Stockholm – the capital of capital

^{– Patrick Jenkins, Financial Times, 5 oktober 2025}

Sverige får ofta internationella lovord för sin kapitalmarknad, och hyllningarna spänner över hela ekosystemet: från PPM och pensionsfondförvaltare till börs, riskkapitalister, ängelinvesterare och privatpersoner. Det är resultatet av en djupt rotad kultur av sparande och långsiktiga investeringar, byggd över decennier.

Detta syns även i siffrorna. Enligt Euroclear Sweden ökade sparandet i aktier och finansiella tillgångar under 2025, och det är en omfattande ekonomisk aktivitet i alla åldersgrupper.^[1] Internationella jämförelser lyfter fram bredden i svenska hushålls engagemang på kapitalmarknaden som ett av landets mest distinkta kännetecken.^[2] Aktie- och fondinvesteringar stärker hushållens ekonomi, ökar motståndskraften vid nedgångar och demokratiserar ägandet. Även kvinnors deltagande på kapitalmarknaden har ökat. Detta har bidragit positivt till långsiktighet i investeringar och bättre bolagsstyrning.

^{– CFA Institute, 6 februari 2026 [3]}

Under ett halvt decennium efter finanskraschen i början av 1990-talet ifrågasattes Sveriges finansiella stabilitet och kreditbetyget gick i botten. Förtroendeökningen sedan dess är remarkabel.

Mycket av uppmärksamheten riktas nu mot Stockholm, men det är i grunden ett kvitto på styrkan i hela AB Sverige.

Framgångsfaktorer – svensk innovations- och entreprenörstradition kombinerad med politisk pragmatism och reformvilja

Det går inte att peka ut en enskild faktor eller händelse som har fört Stockholm och Sverige till den här positionen. Det handlar snarare om en serie på varandra följande reformer och beslut som tillsammans har format det sofistikerade ekosystem vi har i dag. Det är en kombination av svensk innovations- och entreprenörstradition, politisk pragmatism och reformvilja som har tagit oss hit.

Institutionell stabilitet och hög tillit är oumbärligt

Två faktorer är återkommande för alla dessa faser som, med undantag för 90-talskrisen, kan härledas ända tillbaka till industrialiseringen, nämligen den institutionella stabilitet och höga tillit i det svenska och nordiska samhället. En stark tradition av självreglering och ansvarstagande från näringslivets sida har präglat ekonomin i bred bemärkelse, från Saltsjöbadsavtalet 1938 till i dag. Sambandet mellan tillit, stabila institutioner och ekonomiskt välstånd lyftes också fram av Nobelpristagarna i ekonomi 2024.

Vikten av detta blev smärtsamt tydlig efter 90-talskrisen, när förtroendet för Sveriges finansiella stabilitet var på en bottennivå. Genom transparens och målmedvetna institutionella reformer byggdes ett robust system upp igen. Ett tydligt kvitto på det är hur väl Sverige stod pall under finanskrisen 2008, relativt de flesta andra länder.

^{– Apostolos Thomadakis, Head of Research at the European Capital Markets Institute,
i IPE, 12 december 2025}

Den gyllene treenigheten: innovation, entreprenörskap och kapital

Den svenska kapitalmarknaden har inte utvecklats i ett vakuum. Utvecklingen hänger tätt samman med ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv med aktiva ägare. Sverige har en stark innovations- och entreprenörsskapskultur och det startas många nya bolag i landet. Alla blir inte globala framgångssagor, men de som lyckas skala upp i Sverige tenderar att bli större, växa snabbare och nå högre värderingar än motsvarande bolag i övriga Europa. Av de 13 bolag som byggts från grunden inom EU de senaste 50 åren, och som nått en värdering över 10 miljarder dollar, är fyra svenska. Det är dubbelt så många som något annat EU-land.

Figur 1. Börsnoterade företag byggda från grunden, yngre än 50 år gamla och värderade över 10 miljarder USD

Ett tydligt exempel på politisk reformvilja och pragmatism som har främjat entreprenörskap är de successiva förbättringarna av regelverket för beskattning av kapitalvinster i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna. Reglerna i sig infördes ursprungligen som spärregler, men gradvisa lättnader och anpassningar har stärkt viljan att starta företag och uppmuntrat långsiktigt ägande.

