Introduktion
Stockholmsbarometern Q2 2025
Om barometern
Stockholmsbarometern mäter det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholms län. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer.
Stockholmsbarometern baseras på underliggande konfidensindikatorer (konjunkturmått) bland företag och hushåll och avläses genom dess numeriska värde. Värden över 110 indikerar ett mycket starkare konjunkturläge än normalt (++), 102,6–110 starkare än normalt (+), 97,5–102,5 ungefär normalt (=), 90–97,4 svagare än normalt (-) och under 90 mycket svagare än normalt (- -).
Utfall från föregående kvartal kan revideras i efterhand på grund av säsongsjusteringen.
Datamaterialet bygger på ett urval av 2886 företag, varav 979 svarande (34 procent). Antal svarande hushåll i Stockholms län var 326.
Viktfördelningen i Stockholmsbarometern
i procent
Stockholmsbarometern
Barometerindikatorn
Barometerindikatorn baseras på både hushåll och företag i Stockholms län
Stockholmsbarometern – fortsatt svag konjunktur trots återhämtning hos hushållen
Stockholmsbarometern var i stort sett oförändrad under andra kvartalet 2025 och steg endast marginellt med 0,2 enheter till 95,3. Det samlade stämningsläget i Stockholmsekonomin är därmed fortsatt svagare än normalt och ligger kvar under det historiska genomsnittet.
Hushållen visar en tydlig återhämtning i förtroendet efter förra kvartalets kraftiga ras, med en mer positiv syn på både den egna ekonomin och Sveriges ekonomi. Fler anser att den egna ekonomin har förbättrats, även om synen på landets ekonomiska utveckling är fortsatt dämpad. Oro för arbetsmarknaden kvarstår.
Näringslivet präglas av svag efterfrågan och fortsatta personalnedskärningar, vilket håller tillbaka framtidstron. Samtidigt syns försiktiga ljusglimtar, där byggsektorn överraskar med det starkaste utfallet i näringslivet.
Även hotell- och restaurangbranschen visade ett tydligt uppsving under kvartalet och var ensam inom tjänstesektorn om ett förbättrat stämningsläge. Efter en kraftig nedgång i början av året är utvecklingen välkommen, även om läget är fortsatt svårbedömt.
Sammantaget tyder indikatorn på en fortsatt osäker konjunkturbild där en återhämtning dröjer, särskilt inom näringslivet.
| Indikatorer | 2025 Kv1 | 2025 Kv2 | Diff | Läget | Vikt i procent |
|---|---|---|---|---|---|
| Stockholmsbarometern | 95,1 | 95,3 | 0,2 | – | |
| Totala näringslivet | 98,0 | 96,1 | -1,9 | – | 80 |
| Bygg | 95,7 | 97,7 | 1,9 | = | 8 |
| Handel | 100,5 | 97,0 | -3,5 | – | 14 |
| Privata tjänstenäringar | 98,1 | 96,7 | -1,4 | – | 52 |
| Tillverkningsindustri | 94,3 | 89,3 | -5,0 | – – | 6 |
| Hushåll | 86,0 | 93,8 | 7,8 | – | 20 |
Näringslivet
Brett försämrat stämningsläge – få ljusglimtar
Konfidensindikatorn för näringslivet i Stockholm föll ytterligare under andra kvartalet i år, och försämrades med 1,9 enheter till 96,1. Företagens sentiment ligger därmed på en svagare nivå än normalt.
Näringslivet präglas av svag efterfrågan och ökade personalutmaningar. Osäkerheten är tydlig inom flera sektorer, särskilt i tillverkningsindustrin som drabbas av sjunkande orderingångar och en svag exportmarknad. Sektorn noterade det största tappet och ligger kvar på den lägsta nivån av samtliga branscher i näringslivet.
Byggsektorn sticker ut som den enda med en viss förbättring, där framtidstron stärks tack vare ökad aktivitet och förbättrade orderstockar, trots fortsatt reducerad personalstyrka. Inom handeln och privata tjänstenäringar är sentimentet svagt, med en försämrad syn på försäljning och kapacitetsutnyttjande.
Sammanfattningsvis drar svag efterfrågan, arbetsmarknadsutmaningar och osäkerhet ner stämningen i näringslivet. Men trots svaga siffror kvarstår en försiktig framtidstro.
Näringslivets konfidensindikator
Byggindustrins konfidensindikator
Anm.: Byggindustrin (SNI 41-43) inkluderar, Husbyggande (SNI 41), Anläggningsverksamhet (SNI 42) och Specialiserad byggverksamhet (SNI 43)
Byggläget: Går mot strömmen
Byggverksamheten, som visat ett svagt konjunkturläge till följd av stigande räntor, låg bostadsefterfrågan och högre materialkostnader, visade under årets andra kvartal ett något starkare stämningsläge. Konfidensindikatorn ökade med 1,9 enheter till 97,7, och är nu ensam sektor i näringslivet att ligga på ett ungefärligt normalläge.
