Val 2026

På taken, längs kajerna, under broarna och mellan husen, i Stockholm finns det mängder av platser som skulle kunna användas bättre.

Som ett första steg föreslår vi att Stockholm bygger Nordens längsta kaj från Karlbergs slott, längs Klarasjö hela vägen förbi Blasieholmen och Djurgårdsbron. Sammantaget blir det 5,4 kilometer promenadvänlig yta som lockar med restauranger, caféer, bastur, uteserveringar, båtklubbar och bryggor.

Stockholm kan bli en bättre cykelstad, men då måste också nya cykelvägar byggas. Staden och de omkringliggande kommunerna måste prioritera upp arbetet med att få ett regionalt nätverk av cykelvägar.

Identifiera de länkar som saknas och genomföra åtgärder snabbt. Det här behöver inte nödvändigtvis vara dyra investeringar. Pop-up-lösningar kan vara ett första steg för att överbrygga farliga sträckor.

I Stockholm finns både nattugglor och morgonmänniskor. Och det är bra. Men de måste kunna samexistera. I dag vittnar många näringsidkare om hur enskilda individer kan tvinga hela danspalats att stänga.

Kulturområden där staden får låta mer, nattborgmästare som samordnar nattliga verksamheter och ljudisoleringsfonder är lösningar som införts i andra städer och som tål att prövas även i Stockholm.

Globen, Stadshuset, Kulturhuset har definierat sin samtid och Stockholm i decennier. Nya märkesbyggnader är viktiga symboler för stadens identitet. De lockar besökare, attraherar investeringar och skapar stolthet hos invånarna.

Vi föreslår att staden utlyser minst en arkitekturtävling per mandatperiod för att skapa en ny byggnad med symbolvärde. Tävlingarna ska vara inriktade på byggnader som kan bli arkitektoniska ikoner för samtiden och samtidigt fylla ett offentligt eller kulturellt syfte.

Vidare förespråkar vi möjligheten till alternativ finansiering av offentliga märkesbyggnader för att möjliggöra högre kvalitet och friare arkitektoniskt uttryck.

Stockholm har en av världens bästa kollektivtrafiksystem, men antalet passagerare ligger fortfarande långt under nivåerna före pandemin. Andra städer i Norden har återhämtat sig – Stockholm kan det också. Men det kommer kräva satsningar och hårda prioriteringar.

Störningarna måste minska, punktligheten förbättras, och fler avgångar sättas in på de populäraste rutterna. Snabbare expresslinjer för pendlare. Nya lösningar, som anropsstyrda avgångar, måste prövas.

Stockholm behöver en färdigbyggd ringled. En tunnel som förbinder Nacka med Solna under Saltsjön skulle leda om trafik och minska antalet fordon i innerstaden med en tiondel – eller mer än hälften i kombination med nya trängselavgifter. Det skulle möjliggöra en transformation av staden.

Östlig förbindelse är dessutom populär – våra undersökningar visar att mer än hälften av Stockholmarna är positiva till att bygga tunneln och bara 12 procent är negativa.

En effektiv järnväg mellan Stockholm och Oslo är högt prioriterad för näringslivet i de båda städerna. Stockholms Handelskammare har länge arbetat för att projektet ska bli verklighet med målsättningen att en enkelresa ska ta under tre timmar.

Regeringen bör inleda förhandlingar med Norge för att nå konkreta framsteg kring den enskilt största delen av en sådan järnväg – Gränsbanan. Genom ett samlat grepp kan regeringen både få fart på förhandlingarna om Gränsbanan men också göra en tydlig plan för vilka investeringar som behöver göras på den svenska sidan för att få en konkurrenskraftig järnväg till Oslo på plats.

Det kommer inte bara gynna näringslivet utan också vara en viktig komponent i Sveriges och Nordens framtida beredskap.

Teamsmöten i all ära, men verklig kreativitet kräver fysisk kontakt. Konkurrenskraftiga företag kräver goda förbindelser till omvärlden. Men sedan 2019 har Sverige förlorat en tredjedel av vår flygtillgänglighet – den sämsta utvecklingen i EU. 2014 hade Arlanda ungefär hälften så många interkontinentala flyglinjer som Kastrup i Danmark. Förra året var det mindre än en tredjedel. För att vända utvecklingen måste vi göra det lättare att flyga och att flyga hållbart.

