Introduktion
Stockholmsbarometern Q1 2025
Om barometern
Stockholmsbarometern mäter det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholms län. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer.
Stockholmsbarometern baseras på underliggande konfidensindikatorer (konjunkturmått) bland företag och hushåll och avläses genom dess numeriska värde. Värden över 110 indikerar ett mycket starkare konjunkturläge än normalt (++), 101,1–110 starkare än normalt (+), 99–101 ungefär normalt (=), 90–98,9 svagare än normalt (-) och under 90 mycket svagare än normalt (- -).
Utfall från föregående kvartal kan revideras i efterhand på grund av säsongsjusteringen.
Datamaterialet bygger på ett urval av 2880 företag, varav 1043 svarande (36 procent). Antal svarande hushåll i Stockholms län var 356.
Viktfördelningen i Stockholmsbarometern
i procent
Stockholmsbarometern
Barometerindikatorn
Barometerindikatorn baseras på både hushåll och företag i Stockholms län
Bakslag för Stockholmsekonomin – stämningen faller brett
Stockholmsbarometern föll tillbaka under första kvartalet 2025 och tappade 6,8 enheter till 95,1, och signalerar återigen ett svagt ekonomiskt stämningsläge. Nedgången markerar ett trendbrott efter fem raka kvartal med uppgång och speglar en bred försämring både inom näringslivet och bland hushållen.
Tillverkningsindustrin var ensam om att visa en marginell förbättring, men sektorn ligger fortfarande kvar på den lägsta konfidensnivån inom näringslivet. Övriga branscher försvagades, där handeln, trots ett tapp, befinner sig nära sitt historiska genomsnitt, medan byggindustrin och de privata tjänstenäringarna noterade tydliga nedgångar.
Det mest betydande bidraget till barometerindikatorns fall kom dock från hushållen. Efter att successivt ha återhämtat sig från rekordlåga nivåer i slutet av 2022, föll hushållens sentiment nu kraftigt tillbaka. Den förbättring som skett under 2024 har därmed helt utraderats.
Det samlade stämningsläget i Stockholmsekonomin präglas därmed åter av utbredd pessimism och osäkerhet inför framtiden.
| Indikatorer | 2024 Kv4 | 2025 Kv1 | Diff | Läget | Vikt i procent |
|---|---|---|---|---|---|
| Stockholmsbarometern | 101,9 | 95,1 | -6,8 | – | |
| Totala näringslivet | 102,7 | 98,1 | -4,6 | – | 80,0 |
| Bygg | 98,2 | 96,2 | -2,0 | – | 8,0 |
| Handel | 106,2 | 100,4 | -5,8 | = | 14,4 |
| Privata tjänstenäringar | 102,2 | 98,1 | -4,2 | – | 52,0 |
| Tillverkningsindustri | 91,7 | 94,8 | 3,1 | – | 6,4 |
| Hushåll | 98,4 | 85,8 | -12,5 | – – | 20,0 |
Näringslivet
Näringslivet bromsar in – minus på bred front
Näringslivets samlade stämningsläge i Stockholm försvagades under det första kvartalet 2025. Konfidensindikatorn för det totala näringslivet sjönk med 4,6 enheter till 98,1, vilket innebär att läget åter befinner sig under det historiska normalläget. Nedgången är den största mellan två mätperioder sedan slutet av 2022.
Fortsatta utmaningar på arbetsmarknaden med både pågående och fortsatta förväntade nedskärningar på personalstyrkan tillsammans med ett svagt efterfrågeläge bidrar till nedgången.
Handeln uppvisar det starkaste stämningsläget bland branscherna och ligger i linje med det historiska genomsnittet. Samtidigt var det just inom handeln som konfidensindikatorn föll mest under kvartalet, vilket signalerar en osäker utveckling. Även byggindustrin och de privata tjänstenäringarna visade försämrade konfidensnivåer.
Tillverkningsindustrin var den enda bransch som visade en viss förbättring, men den sker från mycket låga nivåer. Sektorn har fortsatt det svagaste stämningsläget i hela näringslivet.
Näringslivets konfidensindikator
Byggindustrins konfidensindikator
Anm.: Byggindustrin (SNI 41-43) inkluderar, Husbyggande (SNI 41), Anläggningsverksamhet (SNI 42) och Specialiserad byggverksamhet (SNI 43)
Byggläget: Fortsatt svagt – men inte nattsvart
Byggindustrins konfidensindikator föll med 2,0 enheter till 96,2 under första kvartalet 2025, vilket bekräftar att sektorn fortsatt präglas av ett svagt stämningsläge under det historiska genomsnittet.
Trots det ligger indikatorn fortfarande över snittnivån för de senaste två åren, vilket antyder att läget är svagt men inte exceptionellt. Byggbranschen fortsätter att pressas av höga kostnader och låg efterfrågan, vilket har satt tydliga avtryck i bedömningen av nuläget.
Andelen företag som rapporterar ökat byggande har minskat kraftigt, och den övergripande synen på nuläget är klart negativ. Det finns dock en viss optimism i blickfånget då fler företag tror på en ökning av byggandet under kommande månader.