Arbetsmarknadsläget inom sektorn är fortsatt ansträngt. Fler företag uppger minskad personalstyrka men färre förutspår fortsatta nedskärningar, vilket kan tyda på en försiktigt ökad framtidstro.
Fler företag uppger ökat byggande och något förbättrad orderstock. Även förväntningarna på framtida byggande är mer positiva nu än tidigare.
Otillräcklig efterfrågan bedöms fortsatt som det största hindret för verksamheten. Samtidigt har andelen företag som rapporterar brist på arbetskraft ökat något, vilket även det kan vara ett tecken på ökad aktivitet i sektorn.
Handelns konfidensindikator
Handeln fortsätter nedåt
Handeln i Stockholm fortsatte på förra kvartalets bana och konfidensindikatorn sjönk med ytterligare 3,5 enheter till 97,0. Stämningsläget är nu tillbaka på något svagare nivåer efter att ha varit den klart starkaste sektorn under fjolåret.
Efter att tidigare ha sett en spretig utveckling bland delbranscherna visade det andra kvartalets utveckling en bred nedgång, där endast partihandeln höll emot och ökade marginellt.
Nedgången förklaras främst av en försämring i försäljningsvolymen, samtidigt som varulagren ökar, vilket indikerar att företagen har svårt att bli av med sina varor. Fler företag anser att deras vinstmarginaler och resultat har försämrats.
Bedömningen om försäljningssituationen ger en tydlig konjunktursignal; läget är svagt, men företagen tror på en förbättring på sex månaders sikt.
Synen på arbetsmarknadsläget blev än mer ansträngt under andra kvartalet. Efter att både utfall och förväntningar på nyanställningar har varit genomgående positiva under 2024 är det fler företag som nu ser med ökad pessimism på sina möjligheter att behålla eller anställa personal. Fler företag förväntar sig att behöva minska sin personalstyrka framöver.
Handelns delbranscher: En bred nedgång
Efter en tidigare spretig utveckling visade delbranscherna i handeln en bred nedgång under andra kvartalet 2025.
Livsmedelshandeln vände ned igen och minskade med 2,1 enheter till 109,1. Trots nedgången ligger branschen kvar på en starkare nivå än det historiska genomsnittet. Fler företag uppgav minskad försäljningsvolym, en negativ utveckling som ändå dämpades något av ökad framtidstro.
Den specialiserade butikshandeln sjönk ytterligare med 4,7 enheter till 93,5 och befinner sig nu i ett svagt stämningsläge. Både aktuell och förväntad försäljningsvolym sjönk, samtidigt som varulagren ökade. Framtidstron är genomgående pessimistisk i delbranschen.
Motorfordonshandeln fick ett kraftigt bakslag, och sjönk med 11,0 enheter till 97,5, vilket utraderade hela förra kvartalets återhämtning. Trots tappet ligger sentimentet kvar på ett ungefärligt normalläge. Försäljningsvolymen rasade under kvartalet, samtidigt som varulagren sköt upp markant. Företagen tycks däremot se detta som högst temporärt då förväntningarna på framtida försäljning ökade kraftigt.
Partihandeln var ensam i Stockholmshandeln om att visa en förbättring, om än en marginell sådan. Konfidensindikatorn för delbranschen ökade med 0,5 enheter till 94,8, och ligger därmed fortsatt kvar på svaga nivåer. Utvecklingen drevs av en försiktigt ökad försäljningsvolym samtidigt som förväntningarna skruvades ner måttligt.
Handel – delbranscher
Privata tjänstenäringars konfidensindikator
Privata tjänstenäringar: Minskad efterfrågan drar ner tjänstesektorn
Konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna minskade med 1,4 enheter till 96,7, vilket innebär att företagens samlade syn på läget nu ligger under det historiska genomsnittet.
Utvecklingen drevs av en bred försämring i delbranscherna, där finans- och försäkringsverksamheten tog den största smällen. Hotell- och restaurangsektorn visade däremot en tydlig motståndskraft och ökade kraftigt, vilket dämpade nedgången i indikatorn som helhet.
Minskad efterfrågan var drivande i den negativa utvecklingen, vilket speglar en fortsatt pessimism både i nulägesbedömning och framtidstro. Två av tre företag i sektorn uppgav att de kan öka sin produktion givet deras resurser, vilket tyder på att kapaciteten finns vid återhämtad efterfrågan.
Sysselsättningsläget i sektorn är fortsatt svagt. Fler företag har minskat än ökat sin personalstyrka, men samtidigt har färre företag genomfört nedskärningar jämfört med föregående kvartal. Även anställningsplanerna försämrades och fler företag räknar med att behöva skära ner ytterligare. Det pekar mot fortsatt osäkerhet i sektorn.
Tjänstesektorns delbranscher: Hotell och restaurang håller upp
Utvecklingen inom de privata tjänstenäringarnas delbranscher var överlag negativ.
Datakonsulter och dataservice såg en måttlig försvagning, då konfidensindikatorn sjönk med 1,2 enheter till 106,0. Delbranschen ligger trots tappet kvar på en starkare nivå än normalt och bättre än samtliga andra delbranscher i sektorn. Minskad efterfrågan drev nedgången.