Priset på Arlanda express måste bli lägre, så att fler kan göra snabbare resor till och från flygplatsen. Swedavia måste få råd att investera i Arlanda och kan därför inte tyngas av Bromma flygplats förluster.

Till sist måste arbetsgivare – såväl privata som offentliga – välja att flyga med hållbart bioflygbränsle i stället för att stoppa tjänsteresor med flyg, så att svenska biodrivmedelsproducenter får den efterfrågan de behöver och flygsektorn får en chans att ställa om.

I dag är regelverket för kvalificerade personaloptioner så snävt att många startups och scaleups i Stockholm inte kan använda dem, trots att de konkurrerar direkt med bolag i London, Berlin, Amsterdam och Paris om samma ingenjörer och nyckelpersoner.

Reglerna behöver breddas så att fler snabbväxande bolag kan erbjuda optionsprogram som faktiskt matchar internationella villkor. Det är ett viktigt verktyg för att knyta kompetens till bolag i tillväxtfas och att se till att både företag och värdeskapande stannar i Stockholm.

När högkvalificerad kompetens väljer mellan städer måste Stockholm kännas lika enkelt som våra främsta konkurrenter. I dag är det inte så.

Stockholm behöver ett tydligt och förutsägbart snabbspår för internationell spetskompetens. Korta handläggningstider, transparent status i processen och proportionerliga krav behövs. Talang är global, systemen måste också vara det.

Tillväxt kräver stabila spelregler. Det gäller skatter, ägande, tillståndsprocesser och kapitalmarknad. Stockholm är redan ett av Europas viktigaste finansiella nav, med en stark huvudkontorsekonomi och en börs som spelar en avgörande roll för tillväxtbolagens finansiering.

Men osäkerhet kring regelverk, återkommande förändringar och politisk ryckighet riskerar att underminera den positionen. Förutsägbarhet är i sig ett konkurrensmedel.

Stockholm är en av Europas mest innovativa, internationella och attraktiva städer att bo, arbeta och bygga företag i. Det gäller livskvalitet, jämställdhet, hållbarhet, teknikmognad och tillgång till kapital. Dessutom rankas Stockholm konsekvent som en av världens vackraste städer, något som spelar större roll än vi ibland vill erkänna.

Ändå är vi förvånansvärt dåliga på att säga det högt.

Vi behöver en gemensam berättelse som lyfter det som fungerar, det som är starkt och det som gör Stockholm unikt, från startups och investeringar till kultur, kompetens och livsmiljö. När vi pratar om Stockholm med stolthet blir det lättare att locka kompetens, kapital och nya möjligheter.

Sverige behöver en modern och tillväxtfrämjande miljölagstiftning som både accelererar klimatomställningen och stärker vår konkurrenskraft. Dagens tillståndsprocesser är långsamma och oförutsägbara, där det kan ta upp till tio år från ansökan till spadtag. Processerna präglas av långa handläggningstider, otydliga krav och varierande tolkning mellan myndigheter. Överklaganden förlänger tidslinjen ytterligare, medan resurs- och kompetensbrist hos prövningsmyndigheter skapar osäkerhet.

Vårt mål är att driva fram en reform av miljöbalken som gör miljöprövningen snabbare, mer förutsägbar, effektiv och fortsatt rättssäker. Detta är helt avgörande för att näringslivet ska kunna ställa om i tid, för att Sverige ska nå sina klimatmål och för att Stockholms konkurrenskraft i Europa och världen ska stärkas.

Transportsektorn står inför snabbt ökande energibehov och tydliga krav på lägre utsläpp. Elektrifieringen utvecklas snabbt, men för att nå fossilfrihet krävs en kombination av lösningar. En hållbar transportsektor bygger både på elektrifiering och på förnybara drivmedel.

För att elektrifieringen ska ge full effekt behöver elnät, laddinfrastruktur och energisystemet förstärkas i takt med utvecklingen. Biobränslen fyller en viktig funktion, särskilt för tunga transporter, arbetsmaskiner och befintliga fordonsflottor där elektriska alternativ ännu inte är fullt ut möjliga.