Verktyg som underlättar investering breddar och demokratiserar ägandet

^{– Finansminister Elisabeth Svantesson,
i Financial Times, 13 maj 2025}

En central drivkraft bakom den svenska kapitalmarknadens framväxt är hushållens aktiva sparande. Aktiesparandet bland privatpersoner ökade under 2025 och fördelningen är oväntat bred: åldersgruppen 31 till 40 år gick om gruppen 51 till 60 år som de största aktiespararna, samtidigt ökade aktiesparandet allra mest procentuellt i gruppen 81 till 90 år.^[8] Det speglar en generation med god ekonomi, finansiell kunnighet och framtidstro. ISK och smart teknik har underlättat ytterligare och sänkt trösklarna.

Svenska hushåll toppar ligan när det gäller värdepappersinnehav, då nästan hälften av hushållen uppger att de äger finansiella värdepapper. Det handlar inte bara om att många investerar, utan också om hur mycket: 43 procent av hushållens totala tillgångar är placerade i aktier och fonder. Det är betydligt mer än genomsnittet i EU.

^{– Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa,
i Placera, 21 november 2025}

När vi analyserar den svenska kapitalmarknaden är det alltså viktigt att förstå att den varken har utvecklats eller existerar i ett vakuum. Det handlar om ett sofistikerat samspel med vårt innovativa och entreprenörsdrivna näringsliv, och kapitalet fungerar som ett oumbärligt smörjmedel för ekonomin i det välutvecklade AB Sverige.

^{– Apostolos Thomadakis, Head of Research at the European Capital Markets Institute,
i IPE, 12 december 2025}

Figur 3. Det svenska finansiella ekosystemet

Antalet noterade bolag på Stockholmsbörsen var 13 procent fler 2025 än 2018, medan London Stock Exchange, Euronext Amsterdam, Frankfurtbörsen och Oslobörsen alla hade färre noterade bolag 2025 än 2018.

Aktiviteten återspeglas också bland hushållen: antalet svenskar som investerade i aktier under 2025 var det högsta sedan 2007. ^[9]

Företagsaffärer utanför börsen: ökat internationellt intresse för svenska och nordiska bolag

Det är inte bara på börsen som aktivitetsnivån är hög. Det internationella intresset för att köpa och investera i svenska och nordiska bolag fortsätter att växa. Den enskilt största affären utanför börsen under 2025 var Roches mångmiljardavtal med Zealand Pharma i Danmark, ett samarbets- och licensavtal snarare än ett förvärv. Samtidigt präglades året av ett stort antal mindre och medelstora förvärv, där Sverige dominerade både i antal affärer och total volym. Norden fortsätter därmed attrahera internationella investerare som söker snabbväxande bolag.^[10]

Den svenska private equity-sektorns unika roll

Den svenska private equity-sektorn har en unik internationell ställning. Trots att London är störst i absoluta tal är Sverige ett av Europas viktigaste PE-kluster utanför London, med flest PE-investeringar per capita. Under senare år har Sverige stått för 10 procent av de samlade private equity-investeringarna i Europa.^[11]

Sverige sticker också ut i hur PE-bolag avyttras. Mellan 2019 och 2023 skedde cirka 29 procent av alla PE-avyttringar i Sverige via börsnoteringar, jämfört med ett europeiskt genomsnitt på 8 procent.^[12] Att riskkapitalbolagens innehav oftare avyttras till börsen gynnar hushållen direkt, då de får tillgång till ett bredare utbud av välskötta och utvecklade bolag att investera i.

Private equity-sektorn är och förblir en central motor i det finansiella ekosystemet, i Sverige och i Norden. Det som lockar internationella aktörer är en kombination av innovativa bolag inom life science, teknik och B2B-tjänster samt ekonomisk stabilitet och pålitliga institutioner. Norden beskrivs ofta som en trygg hamn för kapital.