Även uppdragsverksamheten försämrades marginellt med 0,9 enheter till 93,3, och ligger därmed kvar på det svagaste sentimentet i sektorn. Förväntningar på framtida efterfrågan drog ner sentimentet, trots en svag förbättring i det faktiska utfallet för kvartalet.
Finans- och försäkringsverksamheten fortsatte sin nedgång från föregående kvartal, då indikatorn föll med 8,8 enheter till 94,7. Efter två år av starka utfall ligger nu stämningsläget i delbranschen återigen på svaga nivåer. Samtliga nettotal bidrog till nedgången, med en tydlig försämring i företagens bedömning av efterfrågan och verksamhetens utveckling.
Hotell- och restaurangbranschen återhämtade sig något efter första kvartalets ras på drygt 12 enheter och ökade nu igen med 7,4 enheter till 103,6. Det innebär att delbranschen är tillbaka på en starkare nivå än normalt. Både efterfrågan och verksamhetens utveckling bidrog till uppgången.
Privata tjänstenäringar – valda delbranscher
Tillverkningsindustrins konfidensindikator
Tillverkningsindustrin: Återhämtningen dröjer
Tillverkningsindustrin i Stockholm visade en tydlig försvagning under det andra kvartalet. Konfidensindikatorn föll med 5,0 enheter till 89,3, vilket är den lägsta nivån sedan första kvartalet 2020.
Sektorn befinner sig nu i ett mycket svagt stämningsläge. Med detta tapp utraderades förra kvartalets uppgång, som gav visst hopp om en stundande återhämtning. Sektorn har nu legat på svaga nivåer under ett års tid.
Utvecklingen drevs av ett tydligt fall i orderingången från exportmarknaden, medan ingången på hemmamarknaden ökade något. Förväntningar på export till EU sjönk kraftigt och företagen uppger nu en kraftigt försämrad konkurrenssituation på EU-marknaden. Brist på efterfrågan anges som den största begränsningen för produktionen.
Efter en mycket stark sysselsättningsökning i början av året var personalstyrkan i stort sett oförändrad under det andra kvartalet. Anställningsplanerna har samtidigt försvagats och fler företag uppger att de räknar med att behöva minska personalstyrkan framöver.
Hushållen
Hushållen: Tydlig återhämtning, men fortsatt svagt förtroende
Efter förra kvartalets kraftiga nedgång stärktes hushållens förtroende för ekonomin under det andra kvartalet. Konfidensindikatorn steg med 7,8 enheter till 93,8. Det innebär att stämningsläget fortsatt ligger under det historiska genomsnittet, men uppgången markerar en tydlig förbättring.
Både synen på den egna ekonomin (mikro) och på Sveriges ekonomi i stort (makro) förbättrades under kvartalet. Fler hushåll uppger nu att deras privatekonomiska situation är bättre än för ett år sedan, och framtidstron har också stärkts. Även om hushållen fortfarande bedömer att Sveriges ekonomi försvagats både jämfört med för ett år sedan och i utsikterna framåt har den negativa synen mildrats något jämfört med föregående mätning.
Hushållen uttrycker en betydligt högre oro för stigande arbetslöshet än vad som är normalt. Det råder därmed fortsatt betydande försiktighet i hushållens framtidsbedömningar, trots att stämningsläget har förbättrats.
Hushållens konfidensindikator
Hushållens bedömning av egen och svensk ekonomi
Anm.: Hushållens mikroindex är en bedömning av den egna ekonomin. Hushållens makroindex är en sammanvägning av hushållens bedömning av Sveriges ekonomi och arbetsmarknad.
Mikro- och Makroindex
Hushållens syn på den egna ekonomin förbättrades under det andra kvartalet 2025. Mikroindex steg med 8,7 enheter till 93,4. Trots uppgången är stämningsläget fortsatt svagare än normalt, men utvecklingen markerar en tydlig återhämtning jämfört med förra kvartalets kraftiga nedgång.
Uppgången drevs av både starkare framtidsförväntningar och en mer positiv syn på nuläget. Fler hushåll bedömer nu att deras ekonomiska situation är bättre än för ett år sedan, och framtidstron har stärkts ytterligare. Däremot är hushållen fortsatt återhållsamma i sin konsumtion. Benägenheten att köpa kapitalvaror ligger kvar på mycket låga nivåer, både i nulägesbedömningen och i framtidsförväntningarna.
Även synen på svensk ekonomi i stort förbättrades. Makroindex steg med 4,2 enheter till 96,9, vilket innebär att stämningsläget fortfarande är svagare än normalt men nu ligger närmre det historiska genomsnittet.
Bedömningen av nuläget stärktes något, även om hushållen fortfarande anser att svensk ekonomi är sämre idag än för ett år sedan. Framtidstron är också fortsatt försiktig, och hushållen tror att ekonomin kommer försvagas det kommande året. Särskilt tydlig är oron för arbetsmarknaden, där en betydligt högre andel än normalt förutspår stigande arbetslöshet.
