takt med att andra länder och städer snabbt moderniseras och investerar i sin framtid, har vi börjat halka efter inom vissa områden. Det är ett tecken på att våra tidigare fördelar inte längre är självklara.

En motor för tillväxt och modell för innovation

Tillväxten över EU-snittet

Sverige har haft en stabil ekonomisk utveckling de senaste två decennierna. Sedan 2005 har vår BNP vuxit mer än EU-snittet, och trots vår mindre storlek ligger vi på sjunde plats av EU- och EES-länderna sett till BNP-nivå. Det är ett starkt resultat, och många av de länder som vuxit snabbare har utgått från betydligt lägre nivåer efter år av krig, kris eller systemskiften, som i Central- och Östeuropa efter Sovjetunionens fall.

Tillväxtmåttet behöver därför sättas i kontext. Låginkomstländer tenderar att växa snabbare räknat i procent, medan exempelvis de nordiska länderna, med redan hög BNP per capita och välfungerande samhällssystem, har mindre utrymme för explosiv tillväxt. Trots det presterar Sverige över genomsnittet, vilket visar på en fortsatt hög konkurrenskraft. Att förena hög levnadsstandard med ekonomisk tillväxt är ingen självklarhet, men Sverige lyckas i stor utsträckning göra just det.

Lätt att driva företag

Sverige anses vara ett av de tio länder i världen (av 190 inkluderade i mätningen) där det är lättast att driva företag, enligt Världsbankens Ease of Doing Business Index 2020. Sverige placerar sig efter Danmark, Storbritannien och Norge i Europa.

Stark startup-scen, men bristande expansionsmöjligheter

Det startas många företag i Sverige, och som tidigare nämnts i Stockholm, men en lägre andel av dem lyckas ta sig vidare till nästa finansieringsnivå jämfört med snittet i Europa. Mindre än en fjärdedel av svenska startups når Series A, vilket är den första större riskkapitalrundan efter den inledande såddfinansieringen.¹⁵ Det kan bero på faktorer som brist på tillgång till expansionskapital, för litet ekosystem för vidarefinansiering eller en begränsad hemmamarknad.

De företag som lyckas skala upp i Sverige tenderar dock att bli större, växa snabbare och nå högre värderingar än motsvarande bolag i övriga Europa. Det tyder på en stark underliggande innovationskvalitet, men också på att många goda idéer kanske inte når sin fulla potential.

Digitalisering och låga produktionskostnader har gjort det lättare för företag inom tekniksektorn att expandera snabbt, eftersom de lättare kan skala upp produktionen. Dessa företag är däremot inte lika knutna till en geografisk plats som andra företag, vilket innebär att de lätt kan flytta sin verksamhet utomlands om näringslivsklimatet bedöms vara bättre någon annanstans.

Svensk dominans bland EU:s yngre storbolag

Sverige har utmärkt sig som en tung aktör inom teknisk utveckling trots vår relativt lilla befolkning (2,3 procent av EU:s). Under de senaste femtio åren har endast 13 företag som i dag är börsnoterade och värderade över 10 miljarder amerikanska dollar grundats i EU. Fyra av dessa kommer från Sverige, samtliga med huvudkontor i Stockholm. Det är dubbelt så många som från något annat enskilt EU-land. Därtill leds ytterligare ett företag på listan av en svensk vd, vilket innebär att mer än en tredjedel av dessa unga storbolag i EU är svenska eller svenskledda.

Förnybar energi som konkurrensfördel

Energisystemet i Sverige är ett styrkeområde. Elnätet är utbrett och stabilt, och avbrotten få och kortvariga. Sverige har en nära 100-procentig fossilfri elproduktion, med en kombination av ungefär 40 procent vattenkraft, 30 procent kärnkraft, 25 procent vindkraft och en liten andel sol- och värmekraft.¹⁸

När det gäller andelen förnybar energi i den totala energikonsumtionen är Sverige det ledande landet inom EU. Endast Norge, som står utanför unionen, har en högre andel¹⁹. Det visar att Sverige inte bara producerar fossilfri el, utan också i hög grad använder förnybara energikällor i transport, uppvärmning och industri.

Denna position ger Sverige en strategisk konkurrensfördel i den gröna omställningen. Låg klimatpåverkan i energiproduktionen gynnar både industrietableringar och export, särskilt i en värld där hållbarhet blivit en allt viktigare faktor i investeringsbeslut.

