Tysklands betydelse för EU:s stabilitet kan inte överskattas. Som den största ekonomin i unionen står landet för en fjärdedel av hela EU:s BNP. Tyskland är också den största bidragsgivaren till EU:s budget och bidrog med 17 miljarder euro mer än vad de tog emot under 2023. Frankrike, som är EU:s näst största ekonomi, bidrog med ungefär hälften så mycket.

De politiska oroligheterna i Tyskland, kombinerat med instabilitet i Frankrike – EU:s två största ekonomier och politiska tungviktare – riskerar att sätta hela unionen i en besvärlig sits. Stabiliteten är särskilt viktig i en tid av osäkerhet kring handel och försvarssamarbeten med USA, samtidigt som den geopolitiska oron ökar till följd av kriget i Ukraina och konflikterna i Mellanöstern. Med ett alltmer protektionistiskt USA, växande konkurrens från Kina och fortsatt global osäkerhet har Europa inte råd att se sina största ekonomier vackla.

Trots höga räntor, stigande energipriser och en svagare efterfrågan på varor och tjänster har euroområdets ekonomiska tillväxt under 2024 överträffat tidigare förväntningar. Samtidigt har Tyskland pekats ut som unionens sänke. Som Europas största ekonomi, och med en fjärdedel av EU:s totala BNP, drar Tysklands svaga utveckling ner hela unionens tillväxt.

Tyskland har länge varit känt som EU:s ekonomiska motor. I och med landets starka beroende av exportindustrin är det avgörande att efterfrågan på tyska varor och tjänster förblir hög både inom EU och globalt. Mer än en halv miljon människor arbetar inom landets fordonsindustri, och 75 procent av alla tillverkade bilar exporteras. Övergången till elbilar och EU:s krav på minskade koldioxidutsläpp, inklusive förbudet mot försäljning av nya fossilbränsledrivna bilar från 2035, har skapat stor press på den tyska bilindustrin. För att förbli konkurrenskraftig krävs omfattande investeringar i omställningen till el- och hybridbilstillverkning.

Tyskland har under hela 2000-talet halkat efter andra EU-länder, inte minst Sverige, när det gäller investeringar. Offentliga investeringar som andel av BNP har legat på betydligt lägre nivåer än i andra europeiska länder, och även företagsinvesteringarna är låga i jämförelse med exempelvis Sverige.

Bristen på investeringar, i kombination med politisk instabilitet och nyval i Tyskland och eventuellt även i Frankrike, sätter Europa i en svag position. Frånvaron av starka regeringar i de största ekonomierna är raka motsatsen till vad som behövs för att hantera utmaningar som följer med ett oförutsägbart USA under ledning av Donald Trump, det fortsatta kriget i Ukraina och ett Kina som utmanar med sin starkt subventionerade industripolitik.

Politisk osäkerhet

Angela Merkel satt som förbundskansler för Tyskland i 16 år och blev en stark politisk ikon för landet och en tydlig ledare för hela Europa. När hon klev av posten blev det osäkert vilken riktning Tyskland skulle ta. Efter förbundsdagsvalet 2021 bildades en storkoalition av Socialdemokrater (SPD), De Gröna och Liberaler (FDP). Trafikljuskoalitionen, som den har kallats, har inte kunnat komma överens om diverse ekonomiska prioriteringar. Budgetkonflikter och en växande högerpopulistisk opposition (AfD) har gjort det svårt att genomföra långsiktiga reformer. Bägaren rann till slut över när SPD och De Gröna ville lätta på skuldbromsen och låna mer medan Liberalerna ville spara på bidrag och statliga subventioner. Detta resulterade i att förbundskansler Olaf Scholz (SPD) gav finansminister Christian Lindner (FDP) sparken. Det ledde i sin tur till en förtroendeomröstning i december som banade väg för ett nyval den 23 februari, sju månader före planerat ordinarie val.

Tysklands valsystem

Det tyska valsystemet är en blandning av majoritetsval och proportionella val, vilket innebär att varje väljare har två röster:

För att ett parti ska komma in i förbundsdagen krävs antingen att det får minst 5 procent av andrarösterna nationellt eller vinner minst tre direktmandat genom förstarösterna.

Vad väljarna ska välja

I valet den 23 februari 2025 kommer de tyska väljarna att utse ledamöter till förbundsdagen, alltså Tysklands federala parlament. Sedan väljer förbundsdagen i sin tur en ny förbundskansler som leder landets regering. Detta val är avgörande för Tysklands politiska framtid och kommer att forma landets inrikes- och utrikespolitik under de kommande åren.

