Städernas attraktivitet är avgörande när man slåss om kompetent arbetskraft, företagsetableringar och turister – men attraktiva stadsmiljöer och individklimatet är minst lika viktiga för alla oss som bor och rör oss i staden varje dag.

Det finns mycket som redan är bra med Stockholm. Men faktum kvarstår att människor vallfärdar till platser som Amsterdam, Berlin och Köpenhamn för att uppleva städernas omvittnade gemyt och dynamiska stadsliv. Vad är det som har gjort det möjligt för dessa och många andra städer att skapa ett lustfyllt stadsliv – och går det att göra samma sak i Stockholm? 

För att undersöka hur Stockholm skulle kunna bli mer glädjefyllt bildade Stockholms Handelskammare en ”Glädjekommission”. Under ett år har kommissionens syfte varit att vaska fram kreativa, genomförbara idéer som skulle göra Stockholm till ett roligare besöksmål och en attraktivare bostadsort.

Glädjekommissionen har bestått av vidsynta beslutsfattare i samma rum som kreatörer från företag, föreningar och institutioner som har tankar kring hur Stockholm ska kunna leva ännu mer. Restaurangägare, festivalarrangörer, konstnärer, kreatörer, studenter, regissörer, hotellägare, artistbokare, fastighetsutvecklare, arkitekter, rektorer och många andra har tänkt både innanför och långt utanför boxen. 

Slutprodukten läser du nu. Här hittar du förslag på åtgärder som skulle göra Stockholm mer attraktivt. Här finns skarpa policyförslag som skulle underlätta för näringsidkare att utveckla nya roliga verksamheter, men också galna och lustfyllda idéer som kanske skulle kunna genomföras av en ambitiös eldsjäl om förutsättningarna vore de rätta. 

Det handlar om vattnet, byråkratin, platserna, drycken, nattstaden, vardagen och vintern.

Vart man än slänger ett öga i Stockholm finns sjöglimtar och havsutsikt: Inte mindre än tretton procent av huvudstadens yta består av vatten. Men det är alldeles för sällan som vi använder vattnets fulla potential. Genom att skriva detaljplaner som är mer tillåtande så skulle vi kunna etablera fler kulturella och sociala platser vid vattnet.  

Hur kan det bli bättre?

Genom att låta Stockholm inspireras av idéer som testats i andra städer och andra tider kan staden bättre nyttja vattnet för exempelvis transport, träning och kontemplation – samtidigt som vi stärker bilden av Stockholm som Nordens Venedig.

INSPIRATION FRÅN GLÄDJEKOMMISSIONEN

Tillgängliggör vattnet för kultur. Kan man uppföra en utomhusbio på ponton i vattnet som visar film under sommarmånaderna? Det kanske låter som en helt omöjlig idé, men faktum är att det är en av de mest välbesökta platserna i Zürich under sommaren.

Staden behöver fler båttransporter inom staden, mellan malmarna och till närförorterna. Sätt in fler elektriska båtar mellan Stadsgårdshamnen, Slussen över till City, Djurgården, Lidingö och andra destinationer. 

Som sjöfarare har stockholmarna alltid legat i framkant. Från grundgående långskepp till foilade passagerarbåtar. Men i dagsläget finns knappt en enda gästhamn innanför tullarna. Låt Stockholm bli den båt- och skärgårdsstad den är och planera för fler gästhamnar med restauranger, aktiviteter och bryggseglare.

Vissa kajer lämpar sig extra bra att testa något nytt på. Sträckningen utanför Fotografiska är en sådan kajplats. Här finns möjlighet att dra en båtlinje. Bygg om busspontonen när den är färdiganvänd och skapa en kaj man vill besöka! 

Gågator på vatten låter kanske som något ur Bibeln, men varför inte i Stockholm? I en vattenburen stad är det inte mer än naturligt att sommargågatorna rör sig ut i nya element.  

Skapa nattsimningsmöjligheter och bastuflottar för bad på kvällarna. Kombinera detta med sjöcaféer och ljusinstallationer för en unik upplevelse vid stadens vatten. 

