Introduktion
Stockholmsbarometern Q3 2025
Om barometern
Stockholmsbarometern mäter det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholms län. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer.
Stockholmsbarometern baseras på underliggande konfidensindikatorer (konjunkturmått) bland företag och hushåll och avläses genom dess numeriska värde. Värden över 110 indikerar ett mycket starkare konjunkturläge än normalt (++), 102,6–110 starkare än normalt (+), 97,5–102,5 ungefär normalt (=), 90–97,4 svagare än normalt (-) och under 90 mycket svagare än normalt (- -).
Utfall från föregående kvartal kan revideras i efterhand på grund av säsongsjusteringen.
Datamaterialet bygger på ett urval av 2 885 företag, varav 1 064 svarande (37 procent). Antal svarande hushåll i Stockholms län var 356.
Viktfördelningen i Stockholmsbarometern
i procent
Stockholmsbarometern
Barometerindikatorn
Barometerindikatorn baseras på både hushåll och företag i Stockholms län
Optimismen återvänder till stockholmsekonomin
Stockholmsbarometern stärktes under det tredje kvartalet och konfidensindikatorn steg med 7,8 enheter till 103,4. Det samlade stämningsläget är därmed åter tillbaka på positiva nivåer. Uppgången var den största mellan två kvartal sedan rekylen i slutet av 2020, som följde på det historiska raset tidigare samma år.
Den tydliga förbättringen drevs främst av näringslivet, som uppvisade den kraftigaste uppgången. Handeln stod för den största ökningen, följd av tjänstesektorn och industrin, medan byggverksamheten var den enda sektor som försvagades något. Det innebär att stämningsläget i Stockholms näringsliv som helhet nu är starkare än normalt, och att efterfrågan, framtidstron och anställningsplanerna stärkts brett.
Även hushållen bidrog till uppgången och ligger åter på ett normalläge för första gången i år. Den förbättrade utvecklingen drevs av ökad framtidstro, både kring den egna ekonomin och Sveriges ekonomi i stort. Samtidigt försvagades hushållens nulägesbedömning om deras privatekonomi något, vilket visar att många fortfarande känner av höga levnadskostnader trots en ljusare syn på framtiden.
Sammantaget visar utvecklingen att stockholmsekonomin är på väg in i en återhämtningsfas, där optimismen växer hos både företag och hushåll. Även om osäkerheten i byggsektorn och hushållens försiktighet bromsar tempot, pekar den breda uppgången på att den ekonomiska botten kan vara passerad.
| Indikatorer | 2025 Kv2 | 2025 Kv3 | Diff | Läget | Vikt i procent |
|---|---|---|---|---|---|
| Stockholmsbarometern | 95,6 | 103,4 | 7,8 | + | |
| Totala näringslivet | 96,4 | 104,5 | 8,1 | + | 80 |
| Bygg | 97,5 | 95,8 | -1,7 | – | 8 |
| Handel | 97,7 | 114,7 | 17,0 | ++ | 14 |
| Privata tjänstenäringar | 96,9 | 102,3 | 5,4 | = | 52 |
| Tillverkningsindustri | 90,1 | 96,1 | 6,0 | – | 6 |
| Hushåll | 94,2 | 98,3 | 4,1 | = | 20 |
Näringslivet
Bred uppgång – är återhämtningen här?
Näringslivet i Stockholms stärktes tydligt under det tredje kvartalet. Konfidensindikatorn steg med 8,1 enheter till 104,5, vilket innebär att stämningsläget återigen är starkare än normalt. Efter en svag inledning på året pekar nu utvecklingen på en återhämtning i stora delar av näringslivet.
Handeln stod för den kraftigaste förbättringen, med den största uppgången mellan två kvartal på över 20 år. Tillverkningsindustrin vände upp efter förra kvartalets nedgång, med förbättrad orderingång och ökad framtidstro, även om stämningsläget fortfarande är något under det normala.
Även de privata tjänstenäringarna stärktes, och ligger nu på en ungefärlig normalnivå. Flera delbranscher, som finans- och försäkringsverksamhet samt hotell och restaurang, visade tydliga tecken på återhämtning och växande optimism framåt.