För att minska utsläppen på ett effektivt sätt behöver det vara både attraktivt och ekonomiskt möjligt att välja noll- och lågutsläppsalternativ. Det kräver tydliga och långsiktiga styrmedel, god tillgång till hållbara drivmedel och kollektivtrafik som är både effektiv och tillgänglig. Arbetet behöver dessutom genomföras på ett sätt som stärker regionens konkurrenskraft och stockholmarna livskvalitet.

Under 2026 kommer Stockholms Handelskammare att arbeta för att stärka incitamenten för fossilfria val, så att de lösningar som behövs för elektrifiering, förnybara drivmedel och effektiva transportalternativ blir möjliga att använda i praktiken för både företag och hushåll.

Sveriges energisystem står inför stora strukturella utmaningar som riskerar att bromsa både tillväxt och nationell säkerhet. Långa tillståndsprocesser, bristande elnätskapacitet och politisk otydlighet fördröjer nödvändiga investeringar i ny elproduktion och elektrifiering. Detta sker trots att Sverige har ett av Europas mest klimatsmarta elsystem, god tillgång till kritiska råvaror och ett näringsliv som vill driva utvecklingen framåt.

För att dessa styrkor ska bli verklig konkurrenskraft krävs reformer som kortar ledtider, ökar planeringshorisonten och säkerställer att elsystemet klarar framtidens effektbehov.

Företagen är i dag huvudarenan för den kriminella ekonomin och måste därför vara en stark spelare i det brottsförebyggande arbetet.

Endast på det sättet kan man uppnå en tillfredsställande självreglering inom närings- och arbetslivet. För detta krävs ökad transparens och sekretesslättnader samt en utbyggd informationsdelning – främst mellan det offentliga och det privata.

Skärp lagstiftningen när det gäller till exempel näringsförbud.

Det finns i dag stora problem på dagens hyresmarknad, som är den hårdast reglerade i hela OECD. Under 2024 var den genomsnittliga kötiden för ett förstahandskontrakt 9 år i Stockholms län och hela 20 år i Stockholm innerstad. Med andra ord är förstahandsmarknaden i princip stängd för stora grupper i samhället. Dagens hyresreglering skapar också stora kostnader för samhället i stort. Vi har skattat samhällskostnaderna till hela 13,6 miljarder kronor årligen.

Men friare hyror kan innebära högre kostnader för vissa. För att alla ska klara det krävs riktade bostadsbidrag till dessa hushåll. Det skulle kosta ungefär 6 miljarder årligen vid en full avreglerad hyresmarknad. I andra länder, exempelvis Finland, erbjuder en social hyressektor som erbjuder subsidierade lägenheter via behovsprövning. Liknande strategier kan Sverige också göra vid en avreglering via de kommunala bostadsbolagen och då skulle behovet av ökade bostadsbidrag minska.

Sverige har ett av Europas mest komplexa regelverk för bygg- och fastighetssektorn. Bostadsprojekt blir alldeles för långa, dyra eller i värsta fall inte av. Nationellt Ledtidsindex visar att det för bostäder i genomsnitt tar 4,8 år från påbörjad planprocess till första spadtag. Kostnaden för bara detaljplaneringen ligger på mellan 7–10 miljoner kronor för ett projekt med 100 bostäder. Alla aspekter av detaljplansystemet, inklusive det kommunala planmonopolet, borde ses över så att byråkratiseringen stoppas och samhällets nyttor och behov får större genomslag.

Vissa kommuner lyckas dock bättre än andra även idag. Det visar att det redan med vårt nuvarande regelverk är fullt möjligt att kapa både tid och kostnader. I Stockholm borde en detalj- och bygglovsprocess ta max 2,5 år, och kostnaden inte överstiga 2–3 miljoner kronor.

Just nu får byggnader i Stockholm nytt liv. Banankompaniets lokal i Frihamnen blir livescen. Fabrikerna på Lövholmen blir bostäder. Att omformulera vad staden ska vara är en förutsättning för att den ska fortsätta leva och utvecklas.

Men föråldrade detaljplaner är en stoppkloss. Därför är det hög tid att skapa flexibla detaljplaner som tillåter att verksamheter förändras, underlättar hanteringen av små avvikelser och mindre detaljstyrning av markanvändning.