Enligt opinionsundersökningar under tiden som denna rapport har skrivits pekar mycket på att det blir ett regeringsskifte efter nyvalet. Angela Merkels gamla parti CDU (kristdemokrater) ser ut att bli det största partiet och partiledaren Friedrich Merz är en trolig nästa förbundskansler. Däremot ser det inte ut som att partiet får egen majoritet och därmed lär det bildas en ny koalition, troligast tillsammans med SPD. En trepartikoalition går inte att utesluta, men efter resultatet från det senaste försöket är det troligast att två partier får räcka denna gång.

Tysklands ekonomi har länge gynnats av tillgången till billig rysk gas, export till Kina och militärt försvar från USA. Därtill har landets framgångar varit starkt kopplade till den starka fordonsindustrin. I dagens geopolitiska läge hotas dock dessa områden, och vissa har redan fallit bort. Konkurrensen från den snabbt växande kinesiska elbilsmarknaden har skapat stora utmaningar och sätter press på Tysklands roll som industriledare.

Ryska gasen lämnar Tyskland i energikris

Tysklands beroende av rysk gas, som bland annat beror på den snabba avvecklingen av kärnkraften, har lett till höga energipriser och minskad konkurrenskraft för energiintensiva industrier som stål- och kemiindustrin. Under toppnivåerna 2022 var Tysklands importpriser på naturgas nästan tio gånger högre än genomsnittet året före. Priserna har sjunkit tillbaka sedan dess, men noteras ändå på märkbart högre nivåer än tidigare. År 2019 låg det svenska elprisområdet SE3 på samma ungefärliga genomsnittliga nivå som Tyskland, men under 2024 har Tysklands pris legat på det dubbla av det för SE3.

Stora delar av den tyska elen produceras i norra delen av landet, men merparten av konsumtionen sker i söder. Tyskland har endast ett elområde, vilket gör att energipriserna i norr, med god elförsörjning, belastas av sämre förhållanden i söder. Detta innebär även att södra Sverige drabbas hårt av elpriser från el producerad i norra Tyskland som hade varit betydligt lägre om landet hade haft åtminstone två elprisområden.

Osäkerhet i handeln

Världshandeln präglas av ökande instabilitet. Ett mer protektionistiskt USA och spänningar mellan EU och Kina skapar stora utmaningar för exportberoende länder som Tyskland och Sverige. Samtidigt pågår en tillbakagång i globaliseringen, där företag kortar sina leverantörskedjor och försöker minska beroendet av utländska marknader. Detta medför högre kostnader och hårdare konkurrensvillkor, särskilt för svenska företag med kopplingar till tysk industri. För Stockholm, som är ett nav för många svenska exportföretag, blir effekterna påtagliga om efterfrågan från utlandet minskar.

• USA-tullar

  Tyskland exporterar många primärprodukter till Kina, som sedan skickas vidare till USA efter vidareförädling. I och med hot från Donald Trump om handelstullar på upp till 100 procent på varor från Kina och 10–20 procent på varor från bland annat Europa krymper möjligheterna för den tyska exportindustrin. Vissa beräkningar uppger att ett handelskrig mellan USA och Europa skulle kunna innebära en förlust på upp till 180 miljarder euro för den tyska ekonomin.

• EU:s CBAM-importtullar

  I syftet att minska offshoring och outsourcing av europeisk produktion till andra länder som inte täcks av vårt utsläppshandelssystem EU ETS har ett komplement lagts till: den så kallade Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM). Detta tillägg är tänkt att säkra att utsläppen betalas för i antingen den utländska produktionen eller av den europeiska importören. Det kan slå hårt på importer till EU, framför allt från utsläppsintensiva industrier i Asien, då det lär driva upp priserna på de varor som omfattas av tullarna.

Tullar med protektionistiska inslag, både från USA och EU, kan alltså förändra våra globala handelsmönster. Minskad handel mellan ett EU-land och till exempel USA eller Kina kan till stor del täckas upp av handel inom EU, särskilt då koldioxidutsläppen redan har betalats för i produktionen. Däremot kan en mindre marknad pressa upp priserna.