Byggverksamheten utgjorde däremot ett undantag, och gick från att vara den starkaste branschen i näringslivet till den svagaste när övriga sektorer förbättrades under kvartalet. Osäkerheten inför framtiden är fortsatt påtaglig, även om det finns vissa tecken på stabilisering.
Sammantaget signalerar utvecklingen att Stockholms näringsliv kan ha lämnat den mest dämpade fasen bakom sig. Efterfrågan ökar, framtidstron stärks och allt fler företag bedömer att de har kapacitet att expandera. Samtidigt kvarstår utmaningar, framför allt inom byggverksamheten och på arbetsmarknaden, vilket talar för att återhämtningen sker successivt snarare än explosivt.
Näringslivets konfidensindikator
Byggindustrins konfidensindikator
Anm.: Byggindustrin (SNI 41-43) inkluderar, Husbyggande (SNI 41), Anläggningsverksamhet (SNI 42) och Specialiserad byggverksamhet (SNI 43)
Byggverksamheten bromsar in när andra tar fart
Byggverksamheten var den enda bransch inom näringslivet som uppvisade ett försvagat stämningsläge under det tredje kvartalet. Konfidensindikatorn sjönk med 1,7 enheter till 95,8, vilket medförde att sektorn gick från att ligga nära normalnivån till att återigen visa ett mer pessimistiskt läge än normalt.
I takt med den kraftiga uppgången i övriga sektorer inom näringslivet gick byggverksamheten från att visa det näst starkaste stämningsläget i Stockholms näringsliv till det svagaste.
Utvecklingen i sektorn var tudelad. Fler företag rapporterar ökat byggande och färre uppger att de behövt minska personalstyrkan. Samtidigt rapporterar företagen en försämrad orderstock under det tredje kvartalet. Osäkerheten inför framtiden är fortsatt hög, och företagen har återigen skruvat ned sina förväntningar på byggandet och orderläget framöver.
Arbetsmarknadsläget i sektorn är fortsatt ansträngt. Även om färre företag uppger att de har behövt minska personalstyrkan under kvartalet, och att framtida nedskärningar bedöms som mindre sannolika än tidigare, är det fortfarande fler som skär ned än som nyanställer. Det tyder på en försiktigt ökad framtidstro från tidigare låga nivåer, men också på att företagen ännu inte vågar tro på en nära förestående återhämtning.
Otillräcklig efterfrågan bedöms fortsatt som det klart största hindret för byggandet. Samtidigt har andelen företag som rapporterar brist på arbetskraft ökat kraftigt, vilket kan vara ett tecken på ökad aktivitet i sektorn.
Handelns konfidensindikator
Handeln visar den kraftigaste uppgången på över 20 år
Handeln i Stockholm uppvisade den kraftigaste uppgången mellan två kvartal sedan mätningarna inleddes 2003. Konfidensindikatorn steg med hela 17 enheter till 114,7, vilket innebär det högsta stämningsläget på fyra år och ett läge betydligt starkare än normalt.
Uppgången var bred. Fler företag rapporterar ökad aktuell och förväntad försäljningsvolym, samtidigt som varulagren har minskat när efterfrågan ökat. Även lönsamhetsbedömningen förbättrades, om än från fortsatt svaga nivåer.
Samtliga delbranscher stärktes under kvartalet. Den starkaste utvecklingen noterades inom motorfordonshandeln och partihandeln, där indikatorerna steg med 21,9 respektive 14,9 enheter från föregående kvartal.
Utvecklingen är däremot inte enbart positiv i sektorn. Fler företag uppger att de behövt skära ner på personalstyrkan under kvartalet, och de tror fortsatt på svårigheter i att behålla personal framöver, om än i mindre utsträckning än tidigare.
Motorfordonshandeln rusar när handeln tar fart
Efter en tidigare spretig utveckling visade samtliga delbranscher i handeln ett starkare stämningsläge under det tredje kvartalet 2025.
Livsmedelshandeln såg den svagaste förbättringen, men steg ändå med 5,4 enheter till en nivå på 115,1. Delbranschen ligger nu på en mycket starkare nivå än det historiska genomsnittet. Uppgången drevs framför allt av ökad försäljningsvolym under det gångna kvartalet och sjunkande varulager, men dämpades något av svagare förväntningar på framtida försäljning. Trots detta råder generellt en positiv framtidstro i delbranschen.