Arlandas framtid har blivit en tydlig skiljelinje i svensk politik. Medan vissa partier ser en utbyggd flygplats som avgörande för Stockholms och Sveriges internationella konkurrenskraft, vill andra minska flygets roll av klimat- och hållbarhetsskäl.

Socialdemokraterna: Statlig finansiering krav för utveckling av Arlanda

Anser att Arlanda behöver stärkas för regionens och Sveriges internationella konkurrenskraft, men slår fast att det är statens ansvar att investera i flygrelaterad infrastruktur. Målet om fossilfritt flyg till 2045 lyfts som ett villkor för Arlandas fortsatta utveckling.

Vänsterpartiet: Prioriterar tåg och statlig finansiering

Förespråkar en övergång från flyg till tåg av klimatskäl och menar att staten bör finansiera hållbara transportlösningar till flygplatsen, istället för att främja en expansion av flygtrafiken.

Miljöpartiet: Prioriterar tåg framför flygplatsens utveckling

Ser en utbyggnad av Arlanda som ett hot mot klimatmålen. Vill se en politik som aktivt styr om resandet från flyg till tåg och motsätter sig därför investeringar som ökar flygplatsens kapacitet.

Moderaterna: Vill aktivt investera och bygga ut Arlanda

Förespråkar regional medfinansiering och åtgärder för att bygga ut Arlandas kapacitet, med argumentet att det är avgörande för regionens internationella konkurrenskraft och tillväxt.

Kristdemokraterna: Vill aktivt investera och bygga ut Arlanda

Stödjer investeringar för att stärka Arlandas kapacitet. Vill säkerställa att nödvändig infrastruktur kommer på plats och stärker regionens tillväxt.

Liberalerna: Vill stärka Arlandas internationella konkurrenskraft

Lyfter fram att Arlanda tappat mark i förhållande till andra europeiska storstadsflygplatser och att Stockholmsregionens internationella tillgänglighet försvagas. Förespråkar inrättandet av ett regionalt samverkansforum för att stärka Arlandas ställning som nav för näringsliv och investeringar.

Centerpartiet: Vill slopa Arlandabanans stationsavgift

Fokuserar på att öka tillgängligheten med befintlig infrastruktur, exempelvis genom att ta bort den särskilda stationsavgiften på Arlandabanan, vilket skulle göra tåget mer attraktivt för resenärer.

Sverigedemokraterna: Vill säkra Arlandas kapacitet innan Bromma diskuteras

Lyfter fram att Arlandas kapacitet måste vara fullt utbyggd och säkerställd innan en diskussion om att avveckla Bromma flygplats kan bli aktuell.

Frågan om Bromma flygplats rymmer flera av Stockholms stora framtidsfrågor samtidigt. Det handlar dels om möjligheten att frigöra attraktiv mark för en ny stadsdel och fler bostäder. Men det handlar också om hur flygets långsiktiga förutsättningar ska stärkas.

Socialdemokraterna: Vill avveckla för att bygga bostäder

Driver aktivt frågan om en snabb avveckling av flygplatsen för att frigöra mark för en ny stadsdel med bostäder, vilket ses som en lösning på bostadsbristen.

Vänsterpartiet: Vill avveckla för att bygga bostäder

Förespråkar en omedelbar nedläggning av flygplatsen, både av klimatskäl och för att marken behövs för bostadsbyggande. Ser inte flygplatsen som långsiktigt hållbar i ett stadsnära läge.

Miljöpartiet: Vill avveckla för att bygga bostäder

Är en stark förespråkare för en snabb nedläggning, med hänvisning till klimat, buller och den stora potentialen för stadsutveckling med tusentals nya bostäder.

Moderaterna: Vill bevara för näringsliv och beredskap

Argumenterar för att Bromma är avgörande för affärsresor, regional tillgänglighet och för totalförsvaret. Motsätter sig en avveckling och vill se flygplatsens funktion säkrad.

Kristdemokraterna: Vill bevara för näringsliv och beredskap

Vill bevara flygplatsen och utveckla den med ny teknik som elflyg. Anser att dess funktion för näringsliv och beredskap är central och villkorar avveckling av flygplatsen med en fullgod ersättning.