Arbetsmarknadsläget inom sektorn förblir ansträngt. Trots en marginell förbättring i nulägesbedömningen är det fortfarande fler företag som planerar att minska sin personalstyrka än som planerar nyanställningar inom de närmaste tre månaderna.
Otillräcklig efterfrågan bedöms vara det största hindret för verksamheten. Samtidigt har andelen företag som rapporterar brist på arbetskraft minskat markant jämfört med föregående mätning – ett tecken på att behovet av personal dämpats i takt med den svaga marknadsutvecklingen.
Handelns konfidensindikator
Handeln vänder på klacken
Handeln i Stockholm tappade fart under kvartalet, då konfidensindikatorn sjönk med 5,8 enheter till 100,4 – den första nedgången sedan slutet av 2022.Trots fallet ligger stämningsläget kvar på en nivå som motsvarar det historiska genomsnittet.
Tillbakagången förklaras främst av en tydlig försämring i företagens förväntningar på framtida försäljningsvolym. Pessimismen kring den kommande utvecklingen är mer utbredd än i tidigare mätningar, vilket också avspeglas i anställningsplanerna. Många handelsföretag räknar nu med att behöva minska sin personalstyrka framöver.
Samtidigt visade de olika delbranscherna inom handeln en splittrad bild, där utvecklingen i kvartalet gick i motsatt riktning jämfört med föregående period. Den specialiserade butikshandeln och partihandeln försvagades efter tidigare uppgångar, medan livsmedelshandeln och motorfordonshandeln uppvisade en tydlig förbättring.
Utvecklingen inom handeln var splittrad under kvartalet, där de olika delbranscherna rörde sig i helt olika riktningar från förra kvartalet.
Livsmedelshandeln visade en positiv utveckling, där konfidensindikatorn steg från 107,8 till 111,2. Det innebär att stämningsläget åter är mycket starkt inom branschen. Samtidigt pekade nulägesbedömningen för försäljningsvolym tydligt nedåt, medan förväntningarna framåt förbättrades markant – en signal om att företagen ser dagens svaghet som tillfällig.
Den Specialiserade butikshandeln upplevde däremot ett tydligt bakslag. Konfidensindikatorn föll med 9,1 enheter till 98,7, vilket raderade ut uppgången från föregående kvartal. I denna delbransch försämrades både nulägesbedömningen och de framtida förväntningarna för försäljningsvolymen.
Motorfordonshandeln gick kraftigt åt andra hållet. Här ökade konfidensindikatorn med hela 11,1 enheter till 109,3 – en tydlig återhämtning efter förra kvartalets tapp. Uppgången drevs i huvudsak av en stark förbättring i bedömningen av aktuell försäljningsvolym.
I Partihandeln försämrades stämningsläget under kvartalet, då konfidensindikatorn föll från 102,1 till 94,2. Nulägesbedömningarna av både försäljningsvolym och varulager utvecklades positivt, men detta vägde inte upp för den kraftiga försämringen i förväntningarna på framtida försäljning.
Handel – delbranscher
Privata tjänstenäringars konfidensindikator
Tjänstesektorn tappar brett – hotell rasar mest
Konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna minskade med 4,2 enheter till 98,1, vilket innebär att företagens samlade syn på läget nu ligger under det historiska genomsnittet. Trots nedgången är läget fortfarande något starkare än det varit under de senaste tre åren.
Försämringen är bred och omfattar de flesta delbranscher, med undantag för datakonsulter och dataservice, som uppvisade en viss motståndskraft. Hotell- och restaurangsektorn, som tidigare visat tecken på återhämtning, upplevde ett tydligt bakslag och tappade därmed det lyft som skedde under fjolåret.
Samtliga nettotal inom indikatorn bidrog till nedgången, vilket speglar en ökad pessimism kring både efterfrågan på tjänster och den egna verksamhetens utveckling.
Anställningarna vände nedåt igen, då fler företag drog ner på antalet anställda. Den svagt positiva tendensen från föregående kvartal gällande framtida anställningsplaner har avtagit, och nu är andelen företag som planerar att nyanställa lika stor som andelen som förväntar sig att behöva minska sin personal framöver.
Utvecklingen inom de privata tjänstenäringarna var blandad under första kvartalet 2025, med både uppgångar och tydliga nedgångar i olika delbranscher.
Datakonsulter och dataservice stod för kvartalets starkaste utveckling inom sektorn, där konfidensindikatorn steg med 5,7 enheter till 107,8. Ökningen var bred och samtliga nettotal bidrog positivt, vilket signalerar ett fortsatt starkt stämningsläge.
Inom Uppdragsverksamhet var förändringen marginell. Konfidensindikatorn minskade med 0,1 enheter till 93,8, vilket visar på ett fortsatt svagt sentiment. Nedgången berodde främst på en något försämrad bedömning av den egna verksamhetens utveckling.