Det finns möjlighet att göra Gamla Stan lite grönare. Bygg en kajpark på Munkbrohamnen mellan Riddarholmen och Gamla Stan och skapa en plats där både folk och fiskar får ro. Här behövs ett politiskt beslut. 

I och med detaljplaner och delad rådighet kan det vara svårt att genomföra permanenta förändringar till en början. Därför föreslår Glädjekommissionen att man skapar tillfälliga installationer längs Stockholms kajer med exempelvis bastuflottar vid Skeppsbron. 

Hur många gånger har idén kallbadhus i Stockholm lyfts? Tillräckligt för att visa att efterfrågan i dagsläget tycks outtömlig. Nu finns planer på att bygga ett kallbadhus på Strandvägen. Men om man ska få ekonomi i det behöver man kunna erbjudas arrendeavtal som gör det affärsmässigt hållbart. Det är dags att börja inse att de saker som gör Stockholm attraktivt också behöver avtal som gör det värt att satsa på. 

Tänk dig Hawaii fast i Riddarfjärden. Glädjekommissionen kommer med idén att skapa en konstant surfingvåg i någon av Stockholms strömmar. Kika på vad man har gjort i Eisbach mitt i München. ⭣

Hur skulle Glädjekommissionens förslag och idéer se ut på en verklig plats? När vi bad White Arkitekter tolka Glädjekommissionen valde de att aktivera Blasieholmen – en outnyttjad yta bakom Nationalmuseum och mittemot Strandvägen. Här är deras vision.

– Selma Lagerlöf

Under Glädjekommissionens arbete har många kreativa kulturskapare och entreprenörer vittnat om hur byråkratin sätter käppar i hjulen när de vill skapa något nytt eller göra något temporärt som exempelvis en festival. Ofta behövs tillstånd från flera olika offentliga instanser som inte samarbetar med varandra, handläggningstider är långa och det finns många som vill peka på när det blivit fel – men få som vill hjälpa en att göra rätt. Och paradoxalt nog upplever många att det bara blir krångligare ju mer man försöker följa regler och söka tillstånd.

Hur kan det bli bättre?

Ett målmedvetet förenklingsarbete måste genomföras med syfte att förenkla tillståndsprocesser och få myndigheter att samverka för att skapa ”one stop shop” för den som vill skapa något spännande i staden. Det inkluderar enklare regler för kulturella evenemang, inklusive lättare tillgång till bygglov och minskad byråkrati vid evenemangstillstånd. Förvaltningarna bör få i uppdrag att ge råd om hur man ska utforma sin idé för att få tillstånd – inte bara säga ja eller nej.  

INSPIRATION FRÅN GLÄDJEKOMMISSIONEN

Skapa en ”allemansrätt” som sträcker sig från naturen in till staden. I stadens allemansrätt får man chans att använda offentliga platser så länge man inte bryter mot tydliga principer – att jämföra med att allt är förbjudet till dess man fått tillstånd. Låt stadens W-zoner (outnyttjade platser som man vill aktivera) vara testytor.

Flera aktörer i Glädjekommissionen lyfter behovet av enklare byråkrati. Permanenta prototypzoner är ett komplicerat namn men något väldigt bra. Syftet är att man inrättar zoner i Stockholm där man har en mer tillåtande attityd från staden – enklare byggregler, underlättade serveringstillstånd och snabbare processer för evenemang. Ett förslag från Gläjdekommissionen är att en första permanent prototypzon är Frihamnen. 

För att idéer ska bli verklighet behövs ibland ekonomiskt stöd. Glädjekommissionens ledamöter uppmanar att man inrättar en experimentfond för att testa glädjeskapande idéer i staden.  

På alla trottoarer som är mer än tre meter breda ska man få sätta ut bord och stolar en meter ut från fasaden utan att söka tillstånd eller betala hyra.  

Liv på gatan ökar trivsel, trygghet och skapar en mer attraktiv stad. Ett enkelt sätt att möjliggöra det enligt Glädjekommissionen är genom en kraftigt sänkt trottoarhyra för uteserveringar.