Liberalerna: Vill bevara för näringsliv och beredskap

Försvarar flygplatsens roll för näringslivets tidseffektiva resor och som en viktig del av Sveriges infrastruktur. Motsätter sig en nedläggning av flygplatsen utan en genomtänkt ersättningsplan.

Centerpartiet: Är öppna för en avveckling på sikt

Är öppna för en avveckling på sikt, men menar att en nedläggning förutsätter att tillräckliga alternativa flygförbindelser finns på plats. Anser att debatten om nedläggning riskerar att skymma brister i den nuvarande bostadspolitiken.

Sverigedemokraterna: Vill bevara för näringsliv och beredskap

Ser Bromma som en strategiskt viktig del av landets infrastruktur, både civilt och militärt, och är därför emot en nedläggning.

Frågan om Östlig förbindelse rymmer en tydlig avvägning mellan olika mål för Stockholms transportsystem. På ena sidan finns behovet av bättre framkomlighet, ökad robusthet och minskad genomfartstrafik i innerstaden. På den andra sidan finns ambitionen att begränsa biltrafikens klimat- och stadsmiljöpåverkan.

Socialdemokraterna: Motsätter sig bygget, prioriterar kollektivtrafik

Anser att projektet är för dyrt och miljöskadligt. Vill istället att resurserna används för att bygga ut kollektivtrafik och cykelinfrastruktur.

Vänsterpartiet: Motsätter sig bygget, prioriterar kollektivtrafik

Är starka motståndare till projektet av ideologiska och miljömässiga skäl. Menar att nya motorvägar leder till ökad biltrafik och utsläpp.

Miljöpartiet: Motsätter sig bygget, prioriterar kollektivtrafik

Ser projektet som ett hot mot klimatmålen och ett steg i fel riktning. Förespråkar en transportpolitik som bygger på hållbara färdmedel istället för bilism.

Moderaterna: Vill bygga förbindelsen för att sluta ringleden

Ser förbindelsen som en kritisk investering för att sluta ringleden, minska sårbarheten i trafiksystemet och förbättra framkomligheten i hela regionen.

Kristdemokraterna: Vill bygga förbindelsen för att sluta ringleden

Driver på för ett snabbt genomförande av projektet för att binda ihop de norra och södra delarna av länet, vilket anses nödvändigt för tillväxt och arbetspendling.

Liberalerna: Vill bygga förbindelsen för att sluta ringleden

Anser att Östlig förbindelse är en självklar och nödvändig del av ett modernt och fungerande trafiksystem i en växande storstadsregion.

Centerpartiet: Vill prioritera andra objekt framför Östlig förbindelse

Är kritiska till att medel anslås till Östlig förbindelse. Vill i stället att medlen prioriteras annorlunda, till andra projekt.

Sverigedemokraterna: Vill bygga förbindelsen för att sluta ringleden

Stödjer förbindelsen som en nationellt strategisk investering som skulle avlasta Essingeleden och förbättra trafikflödena i hela Mälardalen.

Synen på Stockholms bostadsbehov skiljer sig åt. Vissa partier prioriterar fler hyresrätter i flerbostadshus, andra fler småhus och ägda boenden, medan ytterligare en linje betonar blandad nyproduktion.

Socialdemokraterna: Fokuserar på att bygga hyresrätter

Prioriterar byggandet av hyresrätter i flerbostadshus för att möta den stora efterfrågan från hushåll utanför den ägda marknaden.

Vänsterpartiet: Fokuserar på att bygga hyresrätter

Vill se ett kraftigt ökat byggande av hyresrätter med rimliga hyror och menar att allmännyttan ska leda denna utveckling.

Miljöpartiet: Fokuserar på att bygga hyresrätter

Stödjer en blandad stadsbild men med ett tydligt fokus på att öka andelen hyresrätter, särskilt i stadsdelar där ägt boende dominerar idag.

Moderaterna: Vill se fler småhus och ägda boenden

Argumenterar för att politiken ska möjliggöra för fler att äga sitt boende och vill se fler småhus och radhus, vilket man menar att stockholmarna efterfrågar.

Kristdemokraterna: Vill se fler småhus och ägda boenden

Vill ha en bostadspolitik som uppmuntrar till ägt boende och underlättar för barnfamiljer att hitta större bostäder, inklusive småhus.