Finans- och försäkringsverksamheten noterade en tydlig nedgång, då konfidensindikatorn föll med 5,2 enheter till 103,3. Trots tappet ligger stämningsläget fortsatt över det historiska genomsnittet. Alla nettotal utvecklades negativt, med sämre bedömningar både av efterfrågan och verksamhetens utveckling.
Det största tappet återfanns inom Hotell- och restaurangbranschen, där konfidensindikatorn föll med 13,6 enheter från mycket starka 109,0 till 95,4. Det är det största tappet mellan två mätningar på fyra år inom sektorn. Nedgången var bred, med försämrade utsikter för både efterfrågan och verksamhetsutveckling, vilket nu placerar branschen under det historiska normalläget.
Privata tjänstenäringar – valda delbranscher
Tillverkningsindustrins konfidensindikator
Tillverkningen ensamt positiv – men fortsatt sist i ledet
Tillverkningsindustrin i Stockholm var ensam om att uppvisa en förbättring under det första kvartalet 2025, då konfidensindikatorn steg från 91,7 till 94,8. Trots uppgången är stämningsläget fortsatt det svagaste i hela näringslivet.
Förbättringen drevs främst av mer optimistiska förväntningar kring produktionsvolymen under det kommande kvartalet, samtidigt som färdigvarulagren minskat, vilket signalerar viss rörelse i lageromsättningen.
Utvecklingen på efterfrågesidan var tudelad: orderingången från den svenska marknaden försvagades markant, medan exportmarknaden visade en viss uppgång. Intressant nog pekar företagens framtidsbedömningar mot det motsatta framöver. Företagen spår en nedgång i exportefterfrågan, och en återhämtning på hemmamarknaden. Synen på konkurrenssituationen utanför EU försvagades kraftigt, vilket speglar den osäkerhet som nu präglar det globala handelsklimatet.
På arbetsmarknaden stärktes nuläget något då fler företag rapporterade en ökning av antalet anställda under kvartalet. Däremot dämpades förväntningarna något inför kommande kvartal, vilket tyder på en fortsatt försiktig hållning kring nyrekryteringar.
Hushållen
Hushållen tappar fotfästet – fjolårets återhämtning utraderad
Hushållens konfidens föll kraftigt under det första kvartalet 2025, med en nedgång på 12,5 enheter till 85,8. Det är det näst största tappet mellan två mätperioder sedan tidsseriens början 2003, endast överträffat av raset på 12,7 enheter i början av 2022. Hela fjolårets återhämtning är nu utraderad.
Efter en långsam men stadig återhämtning de senaste två åren är hushållens stämningsläge nu åter på en mycket svag nivå. Både den privata ekonomin (mikro) och synen på Sveriges ekonomi i stort (makro) försämrades under kvartalet, vilket tyder på en bred och djupgående pessimism. Nedgången speglar hushållens ökade oro kopplat till det osäkra världsläget och en förvärrad framtidstro.
Alla ingående nettotal bidrog till försämringen, med det största tappet i framtidsförväntningarna för de kommande tolv månaderna. Förväntningarna är nu långt under det historiska genomsnittet, både för den egna ekonomin och för samhällsekonomin som helhet. Även nulägesbedömningen försämrades tydligt.
Dessutom ökade hushållens förväntningar om stigande arbetslöshet, vilket ytterligare förstärker bilden av en allmänt försämrad framtidstro.
Hushållens konfidensindikator
Hushållens bedömning av egen och svensk ekonomi
Anm.: Hushållens mikroindex är en bedömning av den egna ekonomin. Hushållens makroindex är en sammanvägning av hushållens bedömning av Sveriges ekonomi och arbetsmarknad.
Mikro- och Makroindex
Hushållens syn på den egna ekonomin försämrades markant under det första kvartalet 2025, då mikroindex föll med 11,6 enheter till 84,7.
Efter en gradvis återhämtning från bottennoteringen på 62,6 i början av 2022 – en nivå som då speglade den akuta osäkerheten efter Rysslands invasion av Ukraina, energikrisen och snabbt stigande inflation – har hela fjolårets uppgång nu utraderats. Hushållens syn på den egna ekonomin är återigen mycket svag och ligger nu på en lägre nivå än vid något tillfälle under pandemiåret 2020.
Den negativa utvecklingen drevs främst av försvagade framtidsförväntningar kring den egna ekonomin samt en minskad benägenhet att genomföra inköp av kapitalvaror. Även nulägesbedömningen försvagades, där allt fler hushåll upplever att deras ekonomiska situation är sämre jämfört med för ett år sedan.
Även hushållens syn på den svenska ekonomin i stort – det så kallade makroindexet – försämrades tydligt. Indexet sjönk med 13,6 enheter till 88,3, vilket markerar ett stämningsläge klart under det historiska snittet.
Försvagningen i makroindexet berodde både på en mer negativ nulägesbedömning och dämpade förväntningar på den framtida samhällsekonomiska utvecklingen. Oro kring arbetsmarknaden spelar en central roll, då en ökande andel hushåll förutspår stigande arbetslöshet under det kommande året, vilket ytterligare tynger konfidensindikatorn.