Lycka som konkurrensfördel – Micael Dahlen om varför välmående stärker Stockholms ekonomi

För nionde året i rad kammar Finland hem titeln ”världens lyckligaste land”, följt av Island, Danmark och Costa Rica. Sverige, som förra året blev fyra, kniper i år femteplatsen.

– Vi är topp fem lyckligaste land i världen och det ska vi uppmärksamma, fira och värna. Att vi tappat en placering handlar främst om att Costa Rica har gått upp ordentligt. Samtidigt ser vi att Sverige går i fel riktning, om än pyttelite. Det här ska vi se som en morot att lära av och vi måste alla hjälpas åt för att klättra tillbaka upp på listan, säger Micael Dahlen, professor i lycka, välmående och välfärd vid Handelshögskolan i Stockholm.

Därför toppar Norden lyckolistorna

Vad är det då som gör att de nordiska länderna år efter år ligger i topp? Paradoxalt nog spelar tidigare generationer nordbors olycka en avgörande roll för dagens goda resultat.

– I våra små länder, där det är mörkt och kallt stor del av året, behöver vi inte gå långt tillbaka för att komma till en tid när många bokstavligt frös och svalt ihjäl. Därför skapade vi en gemenskap där vi litar på varandra och där vi delar viktiga samhällsfundament, säger Micael Dahlen,

Den nordiska jämlikheten spelar också en central roll. Att vi lagt bort titlarna, duar varandra och har relativt små sociala avstånd stärker känslan av att ha lika möjligheter.

Lyckoprofessorn: ”Vi vill vara med människor som mår bra”

”Mår vi bättre så gör vi bättre”

Men trots Sveriges höga välbefinnande har lycka inte diskuterats politiskt. För att göra välmående till en samhällspolitisk och samhällsekonomiska fråga lanserade Handelshögskolans Center for Wellbeing, Welfare and Happiness, förra året Stockholm Wellbeing Index. Det är ett index som kvartalsvis mäter hur invånarna i Stockholmsregionen faktiskt upplever sin livskvalitet och sitt välmående.

– Om vårt välmående ökar använder vi våra resurser bättre – och får dem dessutom att växa. Mår vi bättre så gör vi bättre, som människor, som medarbetare och som medborgare, säger Micael Dahlen, som leder arbetet på lyckocentret.

Forskningen visar att högre välbefinnande hänger ihop med både ökad produktivitet och innovationsförmåga.

– Det intressanta är att om vi ser att effekterna av välmående blir påtagliga så kan vi börja göra interventioner och insatser för att få fler saker att hända, säger han.

Hur jobbar ”Happy Organizations”?

Företagsledare som vill jobba strategiskt för att få lyckligare, och därmed också mer produktiva kollegor, kan få många viktiga verktyg under Nordic Happiness Summit på Berns 5–6 maj.

– Vi kommer då bland annat titta närmre på ”Happy Organizations” och hur man inom ramen för sin organisation kan planera för och följa upp välmåendet och se effekterna av det. Finansministern kommer, liksom ledarna för några av Sveriges största företag och hetaste startups, och vi delar även ut Happiness Impact Award, till de företag som påverkat välmåendet i Sverige mest, berättar Micael Dahlen.

Kaffeindikatorn avslöjar vår dolda gemenskap

Nordic Happiness Summit undersöker också kopplingen mellan samhörighet och lycka under temat ”Togetherness in the happiest region in the world”, vilket kan tyckas motsägelsefullt då Sverige många gånger har kallats för ”världens ensammaste land”.

Men forskningen visar de flesta stockholmare underskattar vår gemenskap och benägenhet att ställa upp för den som behöver hjälp. Ett exempel är den så kallade “kaffeindikatorn”, där deltagare i Stockholm Wellbeing Index får svara på om de tror att kunden bakom skulle hjälpa till om de ska köpa kaffe men inte kan betala.

– Betydligt färre svarar ja än när vi vänder på frågan och undrar ”skulle du ställa upp om personen framför dig i kön inte kan betala sin kaffe?”. Där finns en gemenskap och välvilja som vi behöver se och förstås, som är långt mycket större än vi tror. Här finns en enorm potential och hävstång, säger Micael Dahlen.

Stockholmarna: Så lyckliga är vi

Lärdomar från våra lyckliga grannar

Vi i Sverige kan öka vår egen livstillfredsställelse genom att bli bättre på att hantera osäkra tider, något som våra ännu lyckligare nordiska grannländer är vana vid.

På Island har öborna tagit sig igenom år av djup ekonomisk kris och har en ständig beredskap för vulkanutbrott och andra naturkatastrofer. I Finland, där närheten till Ryssland präglar samhällsbilden, är inställningen ofta att ”det kan alltid bli värre”.

– Det finns något befriande i det tankesättet. Här och nu är inte perfekt, och det finns mycket jag saknar – men också mycket som är bra och värt att ta vara på. Den inställningen är viktig, inte minst i en osäker värld och för en generation som växer upp utan tydliga svar om framtiden, säger Micael Dahlen.

Lycka som konkurrensfördel

I en global konkurrens om talang, investeringar och företag kan välbefinnande bli en allt viktigare faktor.

– Människor som mår bra attraherar andra människor. Om andra ser att Stockholm är en plats som har en gemenskap där vi månar om det goda livet blir de lockade att komma hit. Vi väcker internationell uppmärksamhet kring det faktum att vi tar välmående på fullaste allvar och mäter det på samma sätt som BNP och BRP, säger Micael Dahlen.

Att mäta och arbeta aktivt med välbefinnande kan därför bli en strategisk fördel – inte bara för individer, utan för hela regioner.

Läs mer om hur välmående är framtidens affärsmodell.