Liberalerna: Vill se fler småhus och ägda boenden

Förespråkar en varierad bostadsmarknad där även byggande av småhus och äganderätter uppmuntras för att möta olika livssituationer och önskemål.

Centerpartiet: Vill ha en blandad nyproduktion

Förespråkar en blandning av upplåtelseformer och bostadsstorlekar i nyproduktionen för att skapa mer dynamiska och mindre segregerade stadsdelar.

Sverigedemokraterna: Vill prioritera småhus och villor

Menar att efterfrågan på småhus är stor och att byggandet i högre grad bör inriktas på detta, istället för ytterligare flerbostadshus med hyresrätter.

Kollektivtrafikens utbud bedöms olika i ett pressat ekonomiskt läge. Vissa partier beskriver neddragningar som anpassningar till ekonomi och resmönster, medan andra vill återställa trafik för att stärka pendlingen.

Socialdemokraterna: Försvarar neddragningar som nödvändiga justeringar

Beskriver de genomförda neddragningarna i busstrafiken som nödvändiga anpassningar till ändrade resmönster och ett ansträngt ekonomiskt läge.

Vänsterpartiet: Stödjer majoriteten som genomför neddragningar

Partiet har en uttalad ambition om en utökad och billigare kollektivtrafik, men stödjer den styrande majoritet som genomfört neddragningarna.

Miljöpartiet: Försvarar neddragningar som nödvändiga justeringar

Står bakom majoritetens beslut om trafikförändringar men förespråkar generellt satsningar som gör kollektivtrafiken mer attraktiv för att nå klimatmålen.

Moderaterna: Kritiserar neddragningar, vill återställa trafiken

Kritiserar kraftigt neddragningarna och vill att trafiken återställs. Anser att en pålitlig och väl utbyggd kollektivtrafik är avgörande för regionens funktion.

Kristdemokraterna: Kritiserar neddragningar, vill återställa trafiken

Menar att nedskärningarna slår hårt mot pendlares vardag och vill se en politik som återställer och bygger ut trafiken i stället.

Liberalerna: Kritiserar neddragningar, vill återställa trafiken

Kräver att indragna busslinjer och turer återinförs, med argumentet att en fungerande kollektivtrafik är en grundläggande service för medborgarna.

Centerpartiet: Försvarar neddragningar som nödvändiga justeringar

Beskriver de genomförda neddragningarna i busstrafiken som nödvändiga anpassningar till ändrade resmönster och ett ansträngt ekonomiskt läge.

Sverigedemokraterna: Kritiserar neddragningar, vill återställa trafiken

Är kritiska till neddragningarna och vill se en mer pålitlig kollektivtrafik, men visar också ett starkt stöd för bilismens framkomlighet.

Stadens skuldsättning tolkas på olika sätt. Vissa partier ser lånefinansierade investeringar som ett sätt att möta långsiktiga behov, medan andra betonar ekonomiska risker och behovet av återhållsamhet.

Socialdemokraterna: Försvarar hög skuldsättning som investeringar

Motiverar den ökade skulden med att det är nödvändiga och långsiktiga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning för en växande stad.

Vänsterpartiet: Försvarar hög skuldsättning som investeringar

Stödjer de lånefinansierade investeringarna och prioriterar offentliga utgifter för att bygga ut välfärden och infrastrukturen.

Miljöpartiet: Försvarar hög skuldsättning som investeringar

Ser investeringarna som avgörande för att klara den gröna omställningen och bygga en hållbar stad, och anser att detta motiverar lånen.

Moderaterna: Kritiserar hög skuldsättning, vill se ekonomiskt ansvar

Anser att skuldsättningen nått oansvariga nivåer och skapar finansiella risker. Förespråkar istället ekonomisk återhållsamhet och omprioriteringar.

Kristdemokraterna: Kritiserar hög skuldsättning, vill se ekonomiskt ansvar

Varnar för att den höga skuldsättningen tränger undan resurser från stadens kärnverksamheter och vill se en mer ansvarsfull ekonomisk politik.

Liberalerna: Kritiserar hög skuldsättning, vill se ekonomiskt ansvar

Menar att den nuvarande ekonomiska politiken är riskabel och hotar stadens långsiktiga finansiella stabilitet och investeringsklimat.