^{– Financial Times, 14 april 2024 [13]}

Amerikanska boutique-banker etablerar sig i Stockholm

Det långsiktiga intresset för Sverige märks även genom att amerikanska boutique-banker börjat etablera sig i Stockholm. Specialiserade M&A-rådgivare som Evercore och PJT Partners har nyligen öppnat Norden-kontor här, och fler uppges följa efter. Storleken på den svenska och nordiska M&A-marknaden och tillgången till välskötta bolag är viktiga faktorer, liksom transparenta och förutsägbara regelverk som förenklar analys och värdering.

Utblick: Norden

I en föränderlig geopolitisk omvärld framstår Norden som ett stabilt nav, med våra välfungerande marknader, stabila regelverk och fungerande institutioner. Samtidigt finns det påtagliga skillnader mellan våra marknader.

Den svenska kapitalmarknadens styrka blir särskilt tydlig i denna kontext. I Danmark går börsutvecklingen i motsatt riktning. Trots att börsvärdet har ökat kraftigt, drivet av ett fåtal bolag som Novo Nordisk, har antalet noterade bolag minskat. Mellan mars 2023 och mars 2026 har det, med undantag för en mindre notering, inte gjorts någon börsintroduktion i Danmark, det vill säga på mer än 1000 dagar. Pensionskapitalet investeras i stället utomlands och småspararna är passiva. En branschorganisation för börsnoterade företag, FBV, lyfter fram hur skatter, pensionsregler och danska särkrav sammantaget gör det allt mindre attraktivt att vara, eller bli, börsnoterad i Danmark.^[14] De danska Socialdemokraternas ambition att införa förmögenhetsskatt ökar oron ytterligare, med risk för ökat kapitalutflöde.

Sedan förmögenhetsskatten infördes i Norge har privat kapital i stor utsträckning lämnat landet.[2] Över 500 personer med tillgångar över 10 miljoner norska kronor lämnade landet under 2022 och 2023, och två av fem av dem är företagsägare.^[15] Skattebortfallet har beräknats till cirka 6 miljarder norska kronor, det vill säga fyra gånger mer än den förväntade intäktsökningen.^[16]

Finlands ekonomi och näringsliv har påverkats hårdare än övriga Norden av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Aktiviteten på börsen har varit låg och finska bolag söker i stället tillväxt genom förvärv, bland annat i Sverige. Det finns dock en spännande dynamik med många nystartade bolag, särskilt inom tech och defence-tech.

Mönstret är tydligt: kapital är rörligt, och helheten av regelverk för kapitalmarknad och innovation avgör vart kapitalet tar vägen.

Möjligheter framåt

Kapitalmarknadens transformativa kraft gör Stockholm och Sverige mer entreprenöriellt. För att kunna bygga vidare på den positionen krävs dock att kapitalförsörjningen består i nästa fas av svensk tillväxt, med hårdnande internationell konkurrens och fördjupad integration på de europeiska kapitalmarknaderna. Hur ska vi attrahera nya företag? Och hur säkerställer vi att en stark kapitalmarknad lägger grunden för den tekniska och samhälleliga utveckling som krävs, inte minst inom AI?

AI- och techsektorn visar vägen

Sverige är känt för sin innovations- och entreprenörstradition och den svenska AI- och techsektorn är just nu det tydligaste exemplet på styrkan i vår innovationskraft. Särskilt spännande är utvecklingen inom fintech, defencetech och cleantech, där ny teknik kan bidra till lösningar på vår tids stora samhällsproblem.

Enligt en kartläggning i Dagens industri i februari 2026 finns det 91 miljardvärderade svenska techbolag utanför börsen. Högst värderat är Lovable, med en värdering på 61 miljarder kronor, vilket är anmärkningsvärt för ett bolag som för ett år sedan inte hade tagit in mer än 75 miljoner kronor i kapital.^[17] Amerikanska Workdays förvärv av det svenska AI-bolaget Sana under 2025 för 1,1 miljarder dollar är ett av de största AI-förvärven i Europas historia och ett kvitto på konkurrenskraften hos svenska AI-bolag.

Stort kapitalbehov för innovation trots solida statsfinanser

De solida svenska statsfinanserna och kronans återvunna styrka är en god grund. Sverige har en av Europas snabbast växande obligationsmarknader, ytterligare ett tecken på att vår kapitalmarknad är stabil och väl anpassad till omvärlden.