I toppskiktet för mänsklig utveckling

Sverige är internationellt känt för sin höga och starka sociala välfärd. En rad indikatorer och index placerar Sverige i toppen globalt när det gäller mänsklig utveckling – det vill säga levnadsstandard, välstånd och sociala förhållanden. En grundläggande mätare är FN:s Human Development Index (HDI). Där väger man in hälsa, utbildning och inkomst. Sverige ligger i det allra översta skiktet och bekräftar vår höga medellivslängd, långa utbildningstid och höga BNP per capita.

Svenskarna är bland de lyckligaste i världen

I World Happiness Report 2025 återfinns Sverige bland de absolut lyckligaste länderna. Norden dominerar toppositionerna, med Finland, Danmark, Island i topp tre och Sverige på fjärde plats med ett genomsnittligt livstillfredsställelsescore på 7,3 av 10. Den höga lyckonivån korrelerar med faktorer som socialt stöd, frihet att göra livsval, låg korruption och god hälsa, där Sverige uppvisar starka resultat.

Med en sysselsättningsgrad på 69 procent och en arbetslöshet på 8 procent, drivet av ett mycket högt arbetskraftsdeltagande, utmanas Sverige av paradoxen hög sysselsättning och hög arbetslöshet. I praktiken innebär det att en mycket stor andel av befolkningen deltar i arbetsmarknaden, vilket är ett styrketecken eftersom det skapar förutsättningar för långsiktig tillväxt och hållbarhet. Samtidigt gör det att även små fluktuationer i sysselsättning ger utslag i arbetslöshetsstatistiken.

Samtidigt som Sverige uppvisar hög arbetslöshet finns också problem med kompetensförsörjning, vilket indikerar ett matchningsproblem på arbetsmarknaden. Ett annat problem är den stora skillnaden i arbetslöshet mellan hög- och lågutbildade grupper, som är större än i jämförbara länder. Personer utan gymnasieutbildning har i genomsnitt fem gånger så hög arbetslöshet som de med eftergymnasial utbildning. Sverige är det land i EU som har lägst andel anställda i yrken utan eller med låga utbildningskrav, cirka 4 procent. Det kan jämföras med 8 procent i EU som genomsnitt och 10 procent i Danmark.²¹

Arbetslösheten bland utrikes födda är betydligt högre än den bland inrikes födda. Stora skillnader syns beroende på varifrån de utrikes födda kommer. De som är födda utanför Europa har en betydligt högre arbetslöshet – med en nivå på drygt 19 procent – än invandrare födda i Europa, där siffran ligger i nivå med den för inrikes födda.

Ytterligare något som drar upp arbetslöshetstalet är att heltidsstuderande som söker extrajobb räknas som arbetslösa, vilket kan förklara delar av ungdomsarbetslösheten. Samtidigt är andelen unga ej sysselsatta i utbildning eller anställning i Sverige på en av de lägsta nivåerna i EU. År 2024 stod endast 6,3 procent av Sveriges unga i åldern 15–29 år utanför både arbetsmarknad och utbildning, vilket är klart under EU-snittet på 11 procent. Det placerar Sverige bland de länder i Europa med lägst andel unga utan sysselsättning.²²

Regleringar håller tillbaka konkurrenskraften

EU:s ambition att leda inom hållbarhet och digitalisering har resulterat i en omfattande regleringsvåg. Mellan 2019 och 2024 antogs över 13 000 rättsakter inom unionen, jämfört med runt 5 500 lagar och resolutioner i USA under samma period. Denna ökade regelbörda kräver betydande resurser från företag, vilket riskerar att hämma tillväxt och innovation.

Enligt europeiska bankmyndigheten (EBA) kostar det över 5 miljarder euro årligen för det europeiska banksystemet att leva upp till tillsynsrapporteringen.²⁶ Det här är resurser som annars kunnat hade gå till innovation, utveckling eller expansion. Dessa regelkostnader är inte bara höga utan upplevs dessutom som svårnavigerade med snabba förändringar, kort implementeringstid och otydliga krav. Det är en välkänd kritik att EU:s regelbörda skadar investeringsviljan, särskilt i jämförelse med mer tillväxtorienterade miljöer som USA.

För att EU ska kunna konkurrera globalt krävs en balans mellan nödvändiga regleringar och företagens behov av flexibilitet och tydlighet. Annars riskerar intentionen att strypas av detaljerna och vi kommer i stället se en kraftig förflyttning av investeringar och innovation till mindre reglerade marknader.