Centerpartiet: Kritiserar hög skuldsättning, vill se ekonomiskt ansvar

Efterfrågar en mer återhållsam ekonomisk politik med bättre kontroll över stadens utgifter och investeringar.

Sverigedemokraterna: Kritiserar hög skuldsättning, vill se ekonomiskt ansvar

Uttrycker oro över den ökande skulden och efterlyser ett större ekonomiskt ansvarstagande för att säkra stadens finanser på lång sikt.

Regler för krogar, evenemang och stadsliv handlar om balansen mellan företagens villkor, stadens attraktivitet, ordning, trygghet och folkhälsa. Partierna gör olika avvägningar mellan förenkling och restriktivitet.

Socialdemokraterna: Har en restriktiv hållning

Intar en försiktig hållning till exempelvis generösare serveringstider och nya evenemang, med hänvisning till ordning, trygghet och folkhälsa.

Vänsterpartiet: Har en restriktiv hållning, prioriterar folkhälsa

Har traditionellt en restriktiv syn på alkoholservering och prioriterar folkhälsoaspekter framför liberaliseringar för krog- och evenemangsbranschen.

Miljöpartiet: Har en restriktiv hållning

Har en mer restriktiv inställning och tenderar att prioritera ordnings- och miljöhänsyn framför omfattande regelförenklingar för näringslivet.

Moderaterna: Vill förenkla regler för krogar och evenemang

Driver en linje för att aktivt förenkla för företagare, t.ex. gällande tillstånd för uteserveringar och evenemang, för att skapa ett mer levande och attraktivt stadsliv.

Kristdemokraterna: Vill förenkla regler för krogar och evenemang

Vill minska regelkrångel för att skapa ett bättre och mer förutsägbart företagsklimat, särskilt för aktörer inom besöksnäringen.

Liberalerna: Vill förenkla regler för krogar och evenemang

Förespråkar avregleringar och förenklingar som ett sätt att stärka Stockholms attraktivitet som en öppen, tolerant och levande stad.

Centerpartiet: Vill förenkla regler för krogar och evenemang

Är drivande i att förenkla regler för bl.a. uteserveringar och foodtrucks, och ser ett dynamiskt stadsliv som ett resultat av entreprenörskap och mindre byråkrati.

Sverigedemokraterna: Vill förenkla regler för krogar och evenemang

Stödjer regelförenklingar och har lagt konkreta förslag, som att inrätta permanenta matmarknader, för att levandegöra staden.

Tvärförbindelse Södertörn rymmer olika bedömningar av regional infrastruktur. En linje betonar framkomlighet, logistik och regional utveckling, medan en annan lyfter klimatpåverkan och utsläpp.

Socialdemokraterna: Stödjer projektet, men med förbehåll

Står bakom projektet som en viktig länk, men uttrycker oro för finansieringen och har en mer avvaktande hållning än de borgerliga partierna.

Vänsterpartiet: Motsätter sig projektet

Är starkt kritiska och menar att projektet kommer att öka biltrafiken och därmed utsläppen, och vill att pengarna istället satsas på kollektivtrafik.

Miljöpartiet: Motsätter sig projektet

Ser förbindelsen som ett hot mot klimat- och miljömål, då den väntas generera mer trafik. Förespråkar att projektet avbryts helt.

Moderaterna: Vill se en skyndsam byggstart

Anser att förbindelsen är avgörande för att knyta ihop södra Stockholm, avlasta befintliga vägar och stärka näringslivets logistik. Vill se en omedelbar byggstart.

Kristdemokraterna: Vill se en skyndsam byggstart

Anser att förbindelsen är avgörande för att knyta ihop södra Stockholm, avlasta befintliga vägar och stärka näringslivets logistik. Vill se en omedelbar byggstart.

Liberalerna: Vill se en skyndsam byggstart

Förespråkar ett snabbt genomförande och ser förbindelsen som en förutsättning för att skapa en sammanhållen och funktionell arbetsmarknadsregion.

Centerpartiet: Vill se en skyndsam byggstart

Stödjer projektet och betonar dess betydelse för att säkra varuförsörjningen via Norviks hamn och skapa bättre tvärförbindelser i regionen.