Men de stora utmaningarna i framtiden kräver kapital av en annan storleksordning. Komplexiteten i de globala samhällsproblemen och takten i internationaliseringen innebär att bolag som vill expandera behöver tillgång till stora mängder kapital. Workdays förvärv av Sana illustrerar tydligt det som är och förblir Europas utmaning framåt: bristen på kapital i den volym som krävs för att kunna skala upp världsledande bolag. För att Sverige ska kunna behålla sin position måste vår kapitalmarknad fortsätta utvecklas i takt med de bolag den ska finansiera.

Utmaningar

Den svenska ekonomins konkurrenskraft bygger på kapitalintensiv innovation. När vi nu möter stora strukturella utmaningar inom AI, försvar och klimatomställning ökar efterfrågan på kapital. För en internationaliserad ekonomi som den svenska är det därför avgörande att fortsätta vara attraktiv för både nationella och internationella investerare.

Trots Stockholmsbörsens starka position valde Klarna och Spotify New York framför Stockholm för sina noteringar. Skälen är flera, men tillgång till kapital i större volymer är sannolikt en faktor. Oavsett orsak är budskapet tydligt: Sverige kan inte luta sig tillbaka. Vi måste fortsätta stärka vår position som investerings- och marknadsplats.

Ett kompletterande perspektiv är att svenska (och europeiska) pensionsfonder borde investera mer i svenska startups. I dag tar Sverige uppstartskostnaden, men missar värdetillväxten när bolagen skalar upp med amerikanskt kapital.

Regleringar måste beakta konkurrenskraften

Kapital är rörligt och reagerar snabbt på osäkerhet. Varje utspel om möjliga förändringar i det svenska ekosystemet som bankskatt, miljardärsskatt, sänkt beloppsgräns för ISK eller nya rapporteringskrav riskerar att skapa tvivel på stabiliteten i det svenska systemet. Vi såg redan 2018 konsekvenserna av ökade kapitalkrav på banker och den då införda bankskatten – faktorer som bidrog till att Nordea flyttade sitt huvudkontor från Stockholm till Helsingfors. Det räcker också att följa kapitalutflödet från Norge efter förmögenhetsskatten, liksom diskussionerna i Danmark om en liknande skatt, för att se vad som står på spel.

En annan aktuell utmaning är lagen om utländska direktinvesteringar (UDI-lagen^[18]) som har fått bred kritik för att vara alltför rigorös till både utformning och tillämpning. Regeringens implementeringsråd konstaterar i en utvärdering att lagen inte är förenlig med hur aktiemarknaden fungerar och att den osäkerhet och de förseningar och kostnader detta medför riskerar att få stora konsekvenser i form av försämrad svensk konkurrenskraft.

^{– Implementeringsrådet, 16 februari 2026}

Implementeringsrådet understryker dessutom att UDI-lagen riskerar att hämma sektorer med snabb teknikutveckling, som inom AI, där utländska direktinvesteringar är avgörande för att skala upp verksamheter i en tidig fas.

När EU nu ser över förordningen om utländska direktinvesteringar, som förmodas bli antagen under våren 2026 och införlivas i svensk lag 2027, måste regeringen säkerställa att näringslivet och kapitalmarknadsaktörerna får reellt inflytande över hur ett regelverk som balanserar ekonomisk säkerhet och konkurrenskraft ska utformas.

Ett mindre strikt språkkrav för rapportering vore välkommet. Möjligheten att använda engelska i prospekt införs i juni 2026 genom implementeringen av EU:s noteringsakt, vilket är ett steg i rätt riktning. För att fullt ut stärka Sveriges attraktionskraft bör dock motsvarande flexibilitet även gälla bolagens löpande informationsgivning, såsom finansiella rapporter och annan marknadskommunikation. Det skulle öppna för fler internationella bolag att välja Stockholm framför London eller andra marknader.

Vikten av att följa de regler som finns

Under senare år har flera fall av insiderhandel uppmärksammats både på Stockholmsbörsen och First North, liksom underlåtenhet att vinstvarna och i andra fall uppblåsta eller rent av fabricerade intäkter. Sådant förekommer framför allt i medelstora bolag som inte omfattas av samma krav som de stora.