Någon lär ha sagt att stockholmaren är 50 procent människa på vintern och 150 procent människa på sommaren. Det ligger något i det. Uteserveringar fylls, picknickfiltarna blir fler och sorlet stiger. Kanske ska man tillåta Stockholm och människorna att få leva och låta lite mer och lite längre in på natten när vi kämpat oss igenom slasket. Kortfattat – undersök möjligheterna till en mer tillåtande lagstiftning kring ljudnivåer under sommarmånaderna.

Samordning av lokala festivaler, blockparties och kulturevenemang. En central portal och uppstartsmöte i början av varje år skulle kunna hjälpa till att informera om dessa evenemang och ge stöd i början av planeringsprocessen. (Psst. Man har gjort exakt den typen av samordning i Köpenhamn…) 

Östra stationsområdet vid KTH lyfts fram som en plats där studenterna skulle kunna känna sig mer hemma. Nu när det finns diskussioner om att lägga ner stationen är det hög tid att fylla området med allt det som studenter vill ha från början: kårhus, pubar, billiga restauranger, studentbostäder, kultur- och idrottslokaler och studieplatser. Låt området bli en testbädd där regler och byråkrati sätts åt sidan för att skapa ett studentikost grannskap. 

Men hundens bästa vän är andra hundar. Därför föreslår en studentgrupp från Berghs att ett stort avgränsat område där hundar får följa med och springa fritt. På plats kan man handla mat och dryck. Platsen går under namnet Avkopplat. ⭣

Stadens outnyttjade ytor är en bortglömd resurs. Stockholm har exempelvis hela hela 630 hektar platta tak, vilket är en yta mer än dubbelt så stor som Djurgården. Dessa tomma, ofta nedgångna platser skulle kunna aktiveras med temporära projekt och kreativa initiativ. Evenemang, takodlingar och utebiovisningar skulle inte bara öka tryggheten utan också ge staden puls. I dag stoppas ofta initiativen då det är enklare att säga nej, eftersom ett ja kommer med ansvar. Men ansvar handlar inte om att stoppa idéer – det handlar om att skapa förutsättningar för trygghet och utveckling.

_{Stockholms Handelskammares rapport ”Slösade ytor och vaskade platser” från 2024.}

Hur kan det bli bättre?

Genom att minska byråkratin, förenkla processerna och göra det enklare för arrangörer och kreatörer att använda offentliga platser kan outnyttjade ytor få nytt liv, stärka stadens attraktivitet och visa att en levande stad är en trygg stad.

INSPIRATION FRÅN GLÄDJEKOMMISSIONEN

Skapa en lista på platser som staden vill aktivera. Låt näringsliv och kreativa krafter få möjlighet att jobba i lokalerna under eget ansvar.

Stockholm har 57 broar som kan användas bättre. Aktivera och konceptualisera utrymmet under våra broar i Stockholm med butiker, caféer, restauranger, köpcentrum i mindre skala och mötesplatser. Låter det omöjligt? Återigen, blicka mot Zürichs viadukter.

Tomma butikslokaler är tandlossning i stadsmiljön. Mörker och tomhet skapar otrygghet och leder till att staden känns nedgången – och ju längre det får pågå desto värre blir det. Låt oss fylla tomma lokaler med pop-up-evenemang, konstinstallationer och tillfälliga kulturinitiativ. Här spelar trubbiga finansiella instrument en roll. Fastighetsägare stöter på problem med banken om de hyr ut billigare än vad fastighetens kvadratmeterpris värderas till.

I dag har vi en p-norm som bestämmer hur många parkeringsplatser man måste uppföra för varje lägenhet i nybyggen. I Glädjekommissionen lades det fram ett förslag att kopiera det fast i form av en ”glädjenorm” där byggherrar även ska tillgodose kulturens och föreningslivets lokalbehov. Kan det rent av bli en vinstaffär om fastighetens värde ökar för att kvarteret blir trevligare?

Mycket av vårt offentliga är vackert, men står oanvänt eller underutnyttjat. En sådan plats är Stadshuset. Kanske kan man ha utomhusbio på Borgargården eller pontonkonsert utanför Stadshusparken?