Tyskland måste rusta upp

Tyskland har länge förlitat sig på militärt stöd från USA och har den största närvaron av amerikanska trupper i Europa. Under sin tidigare mandatperiod uttryckte Donald Trump stark kritik mot USA:s stora bidrag till Europas försvar. Han menade att många europeiska Natomedlemmar inte prioriterar försvarsfrågan tillräckligt och hotade att dra tillbaka delar av styrkorna i Tyskland som en konsekvens av otillräckliga tyska försvarsinvesteringar. Om Trump återigen fokuserar på detta, och nu med till synes färre motståndare i sin regering, kan hotet bli verklighet. Samtidigt har han signalerat att han vill minska stödet till Ukraina, vilket skulle tvinga de europeiska länderna att täcka upp för det amerikanska bortfallet.

Under 2024 har Tyskland för första gången nått Natos mål om att varje medlemsland ska spendera två procent av BNP på försvaret, ett mål som infördes 2014. Det är första gången Tyskland når upp till denna nivå sedan 1991. Målet nås nu tack vare en särskild engångsfond, Sondervermögen, som är avsedd för investeringar i det tyska försvaret. Fonden räcker dock bara fram till 2027. Därefter måste Tyskland finansiera militären genom den ordinarie försvarsbudgeten. En sådan lösning kan kräva en årlig ökning på runt 25 miljarder euro för att fortsätta uppfylla tvåprocentmålet. I utkastet till 2025 års budget har drygt 50 miljarder euro allokerats till försvaret.

Tyskland har kraftigt underinvesterat i sitt försvar under de senaste 30 åren, och vissa beräkningar spår att de nödvändiga investeringarna för att uppnå full operativ beredskap uppgår till 300 miljarder euro. Tyskland behöver alltså spendera mer pengar på sitt försvar men i och med den politiska instabiliteten och resultaten från de tidigare budgetförhandlingarna är det osäkert om den gemensamma politiska viljan att göra just detta existerar.

Tysk tillverkningsindustri – en bromskloss

Tillverkningsindustrin står för drygt 20 procent av bidraget till ekonomin (bruttoförädlingsvärdet) i Tyskland, vilket är mer än i Sverige och i EU som helhet. Detta innebär att när tillverkningsindustrin går dåligt är ekonomin i stort mer utsatt. Den industriella produktionen nådde sin toppnivå under slutet av 2017 och har sedan dess sjunkit fortare än någon annanstans i EU. Produktionen har särskilt minskat inom energiintensiva sektorer, till exempel ståltillverkning. Samtidigt som Sverige och Frankrike har sett en återhämtning efter pandemin (något svagare för Frankrike) har Tysklands utveckling fortsatt röra sig nedåt, och därmed dragit ner EU:s totala produktion.

Den tyska fordonsindustrin, historiskt sett en av landets viktigaste sektorer med jättar som Volkswagen, Mercedes och BMW, står inför stora utmaningar. Elbilsindustrin visar särskilt stora motgångar, med en kraftig nedgång på 69 procent i nyregistrerade elbilar i augusti 2024 jämfört med samma period året innan. I hela EU registrerades drygt 900 000 elbilar under de första åtta månaderna 2024, vilket motsvarade 12,6 procent av alla nyregistrerade bilar. Trots att flera tyska tillverkare var tidigt ute på elbilsmarknaden har de hamnat på efterkälken. Hög arbetskraftskostnad, dyra energipriser och långsam produktionstakt har gjort att Kina sprungit förbi, med stor risk för att Tyskland inte kan komma i kapp. Om denna trend fortsätter kan landets historiska position som ledande fordonsnation snabbt försvagas.

Framtiden ser alltså dyster ut för den tyska bilindustrin. I Sverige har till exempel Volvo lyckats bättre med att balansera övergången mellan fossila bränslen och elbilar. Företaget har genom sin framgångsrika elektrifiering dessutom kunnat tjäna på försäljning av utsläppsrätter.

Samtidigt kan EU:s kommande koldioxidtullar på importer göra kinesiska bilar dyrare för EU-marknaden, vilket i sin tur kan gynna tysk fordonshandel. För att detta ska bli verklighet krävs dock att den tyska elbilsproduktionen gör framsteg och satsar på billigare elbilar som riktar sig till den breda marknaden.

Tyskland har länge varit Sveriges viktigaste handelspartner, och 2023 nådde det totala handelsflödet mellan länderna 738 miljarder svenska kronor. Av detta bestod hela 76 procent av varuhandel, där tyska verkstadsvaror stod för den största andelen av varuimporten. Tjänstehandeln med Tyskland är också betydande – Tyskland är Sveriges tredje största handelspartner på tjänsteområdet, efter USA och Storbritannien.

Trots den svaga ekonomiska utvecklingen i Tyskland under 2024 har landet fortsatt vara Sveriges största handelspartner under de tre första kvartalen.