Den specialiserade butikshandeln vände upp efter tidigare nedgångar under året och ökade med 12,2 enheter till 106,9, vilket innebär ett starkare läge än normalt. Samtliga delkomponenter bidrog till ökningen, där både rapporterad och förväntad försäljningsvolym steg kraftigt.
Motorfordonshandeln var den stora vinnaren under årets tredje kvartal och ökade med hela 21,9 enheter till 119,9. Delbranschen befinner sig nu i det starkaste stämningsläget sedan mätseriens start 2003. Synen på försäljningsvolymen stärktes markant samtidigt som varulagren minskade.
Partihandelns konfidensindikator steg med 14,9 enheter till en nivå på 110,8, och gick från ett svagt till ett mycket starkt stämningsläge. Även här syntes en bred förbättring i nettotalen med ökad försäljningsvolym, minskade varulager och en kraftigt förbättrad lönsamhetsbedömning.
Handel – delbranscher
Privata tjänstenäringars konfidensindikator
Privata tjänstenäringar tillbaka på normal nivå
Konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna vände upp efter ett svagt första halvår och ökade med 5,4 enheter till 102,3. Stämningsläget i branschen befinner sig nu på ett ungefärligt normalläge.
Samtliga delbranscher bidrog till uppgången, där finans- och försäkringsverksamheten uppvisade den tydligaste förbättringen efter en längre period av försämring. Uppdragsverksamheten är nu den enda delbranschen som trots en uppgång ligger kvar på en svagare nivå än normalt.
Ökad efterfrågan och starkare framtidstro bidrog till uppgången i tjänstesektorn, även om efterfrågan fortsatt bedöms som det största hindret för verksamheten. Drygt två av tre företag i sektorn uppgav att de kan öka produktion givet deras resurser, vilket tyder på att kapaciteten finns förutsatt att efterfrågan fortsätter uppåt.
Arbetsmarknadsläget i sektorn är fortsatt svagt, även om framtidstron har förbättrats. Fler har minskat sin personalstyrka det senaste kvartalet, men en ökande andel räknar med nyanställningar framöver. Det tyder på att företagen börjar tro på en återhämtning.
Fler nyanställningar i sikte när optimismen sprider sig i tjänstesektorn
Utvecklingen inom de privata tjänstenäringarnas delbranscher var brett positiv under kvartalet.
Datakonsulter och dataservice stärktes och konfidensindikatorn steg med 2,6 enheter till 108,6. Delbranschen ligger därmed fortsatt på en starkare nivå än normalt och har det högsta stämningsläget bland tjänstesektorns delbranscher. Ökad efterfrågan och en positiv utveckling av verksamheten bidrog till uppgången. Betydligt fler företag uppgav att de har utökat sin personalstyrka, och fler förväntar sig nyanställningar snarare än nedskärningar framöver.
Uppdragsverksamheten förbättrades marginellt under kvartalet med 1,4 enheter till 94,9. Delbranschen ligger därmed kvar på det svagaste stämningsläget i tjänstesektorn. Försvagad efterfrågan dämpade utvecklingen, och just efterfrågan anses som det största hindret för verksamheten. Företagen verkar dock betrakta detta som tillfälligt, då framtidsförväntningarna trots allt stärktes.
Finans- och försäkringsverksamheten noterade den största förbättringen i sektorn under kvartalet efter ett år av successivt försämrat stämningsläge. Konfidensindikatorn steg med 11,4 enheter till 107,2 och gick därmed från ett svagt till ett starkare läge än normalt. Hela 83 procent av företagen uppger att de kan öka sin produktion med befintliga resurser, och både aktuell och förväntad efterfrågan stärktes. Anställningarna i delbranschen försvagades däremot under kvartalet vilket indikerar att återhämtningen ännu inte slagit igenom på arbetsmarknaden.
Hotell- och restaurangbranschen fortsatte på förra kvartalets uppgång och konfidensindikatorn steg med 4,5 enheter till 108,2. Antalet företag som rapporterade nedskärningar i personalstyrkan minskade markant, samtidigt som allt fler förväntar sig nyanställningar framöver. Efterfrågan stärktes något, men bedöms fortsatt vara det största hindret för verksamheten.