En studentgrupp från Berghs slår två flugor i en smäll och föreslår Växthuseffekten – stadsodling för det sociala klimatet. Uppvärmda växthus runt om i Stockholm som inte bara tillåter odling året runt utan även ett sätt att träffa nya vänner. Spillvärme från serverhallar föreslås som uppvärmningsalternativ – till dess att vänskapen värmer tillräckligt såklart.

De pågående tunnelbaneprojekten i Stockholm beräknas producera 25 miljoner ton stenmassa. Från Glädjekommissionen kommer ett förslag om att använda massan från utgrävningen till att anlägga konstgjorda rev på Djurgården, Riddarholmen och vid Rålambshovsparken. Projektet kommer att kräva att man är snabbfotad i beslutsprocessen eftersom det krävs att stenmassorna inte forslas iväg och dumpas på andra platser i länet.

Så var det det här med alkoholen – en ofrånkomligt viktig del i restauranglivet och en levande stad. I dag bygger regleringarna en byråkratisk labyrint som snarare dribblar bort kreatörer än räddar folkhälsan. För att få utskänkningstillstånd krävs korrekt antal rätter på menyn, riktig storlek på rätter, kök i anslutning till bar, korta tillstånd för uteserveringar, öppettider, personal som ska passa på myndiga gäster som bär sin egen öl, vakter oavsett tillställning.

Hur kan det bli bättre?

Slopa matkrav, slopa kökskrav, se över om det går att tillåta gäster att bära sin egen öl till uteserveringen i fler fall, minska byråkrati kring uteserveringar och minska det byråkratiska krånglet för serveringstillstånd.

INSPIRATION FRÅN GLÄDJEKOMMISSIONEN

Föreställ dig ett Stockholm där restaurangägaren får ställa ut några stolar åt sina gäster en solig dag i mars utan att först ansöka om tillstånd och bygga upp en terrass en bit bort från serveringsstället. Det skulle göra det mer attraktivt att driva verksamheter på de platser som människor vill vara – nämligen i solen.

Kvartersfester och mindre festivaler som knyter samman grannar och närliggande verksamheter kan skapa liv och rörelse i hela staden. För det behövs en översyn av serveringstillståndsgivningen och möjlighet att ta gemenskapen ut på gatan.

Stockholms stad hade som mest 110 biografer. Eftersom de ofta var singelbiografer, det till säga biografer med endast en salong, var det svårt att få dem att gå runt. I dag är många av dem nedlagda, men lokalerna finns kvar och skulle fungera utmärkt som konsertlokaler. Men för att få lönsamhet krävs en bar – och då behöver mat- och kökstvånget försvinna.

New York är staden som aldrig sover, och det kanske vi varken vill eller kan frånta den. Men måste Stockholm gå och lägga sig tidigt?

Många misstar en stad som aldrig sover för att vara jäktad. Tvärtom. I en stad som är vaken på natten behöver man inte skynda för att hinna med sista bussen. Du kan skjuta på restaurangbesöket till när det passar dig. Dessutom är det bra för ekonomin. Glädjekommissionen har därför lagt fram ett elljusspår av idéer som gör Stockholm levande, växande och tryggt under natten.

Hur kan det bli bättre?

Ju längre man har öppet, desto högre blir avgiften. Om vi vill ha ett Stockholm som lever under fler timmar per dygn måste vi förlänga ”normaltiden” för alkoholservering. För att koordinera alla frågor som rör natten behövs att man vidareutvecklar rollen som nattborgmästare som kan fungera som en länk mellan staden och de aktörer inom nattlivet för att diskutera frågor som rör tillstånd, regler och stadsplanering.

INSPIRATION FRÅN GLÄDJEKOMMISSIONEN

Glädjekommissionen önskar fler ljusinstallationer i staden under mörka månader. Hur då? Passa på att använda staden och den fantastiska arkitektur och infrastruktur vi har för att skapa scener och interaktion med invånare och besökare. Coca-cola, Stomatol, Tag alltid Tulo och Nobel Week Lights. Både reklam och ljuskonst är med och skapar stadsbilden. Tillgängliggör visuella element i det offentliga rummet för konstnärer, speciellt i mörker. Komplettera reklam med konst för att skapa en mer levande och tilltalande stadsbild. ⭣