Insiderhandel och regelöverträdelser urholkar det förtroende som har byggts upp under decennier. Vi har en lång tradition av självreglering i näringslivet och har i och med det kunnat undvika lagstiftning. När ett fåtal aktörer missbrukar det förtroendet undergrävs en av grundpelarna i vårt framgångskoncept. Aktörerna på kapitalmarknaden måste agera omgående och resolut för att säkerställa att misskötsel beivras.

Allt detta är grundläggande för att vi fortsatt ska kunna se att privatpersoner för vidare och utvecklar vår långa tradition av aktivt sparande och investeringar, som sprider och demokratiserar ägandet.

EU och kapitalmarknaderna

Det pågående arbetet med att genomföra slutsatserna i Mario Draghis rapport om europeisk konkurrenskraft kräver noggrann bevakning och aktivt deltagande. Särskilt policyprogrammet European Savings and Investments Union Strategy (SIU), presenterat i mars 2025, med syftet att stärka Europas konkurrenskraft genom att bland annat aktivera passivt sparkapital och bygga en spar- och investeringskultur hos europeiska hushåll.

När EU nu satsar på att stärka sina kapitalmarknader måste Sverige vara aktivt och redo, både som föredöme och som en tydlig röst för ett öppet, effektivt och förtroendeskapande ekosystem. Draghis rapport uppmanade EU att stimulera aktiesparande för hushållens ungefär 1,4 biljoner euro i årligt sparande, och pekade ut Sveriges modell som värd att efterlikna i övriga Europa.

Sverige och svenska politiker måste delta aktivt och driva på för regelverk som underlättar investeringar, innovation och entreprenörskap. På samma sätt måste centraliserade byråkratiska regelbördor undvikas.

Detsamma gäller EU-kommissionens förslag om den 28:e rättsliga ordningen, ”EU Inc.”, som syftar till att etablera ett enhetligt harmoniserat regelverk för företag inom EU, utformat för att göra det enklare för företag, särskilt nystartade och innovativa sådana, att registrera sig och verka över gränserna. Dess utformning måste stärka, och inte hämma, innovation och tillväxt.

Bristen på talang är en av företagens största risker

Sverige har byggt en stark entreprenörskultur, med en växande skara alumner från framgångsföretag som iZettle, Klarna och Spotify. Men varken dessa bolag, våra stora industriföretag eller nästa generations tillväxtbolag klarar sin kompetensförsörjning utan tillgång till internationell talang. De snabbast växande svenska AI-bolagen lyfter redan svårigheten att attrahera utländsk spetskompetens som en av sina främsta affärsrisker.^[19]

Regeringens strama migrationspolitik med höjt lönegolv och skärpta regler för anhöriginvandring riktar sig i första hand mot på lågavlönade yrken, men konsekvenserna når också arbetsmarknaden för högutbildade. Allt fler utländska tech-entreprenörer tvekar och frågar sig om Sverige är rätt destination. Det är en risk vi inte har råd att ignorera.^[20]

I en turbulent omvärld är institutionell stabilitet, förutsägbarhet och kapitalmarknadsvänliga regelverk av strategiskt intresse för Sverige. Dynamiken på den svenska kapitalmarknaden är god, men bra kan bli bättre. Målsättningen bör vara att Sverige fortsätter vara ett av världens främsta länder för innovation, bolagsbyggande och tillväxt. En bibehållen dynamik på vår kapitalmarknad är nyckeln till det.

Skatter och regelverk påverkar inte bara när investerare väljer att agera, utan också när de väljer att avstå från att agera. Sverige måste fortsatt visa reformvilja och en tydlig ambition att vara ett attraktivt land för bolagsbyggande och investeringar. Kommande politiska beslut bör därför noga beakta vikten av stabila regler och hög förutsägbarhet för innovation och entreprenörskap. En välfungerande kapitalmarknad är avgörande för utvecklingen av både Sveriges och EU:s konkurrenskraft.