Sverigedemokraterna: Vill se en skyndsam byggstart

Driver frågan hårt och menar att förbindelsen är kritisk för trafiksäkerheten, den regionala utvecklingen och för Sveriges totalförsvar.

Miljözon klass 3 innebär en avvägning mellan mål om bättre luft och behovet av förutsägbarhet, framkomlighet och fungerande transporter för boende och företag.

Socialdemokraterna: Står bakom införandet av Miljözon Klass 3

Är, som en del av majoriteten, för införandet av miljözon klass 3 i city för att minska utsläpp från trafiken och förbättra luftkvaliteten.

Vänsterpartiet: Står bakom införandet av Miljözon Klass 3

Stödjer införandet av miljözonen som ett viktigt steg för att minska bilismens klimat- och hälsopåverkan i innerstaden.

Miljöpartiet: Står bakom införandet av Miljözon Klass 3

Är den starkast drivande kraften bakom miljözonen och ser den som ett centralt verktyg för att snabbt minska utsläppen och skapa en mer hälsosam stadsmiljö.

Moderaterna: Motsätter sig Miljözon Klass 3

Är starkt kritiska och menar att zonen är symbolpolitik som slår hårt mot företagare och boende utan att ge motsvarande miljönytta. Föreslår andra styrmedel.

Kristdemokraterna: Motsätter sig Miljözon Klass 3

Anser att miljözonen är ett dåligt genomtänkt förslag som skapar problem för transporter och näringsliv. Förespråkar istället incitament för en snabbare fordonsomställning.

Liberalerna: Motsätter sig Miljözon Klass 3

Kritiserar införandet som förhastat och dåligt förankrat. Menar att det skadar cityhandeln och förespråkar en mer teknikneutral och långsiktig strategi.

Centerpartiet: Motsätter sig Miljözon Klass 3

Är kritiska till det nuvarande förslaget och menar att det är dåligt anpassat för företagens behov. Vill se en mer flexibel och förutsägbar omställningspolitik.

Sverigedemokraterna: Motsätter sig Miljözon Klass 3

Ser miljözonen som ett exempel på ”klåfingrig” politik som försvårar för vanligt folk och företag. Anser att fokus istället bör ligga på teknikutveckling och en utbyggd laddinfrastruktur.

Fördelningen av stadens gatuutrymme är en central skiljelinje. Vissa partier vill prioritera gång, cykel och kollektivtrafik tydligare, medan andra betonar framkomlighet för flera trafikslag, inklusive bil.

Socialdemokraterna: Prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik

Följer en planeringsprincip där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras framför bilen, vilket innebär en omfördelning av gatuutrymmet.

Vänsterpartiet: Prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik

Vill kraftigt minska bilens dominans i staden och ge mer plats åt fotgängare, cyklister och en utbyggd kollektivtrafik.

Miljöpartiet: Prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik

Driver en politik för att aktivt minska biltrafiken och omvandla gator från trafikleder till platser för människor, med mer grönska och ytor för cykel och gång.

Moderaterna: Vill se balans och framkomlighet för alla trafikslag

Kritiserar den nuvarande politiken som ”bilfientlig” och menar att även bilens framkomlighet måste säkerställas för att staden ska fungera för boende och företag.

Kristdemokraterna: Vill se balans och framkomlighet för alla trafikslag

Argumenterar för en linje där alla trafikslag har sin plats. Menar att en fungerande stad kräver god framkomlighet även för biltrafik.

Liberalerna: Vill se balans och framkomlighet för alla trafikslag

Förespråkar en trafikpolitik där man bygger ut för cykel och kollektivtrafik, men utan att aktivt försämra förutsättningarna för nödvändig biltrafik.

Centerpartiet: Vill stärka cykelns roll i trafiksystemet

Är starkt pådrivande för att bygga ut cykelinfrastrukturen och skapa en ”grön våg” för cyklister. Ser cykeln som en nyckel i ett hållbart transportsystem.

Sverigedemokraterna: Prioriterar bilens framkomlighet

Värnar bilens roll i transportsystemet och är kritiska till åtgärder som begränsar framkomligheten, såsom indragna körfält eller sänkta hastigheter.