Privata tjänstenäringar – valda delbranscher
Tillverkningsindustrins konfidensindikator
Tillverkningsindustrin återhämtar sig efter tidigare nedgång
Tillverkningsindustrin återhämtade sig efter en nedgång under förra kvartalet i år. Konfidensindikatorn steg med 6,0 enheter till 96,1, och ligger därmed kvar på en något svagare nivå än normalt.
Försäljningspriserna och orderingången på både hemmamarknaden och exportmarknaden förbättrades under kvartalet. Företagen anser inte längre att otillräcklig efterfrågan är verksamhetens största hinder, utan snarare brist på material och utrustning. Detta indikerar ökad aktivitet i sektorn.
Anställningarna vände upp och fler företag rapporterade nyanställningar än nedskärningar i personalstyrkan under kvartalet.
Även framtidstron stärktes, då fler företag tror på ökad produktionsvolym och orderingång framöver. Även förväntningarna på personalstyrkan förbättrades, även om företagen är fortsatt försiktiga och inte verkar utesluta eventuella fortsatta nedskärningar framöver, om än i mindre utsträckning.
Endast ett av tio företag uppger brist på yrkesarbetare, och knappt två av tio (18 procent) meddelar brist på teknisk tjänstemannapersonal.
Hushållen
Förbättrat stämningsläge hos hushållen – men plånboken känns ännu tunn
Likt näringslivet uppvisade även hushållen ett starkare stämningsläge under det tredje kvartalet. Konfidensindikatorn steg med 4,1 enheter till 98,3 och är därmed tillbaka på ett normalläge för första gången i år.
Utvecklingen drevs framför allt av ökad framtidstro, medan nulägesbedömningen av den egna ekonomin försvagades marginellt. Trots detta steg mikroindex som helhet, då optimismen om den framtida privatekonomin ökade tydligt. Hushållen känner fortsatt av höga levnadskostnader, men börjar samtidigt se ljusare på sin ekonomiska situation framöver.
Även bedömningen av Sveriges ekonomi i stort (makroindex) stärktes under kvartalet. Hushållen upplever fortfarande att den nationella ekonomin var starkare för ett år sedan än i dag, men allt färre uppger en försämring.
Framtidsförväntningarna ökade markant, och hushållen ser nu mer positivt på det kommande året. Den förbättrade framtidstron hänger sannolikt samman med lägre räntor och förväntningar om ekonomiska lättnader, i kombination med dämpad oro för stigande arbetslöshet framöver.
Sammantaget pekar utvecklingen på att hushållens förtroende stärkts, men att återhämtningen fortfarande vilar på en försiktig grund.
Hushållens konfidensindikator
Hushållens bedömning av egen och svensk ekonomi
Anm.: Hushållens mikroindex är en bedömning av den egna ekonomin. Hushållens makroindex är en sammanvägning av hushållens bedömning av Sveriges ekonomi och arbetsmarknad.
Mikro- och makroindex
Hushållens syn på den egna ekonomin förbättrades ytterligare under det tredje kvartalet 2025. Mikroindex steg med 2,5 enheter till 95,9. Trots uppgången ligger stämningsläget kvar på svagare nivåer än det historiska genomsnittet.
Hushållens nulägesbedömning av den egna ekonomin försämrades något under kvartalet, vilket dämpade uppgången. Trots den mer pessimistiska synen på nuläget ökade framtidsförväntningarna kraftigt, och ligger på mer positiva nivåer än normalt. Troligtvis är det sänkta räntor och kommande ekonomiska stöd och satsningar som bidrar till den ökade framtidstron.
Däremot är hushållen fortsatt återhållsamma i sin konsumtion. Benägenheten att köpa kapitalvaror ligger kvar på mycket låga nivåer, både i nulägesbedömningen och i framtidsförväntningarna.
Synen på svensk ekonomi i stort förbättrades än mer. Makroindex steg med 6,6 enheter till 99,3, vilket innebär att konfidensindikatorn är tillbaka på normala nivåer. Samtliga delkomponenter bidrog till förbättringen.
Bedömningen av nuläget stärktes, även om hushållen fortsatt anser att samhällsekonomin är svagare i dag än för ett år sedan. Framtidstron är tillbaka på normala nivåer, och hushållen tror inte längre på en framtida försämring. Även oron för framtida arbetslöshet har sjunkit kraftigt, och hushållen bedömer att risken inte är större än normalt.