Locka till rörelse, besök och handel i staden under kvällen. En av studentgrupperna från Berghs School of Communication kläckte idéen City of lights. Konceptet är en ambulerande igenkännbar ljusslinga som lyser upp stråk och områden runt om i Stockholm. På den platsen där slingan för tillfället är placerad tillåts och uppmuntras förlängda öppettider för kulturinstitutioner och butiker för att skapa ett mer levande nattliv i staden. ⭣

Skapa temporära eller permanenta nattmarknader med mat, dryck och lokala varor. Ge plats för tematiska event och familjevänliga delar för att välkomna även de som inte brukar vara uppe efter mörkrets inbrott. Kanske passar det i samband med olika högtider? Kanske kan det bli en pulserande plats som lockar turister och bofasta året om?

Skapa nattlivszoner i stadens mest attraktiva områden, exempelvis längs kajerna där biltrafik och parkering dominerar. Zonerna kan bidra till att förvandla platser som Skeppsbron, Riddarholmen och andra vattennära områden till levande nattliga mötesplatser.

Stockholm är fullt av fantastiska platser som står tomma på natten. Platser som Skansen, Dramaten, Operan och våra museer skulle kunna användas under flera timmar av dygnet. Koordinera nattöppet för butiker och museum regelbundet, exempelvis en gång i månaden. Kanske kan man tänka sig tematiska kvällar i samband med lönehelg som kan ge folk en anledning att uppleva staden på ett sätt som inte finns på dagtid.

Gör Kungsträdgården ljusare, Humlegården tryggare och Vitabergsparken konstnärligare under de mörka månaderna. Installera interaktiva konstverk och ljusinstallationer som lyser upp och lockar både unga och gamla besökare under de mörkare månaderna. Inspireras av ljusfestivaler i Amsterdam och Lyon.

En idé från studenterna på Berghs var att visa upp just det på våra gator och torg – helt ljudlöst. Idén är enkel: staden eller näringslivet placerar ut containers som står vid tunnelbanan som musiker kan hyra för att repa eller göra spelningar i. Förbipasserande kan lyssna på hur det låter genom hörlurar som hänger längs med containern, som går under namnet Oas. ⭣

Stockholmare är bra på att leva under helgen. Men det behövs hjälp att främja vardagskultur. Här är några förslag på idéer som kan plockas upp direkt. Genom att skapa fler mötesplatser och uppmuntra spontana aktiviteter kan staden bli mer levande även måndag till torsdag. Små initiativ, som lokala evenemang och kreativa samlingsytor kan göra stor skillnad i det dagliga stadslivet.

Hur kan det bli bättre?

Genom att exempelvis se över lokala ordningsföreskrifter och inta en mer tillåtande hållning gentemot konst och musik i pop up-format kan staden bjuda invånare och besökare på upplevelser som får vardagens autopilot att börja glitcha.

INSPIRATION FRÅN GLÄDJEKOMMISSIONEN

I Århus använder man rader av containers för att hägna in byggarbetsplatser. Inuti en container kan det finnas ett litet café, en blomsterhandel eller försäljning av matlådor till lunchen. Containrarna tjänar alltså både som barriär mot bygget och levandegör en trist byggarbetsplats. Låter det totalflummigt? Det funkar i Danmark.

Den näst mest besökta platsen i Stockholm city är Hötorget. Men maxar vi torgens potential? Se över lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Stockholms kommun och gör rejäla satsningar på torgen – kanske genom enklare restaurangkoncept med kulturella inslag eller fokus på lokala råvaror. Vardagsmat och små konserter skapar en tillgänglig och prisvärd stadskultur som lockar ut folk en vanlig tisdag.