Varuhandel

Tyskland står för cirka 14 procent av Sveriges totala varuhandel och 11 procent av alla svenska handelsflöden. Detta innebär att var nionde krona Sverige handlar med är i direkt handel med Tyskland. Mellan 2019 och 2023 ökade Sveriges varuexport till Tyskland med knappt 14 procent. De viktigaste varugrupperna i exporten är verkstadsvaror som maskiner och vägfordon, kemivaror samt mineralvaror som järn och stål.

Verkstadsvaror utgör även hela 60 procent av den svenska importen från Tyskland, där vägfordon står för den största delen.

Tjänstehandel

Sveriges tjänsteexport till Tyskland har vuxit med nästan 38 procent, i fasta priser, mellan 2019 och 2023. De största nominella ökningarna har skett inom kultur och rekreation samt affärstjänster som inkluderar forskning och utveckling, konsulttjänster och marknadsföring.

Den procentuella tillväxten har varit starkast inom kultur och rekreation, som ökat med över 250 procent under perioden. Affärstjänster är dock fortfarande den största kategorin för både import och export.

Svensk-tysk handel skapar många jobb

Utöver de bilaterala handelsrelationerna är det också relevant att studera de utlandsägda bolagsetableringarna i Sverige. I statistik från Tillväxtanalys framgår det att under 2022 fanns det drygt 14 000 utlandsägda företag etablerade i Sverige, och dessa sysselsatte totalt drygt 790 000 personer i Sverige.

När det gäller dotterbolag kontrollerade av moderbolag i Tyskland, så fanns det 1 401 sådana i Sverige under 2022. Det gör Tyskland till det tredje vanligaste ägarlandet av utländska företag i Sverige, efter Norge och USA

Av alla utländska företag i Sverige är flest anställda i tyskägda företag; hela 97 834 personer. Det betyder att även om det finns fler norska och amerikanska företag i Sverige så är fler sysselsatta i tyska företag.

Stockholms län är ett starkt nav för den svensk-tyska handeln. Länet stod för runt 30 procent av den totala bilaterala varuhandeln med Tyskland under 2023, vilket är den senast tillgängliga statistiken för den länsvisa utrikeshandeln.

Under 2023 fanns det 908 bolag i Stockholms län som exporterade varor till Tyskland, till ett totalt värde om 41,2 miljarder. Det gör Stockholm till det län som exporterade mest till Tyskland, följt av Västra Götaland och Skåne med en varuexport på 37,3 miljarder respektive 21,6 miljarder kronor.

När det gäller varuimporten från Tyskland till Stockholms län uppgick den till 123 miljarder kronor under 2023, vilket gör Stockholm till det län som även stod för den största importen från Tyskland. Även här hamnar Västra Götaland på en andra plats och Skåne på en tredje plats.

Det tas inte fram någon löpande statistik över den regionala tjänstehandeln, men en analys från Tillväxtverket från 2021 visade att Stockholms län stod för hälften av Sveriges totala tjänsteexport och utgjorde således en betydande del av Stockholms läns totala export. Stockholm står alltså med hög sannolikhet för en stor andel av den svenska tjänsteexporten till Tyskland.

Besöksnäringen är idag en viktig del av svensk ekonomi och kan också illustrera det ekonomiska utbytet mellan två länder. När turister kommer till Sverige och konsumerar bidrar detta till Sveriges tjänsteexport och på samma sätt bidrar svenskars konsumtion utomlands till Sveriges tjänsteimport.

Under 2023 uppgick turismens exportvärde till 104 miljarder kronor. Detta motsvarar 9 procent av den totala tjänsteexporten. Turismens importvärde uppgick till 144 miljarder, vilket motsvarar 12 procent av den totala tjänsteimporten.

Ser vi specifikt till Tyskland uppgick tyska turisters konsumtion i Sverige till 8,6 miljarder kronor under 2023. Det gör Tyskland till det land vars medborgare konsumerar mest i Sverige efter Danmark och Norge. Svenskars konsumtion i Tyskland uppgick i sin tur till 9,4 miljarder kronor under 2023.

Under 2023 stod tyska turister för 3,4 miljoner gästnätter totalt i Sverige, vilket gör tyskar till den största utländska besöksgruppen i Sverige, följt av Norge och Danmark. Det innebär att det i genomsnitt var 9 300 övernattande tyskar i Sverige per natt under året. Stockholm är den mest populära destinationen för tyska turister och gästnätterna i Stockholm uppgick till nästan 620 000 under 2023.