English en
Moderna höga bostadshus med samtida arkitektur mot blå himmel. Bilden används för att illustrera rapporten ”En stad att se upp till” från Stockholms Handelskammare.
Höga hus och nya märkesbyggnader är en omdebatterad fråga i Stockholm, och stockholmarna är mer positiva till högre bebyggelse än debatten ofta ger sken av. Det visar rapporten ”En stad att se upp till – om höga hus, märkesbyggnader och ett Stockholm som vågar synas”. Foto: Mostphotos

Ny rapport: Stockholmarna öppnar för högre hus – nu måste Stockholm våga växa på höjden

Stockholm behöver fler landmärken som speglar stadens framtid. Och stockholmarna själva är mer öppna för höga hus och märkesbyggnader än debatten ofta ger sken av. Det visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare, som nu föreslår att staden utlyser fyra arkitekturtävlingar för nya märkesbyggnader fram till 2030. Förslagen presenteras i rapporten ”En stad att se upp till – om höga hus, märkesbyggnader och ett Stockholm som vågar synas”.

Debatten om höga hus i Stockholm är ofta polariserad. Men Stockholms Handelskammares nya rapport ”En stad att se upp till – om höga hus, märkesbyggnader och ett Stockholm som vågar synas” visar att opinionen är betydligt mer öppen än vad många tror.

Sex av tio stockholmare tycker att märkesbyggnader är viktiga för staden och drygt en tredjedel vill se fler märkesbyggnader i Stockholm. Endast en av tio anser att märkesbyggnader är oviktiga.

Samtidigt är ungefär en tredjedel positiva till höga hus i centrala Stockholm, medan lika många är negativa och resten är osäkra eller neutrala.

Undersökningen visar också att opinionen i frågan om höga hus är mer rörlig än debatten ofta ger sken av. Acceptansen för högre bebyggelse ökar tydligt när människor får se exempel på hur arkitekturen faktiskt kan se ut. Hela 85 procent av respondenterna är positiva till högre bebyggelse när de får se visualiseringar av möjliga stadsmiljöer.

– Stockholm är en av Europas mest framgångsrika regioner, men vi bygger sällan som om vi tror på vår egen framtid. Staden behöver nya landmärken som kommande generationer kan känna igen, samlas kring och vara stolta över, säger Daniella Waldfogel, vd på Stockholms Handelskammare.

Stockholm har inte fått ett nytt landmärke sedan Globen

När Globen invigdes 1989 stod Berlinmuren fortfarande kvar. Sedan dess har Stockholm vuxit kraftigt, blivit mer internationellt och etablerat sig som en av Europas ledande innovationsregioner. Men stadens silhuett har förändrats förvånansvärt lite.

I dag konkurrerar Stockholm med andra internationella storstäder om investeringar, kompetens och företagsetableringar. Samtidigt präglas många stadsbyggnadsprojekt av försiktighet, långa processer och återkommande konflikter kring förändring.

Rapporten lyfter därför en större fråga: Har Stockholm råd att avstå från att skapa nya landmärken som speglar stadens utveckling och framtidstro?

Stockholms Handelskammare vill se nya arkitekturtävlingar

Stockholms Handelskammare föreslår att Stockholms stad utlyser fyra arkitekturtävlingar för nya märkesbyggnader fram till år 2030.

I rapporten föreslås även att staden pekar ut platser där nya landmärken faktiskt kan prövas samlat och långsiktigt. Det kan handla om områden där högre bebyggelse stärker stadslivet, skapar fler bostäder eller ger Stockholm en tydligare identitet.

– Stockholm är en kreativ stad där nya idéer tar plats genom konst, musik, vetenskap och entreprenörskap. Det måste också på något sätt få synas i stadsbilden. Därför vill vi se fyra arkitekturtävlingar för nya märkesbyggnader under nästa mandatperiod. Då kan Stockholm få nya landmärken som stärker stadslivet och visar vart huvudstaden är på väg, säger Frans Elinder, näringspolitisk expert inom stadsutveckling på Stockholms Handelskammare.

Stockholms Handelskammares förslag i rapporten ”En stad att se upp till”

Stockholms Handelskammare föreslår att:

  • Stockholms stad utlyser fyra arkitekturtävlingar för nya märkesbyggnader fram till 2030
  • Staden pekar ut strategiska lägen där högre bebyggelse och märkesarkitektur kan prövas samlat
  • Nya projekt bedöms utifrån dagens behov av bostäder, levande stadsmiljöer, orienterbarhet och internationell attraktionskraft

Frågan handlar också om bostäder och konkurrenskraft

Debatten handlar heller inte bara om hur Stockholm ser ut. Bland dem som är positiva till högre bebyggelse anger nästan nio av tio fler centrala bostäder som ett viktigt argument.

Bland stockholmare mellan 18 och 29 år uppger dessutom 53 procent att de kan tänka sig att bo högt upp.

För Stockholms Handelskammare handlar frågan också om konkurrenskraft. Hur en huvudstad utvecklas påverkar både attraktivitet, investeringar och möjligheten att locka talang från andra delar av världen.

– Stockholm behöver en plan för var framtidens stad ska få växa fram. Om vi vill vara en huvudstad som lockar kompetens, företag och investeringar måste vi också våga bygga en stad som syns, säger Daniella Waldfogel.

Snabba fakta från rapporten ”En stad att se upp till”

  • Sex av tio stockholmare tycker att märkesbyggnader är viktiga för staden
  • Endast en av tio anser att märkesbyggnader är oviktiga
  • Drygt en tredjedel vill se fler märkesbyggnader i Stockholm
  • Ungefär en tredjedel är positiva till höga hus i Stockholms centrala delar
  • 85 procent av respondenterna är positiva till högre bebyggelse när de får se visualiseringar
  • Nästan nio av tio som är positiva till höga hus anger fler centrala bostäder som skäl
  • 53 procent av stockholmarna i åldern 18–29 år kan tänka sig att bo högt upp
Bild på en kvinna som tittar uppåt som illustrerar Stockholms Handelskammares rapport ”En stad att se upp till”

Läs rapporten: ”En stad att se upp till”

Frågan om höga hus och nya landmärken delar opinionen, men många stockholmare vill se en stad som vågar utvecklas, synas och skapa plats för fler.

Uppdaterat maj 25 2026 Publicerat maj 18 2026