Mobilitet driver tillväxt

Varje dag rör sig en över miljon människor genom och till vår region med allt från pendeltåg och tunnelbana till buss, båt, flyg eller bil. Men när infrastrukturen krånglar, eller till och med läggs ned, påverkas hela samhället – och då blir det svårare för både människor och företag att bo och verka i Stockholm. Smidiga transporter är därför en av våra hjärtefrågor.

Sverige är ett stort, glesbefolkat land i norra Europas utkanter. Men trots avstånden har vi byggt en av världens mest effektiva transportsystem. Varje dag rör sig över en miljon människor i, till och från Stockholm med allt från pendeltåg och tunnelbana till buss, båt, flyg eller bil. Stockholm har världens tredje bästa kollektivtrafik, med ett system som binder samman människor, arbetsplatser och marknader på ett sätt få andra storstäder kan mäta sig med.

Utmaningar i infrastrukturen

I Stockholm är det fortfarande färre som reser kollektivt, medan andra städer helt har återhämtat sig från pandemin. Busslinjer har försvunnit, resor har blivit längre och vardagen har blivit krångligare.

Stockholm är en region som lever av internationella möten, affärer och investeringar, men Arlandas flygtillgänglighet har utvecklats sämst i hela EU. Trots decennier av planering är Stockholms ringled fortfarande inte färdig, med stora konsekvenser för trafikflöden, klimat och restider. När infrastrukturen krånglar, eller till och med läggs ned, blir det svårare för både människor och företag att bo och verka i Stockholm. Samtidigt som vi velar så flyttar andra städer fram positionerna.

Transporter kan vara Stockholms styrka

Stockholms tunnelbana, vägar, och spår är en del av stadens identitet. Mobilitet är grunden för många av våra mest framgångsrika företag, från industriella jättar till banbrytande startups. Stora som små företag väljer att finnas i Stockholm, men för att staden ska fortsätta vara konkurrenskraftig behöver vi utveckla hela systemet genom mer kollektivtrafik, bättre vägar, fler flyglinjer och hållbara transportlösningar.

Det här är vår agenda för framtidens transporter:

Återställ turtätheten och korta restiderna i Stockholms kollektivtrafik

Stockholm har en av världens bästa kollektivtrafiksystem, men antalet passagerare ligger fortfarande långt under nivåerna före pandemin. Andra städer i Norden har återhämtat sig och Stockholm kan det också. Men det kommer att krävas satsningar och hårda prioriteringar.

Störningarna måste minska, punktligheten förbättras och fler avgångar sättas in på de populäraste rutterna. Snabbare expresslinjer för pendlare. Nya lösningar, som anropsstyrda avgångar, måste prövas.

Bygg Östlig förbindelse

Stockholm behöver en färdigbyggd ringled. En tunnel som förbinder Nacka med Solna under Saltsjön skulle leda om trafik och minska antalet fordon i innerstaden med en tiondel – eller mer än hälften i kombination med nya trängselavgifter. Det skulle möjliggöra en transformation av staden.

Östlig förbindelse är dessutom populär. Våra undersökningar visar att mer än hälften av Stockholmarna är positiva till att bygga tunneln och bara tolv procent är negativa .

Ta konkreta steg mot Oslo-Stockholm 2.55

En effektiv järnväg mellan Stockholm och Oslo är högt prioriterad för näringslivet i de båda städerna. Stockholms Handelskammare har länge arbetat för att projektet ska bli verklighet med målsättningen att en enkelresa ska ta under tre timmar.

Regeringen bör inleda förhandlingar med Norge för att nå konkreta framsteg kring den enskilt största delen av en sådan järnväg – Gränsbanan. Genom ett samlat grepp kan regeringen både få fart på förhandlingarna om Gränsbanan men också göra en tydlig plan för vilka investeringar som behöver göras på den svenska sidan för att få en konkurrenskraftig järnväg till Oslo på plats.

Det kommer inte bara gynna näringslivet utan också vara en viktig komponent i Sveriges och Nordens framtida beredskap.

Utveckla flyget och Arlanda

Teamsmöten i all ära, men verklig kreativitet kräver fysisk kontakt. Konkurrenskraftiga företag kräver goda förbindelser till omvärlden. Men sedan 2019 har Sverige förlorat en tredjedel av vår flygtillgänglighet – den sämsta utvecklingen i EU. 2014 hade Arlanda ungefär hälften så många interkontinentala flyglinjer som Kastrup i Danmark. Förra året var det mindre än en tredjedel. För att vända utvecklingen måste vi göra det lättare att flyga och att flyga hållbart.

Priset på Arlanda express måste bli lägre, så att fler kan göra snabbare resor till och från flygplatsen. Swedavia måste få råd att investera i Arlanda och kan därför inte tyngas av Bromma flygplats förluster.

Till sist måste arbetsgivare – såväl privata som offentliga – välja att flyga med hållbart bioflygbränsle i stället för att stoppa tjänsteresor med flyg, så att svenska biodrivmedelsproducenter får den efterfrågan de behöver och flygsektorn får en chans att ställa om.