I dagsläget är det förbjudet att smycka byggplank i Stockholm. Strikta regler kring färgval och utsmyckning gör byggplank till bara just byggplank. Glädjekommissionen lägger fram förslaget att låta byggplanken bli konstverk. Tillåt konstnärer att ta fram koncept och idéer för att göra något vackert av det temporära. Även om man knappt törs säga det kan vi inspireras av Göteborg där planken får målas hejvilt. ⭡

Den Brittiska konstgruppen Absolutely Cultured reser jorden runt och sätter upp sitt konstverk Dominoes för att få folk att upptäcka nya stadsdelar. Det är ett domino i storlek större som slingrar sig flera kilometer runt om i staden. När bitarna välter lockar det 100 000-tals människor att besöka en ny del av staden. ⭣

Mat är kultur. Låt oss fånga intresset för allt det som kan stoppas i kakhålet. Ett museum för det kokta, en plats för det tuggade eller center om charmen med tarmen. Kortfattat – ett ställe där barn och vuxna kan lära sig mer om hur våra matsystem fungerar, hur mat blir till och man kan visa bredden på den mångmatkultur som finns i Stockholm.

En kulturfestival för alla oförlösta och okända Stockholmskonstnärer där alster utan signatur säljs på auktion.

Under några år fanns Make Musik Stockholm, en festival i staden där man samlade band, DJs, gatumusikanter och trubadurer under en helg på gatorna i utvalda kvarter. Något som tåls att startas upp igen. Hämta inspiration från Fête de la musique i Frankrike. ⭣

Skapa flexibla och årstidsanpassade platser vid vattnet som kan användas både sommartid och vintertid, exempelvis för bad, bastu och dans. Här kan man till exempel använda plaskdammar som året runt-aktiviteter för småbarn, där de kan användas som lekplatser på sommaren och isbanor på vintern.

Hesa Fredrik larmar om kris, Modiga Märta ljuder för helg. Glädjekommissionen lyfter att när kanoner mullrar måste gemenskapen, umgänget och allt det roliga få firas. Och gärna ofta. Vad är då bättre än en ljudsignal varje fredag som klargör att ”äh, nu tar vi helg?”?

En av studentgrupperna från Berghs School of Communication kläckte konceptet Trafiklyrik. En idé om att ta kulturen ut i vardagen med dikter som läses upp av SL-rösten och poesi som rullar på tunnelbaneskyltarna. Hitta din inre Tranströmer i rusningstrafiken. ⭣

Man får höra det ganska ofta. Att där nere i södra Europa kan man inte sitta en minut i kollektivtrafiken utan att hamna i ett samtal. Här hos oss är det annorlunda, men kanske behöver vi bara en tydlig skylt som uppmanar till samtal för att komma i gång? För att råda bot på den svenska blygheten föreslår en grupp studenter från Berghs Varma vagnen. Tänk dig den totala motsatsen till tyst vagn. En tunnelbanevagn som uppmuntrar till samtal med konversationsstartare uppskrivna på reklamhållarna.

Stockholm går på lågvarv under vinterhalvåret. Beror det på att svenskar är kalla, introverta och vill vara hemma när det är som kyligast? Och kan i så fall detta beteende botas med fler roliga vinteraktiviteter? Här hittar du ett batteri med idéer som lyfter vinterstaden Stockholm.

Hur kan det bli bättre?

Flexibla detaljplaner och ett aktivt engagemang från staden kan värma upp Stockholm under de kalla vintermånaderna och skapa naturliga mötesplatser för både unga och gamla själar.

INSPIRATION FRÅN GLÄDJEKOMMISSIONEN

Suget att sitta svettig i bara mässingen och prata med främlingar har aldrig varit större. I skrivande stund står 9 000 personer i kö till att bli medlem i bastuföreningen Stockholm Sauna. Uppmaningen är rakt på sak – installera kallbadplatser och bastur på strategiska platser i staden. Om man är riktigt vågad kan man till och med utveckla bastur där besökare kan kombinera bad med sociala möten. Kanske kan det även bli platser för äldre under vintermånaderna, exempelvis träffpunkter med anpassade transporter för att minska isolering. Efterfrågan finns och näringslivet är på plats, men detaljplaner gör det i dagsläget omöjligt att genomföra.

Det råder brist på afterski-aktiviteter efter skridskoåkning eller längdskidåkning. Ett tillfälle där stockholmare i alla åldrar kan samlas för mat, musik och dryck. Det kan bidra till att lyfta det unika med Stockholms vintrar och skapa sociala och avslappnade event. Med andra ord, var mer tillåtande med mat och dryckesförsäljning kring våra isbanor och skidspår.

Glädjekommissionen föreslår sedan att afterskin övergå till nattlig skridskoåkning i Stockholm city några gånger i månaden för att förlänga användningstiden av skridskobanor. Lampor, kiosker som säljer kaffe och band som spelar.

Med andra ord, vintern blir mera slask och rinniga näsor än puder och rosiga kinder. Glädjekommissionen presenterade tre förslag för hur vi förbereder oss för en ljum stadsvinter: Bygg upp en ”slaskmånadsfond” där aktörer som arrangerar evenemang under tråkiga vintermånader kan få ekonomiskt stöd från staden för att locka besökare, sätt upp cirkustält över lekparker under vintermånaderna och skapa skridskobanor av plastis för att kunna erbjuda skridskoåkning året runt.

Föreställ dig att kliva in från snön och modden till en prunkande vinterträdgård på Nybrokajen. Det är ett av förslagen från Glädjekommissionen. På plats hittar man caféer, foodtrucks och värmande sittplatser och på kvällarna är det spelningar, poesiuppläsningar och marknad. Längs kajen hittar man bastubåtar som ligger förankrade längs kajen och erbjuder isbad.

Tänk dig en vinterlekplats med isrutschbanor, miniskidbackar och uthyrning av pulkor. Ta inspiration från våra grannar i öster och kika på vad finska Rovaniemi har gjort.

Arrangera en årlig vinterfestival, exempelvis en isfestival i mars där befolkningen uppmuntras att vara ute och delta i olika is- och snöaktiviteter. Staden samordnar, näringslivet och föreningslivet anordnar.

En grupp studenter från Berghs School of Communication föreslår en festival som hyllar slasket – en slaskival – för den som inte räds att bli kall och blöt. Kanske är det bättre att omfamna det värsta med vintern i stället för att sky det? ⭣

Tänk dig en iglo där konst pågår inuti. En färgbomb som livar upp det trista januari med färgglad graffitikonst. Det är vad en grupp Bergsstudenter föreslår. Konceptet kallas Color Bombs och är genomskinliga och uppvärmda glober som målas inifrån av Sveriges främsta graffitikonstnärer där ny konst skapas en gång i månaden. ⭣

Under Glädjekommissionens arbete har många deltagit med inspel. Vissa har bidragit med flera, andra med färre. Och det inte är säkert att alla står bakom samtliga förslag, men allas insatser har varit värdefulla. Stort tack för era förslag!

Metod 

Under 2024 har Stockholms Handelskammare bjudit in till fyra träffar för Glädjekommissionen. Till varje träff har politiker från alla riksdagspartier bjudits in. Utöver dem har även representanter från näringslivet, akademin och civilsamhället deltagit. Alltså – politikerna har återkommit till varje träff medan övriga representanter har bytts ut. Fokus har legat på att få med verksamheter som formar individklimatet i Stockholm.  

Under 2024 har över 80 personer deltagit i Glädjekommissionens arbete. Till varje möte har deltagarna uppmanats att bidra med idéer och förslag som de tror kan bidra till en mer glädjefylld stad. Idéerna har sedan diskuterats och vidareutvecklats av kommissionen och ett urval har lyfts fram i denna rapport.  

I arbetet har Stockholms Handelskammare fått hjälp av 180 studenter från Berghs School of Communication. I Berghs introduktionskurs arbetar studenterna med ett riktigt case för en riktig kund. Hösten 2024 var kunden Stockholms Handelskammare, projektet Glädjekommissionen och studenterna fick i uppgift att ta fram ett konkret förslag på hur Stockholm kan bli en mer attraktiv stad, med tillhörande kommunikationsplan för idén. Utvalda förslag från studenterna går att läsa om i rapporten. 

Stockholms Handelskammare har inte bedömt idéerna utifrån vare sig kostnader, genomförbarhet, lämplighet eller andra överväganden – bara utifrån om de är kul och skulle bidra till mer glädje. Vi vill visa på den kreativitet som ligger och bubblar under ytan och som skulle frigöras om omständigheterna vore rätt. Vi blir glada om idéerna i den här rapporten inspirerar till att göra Stockholm till en stad där kreativa ambitioner blir verklighet.