Dra nytta av internationaliseringen…

När världens blickar nu vänds mot Sverige och vårt unika finansiella ekosystem har vi ett strategiskt intresse av att omvärlden förstår vad det är som faktiskt skapat vår framgång. Sverige måste ta ledartröjan i Europa och bidra till att aktivera privat kapital och få fler europeiska hushåll att investera sitt sparkapital. Det handlar bland annat om att dela erfarenheter av hur privata investeringar kan breddas. ISK lyfts redan fram som ett viktigt verktyg i detta sammanhang. Att till exempel Polen nu inför liknande strukturer är ett positivt tecken.^[21]

Samtidigt är det en balansakt. Vi måste värna det som har skapat vår starka position: öppenheten, innovationskraften och de pragmatiska reformer och strukturer som stödjer långsiktigt sparande. Vår konkurrenskraft får inte urholkas av hämmande regler eller onödig byråkrati.

…men undvik europeisk centralisering

Storskaliga EU-lösningar passar inte alla marknader. Lokal flexibilitet är en förutsättning för att ett ekosystem som det svenska ska kunna fortsätta att utvecklas. Vi måste säkerställa att konkurrenskraften inte gröps ur genom centralisering och tankar om att inrätta en central europeisk börs i Frankfurt eller Amsterdam. Även om den tekniska utveckling som vi står inför kommer kräva tillgång till stora mängder kapital, kan inte en central börs i EU lösa regionens strukturella problem med konkurrenskraft.

Att Verisure valde Stockholmsbörsen för sin notering är ett kvitto på börsens internationella ställning. Att noteringen gjordes i euro och inte i svenska kronor pekar på möjligheterna med en ännu mer internationaliserad börs som vi måste ta vara på och utveckla.

En strategi för Stockholm som finanscentrum

Sveriges nästa exportsuccé borde vara modellen för en kapitalmarknad med både bredd och djup. En modell för hur man uppnår ett aktivt institutionellt pensionssparande parallellt med ett brett och aktivt hushållssparande.

Hushållens roll på kapitalmarknaden ska inte underskattas. Vi måste därför fortsatt uppmuntra hushållens sparande i såväl fonder som i aktier. ISK, i kombination med plattformar som Avanza och Nordnet, har demokratiserat ägandet och gjort finansiella tillgångar tillgängliga för en bred befolkningsgrupp. Vi behöver dock vara vaksamma på hur information sprids i dessa plattformars olika forum för att säkerställa att tilliten till vårt ekosystem inte urholkas.

Allt som gynnar innovation, entreprenörskap och talangrekrytering gynnar också dynamiken i hela ekosystemet av investerare, entreprenörer och aktörer på kapitalmarknaden. Det är en helhet som kräver långsiktigt engagemang och aktiva beslut.

Hur stärker vi Stockholm som finansplats?

Sverige och Stockholm har nu en unik möjlighet att befästa sin strategiska position genom ökad internationalisering av kapitalmarknaden. Stockholm har varit ett nav för innovation, entreprenörskap och kapitalanskaffning alltsedan industrialiseringen. Nu behövs en tydligt formulerad målbild av vad vi vill att Stockholm och Sverige ska vara.

För att hålla kursen långsiktigt bör en strategi för Stockholm som finanscentrum utarbetas, med fem huvudfrågor:

• 1

  Ökad internationalisering av kapitalmarknaden

  Den svenska kapitalmarknaden måste bli mer internationell och säkerställa att investerare och bolag fortsätter söka sig hit. I enlighet med EU-kommissionens förslag inom ramen för en spar- och investeringsunion (SIU) bör vi ta bort hindren för kapitalflöden mellan de nordiska och baltiska länderna. Det kan vi åstadkomma genom att harmonisera EU-rättsakter och nationella lagar, tillåta ytterligare integrering av värdepappersavveckling mellan länderna samt möjliggöra notering i fler valutor, till exempel amerikanska dollar. Detta skulle göra Sverige och Stockholm än mer attraktivt som noteringsplats och bidra till att säkerställa vår position som ledande kapitalmarknad i EU.

• 2

  Förutsägbara och konkurrenskraftiga regelverk

  Sveriges framtida konkurrenskraft handlar i hög grad om hur vi kan underlätta för både grundarledda bolag och kapitalmarknaden. En avgörande faktor för det är förutsägbarhet och stabilitet i regelverken. Regelverk som stärker trovärdigheten ska värnas, de som hämmar ska undvikas.

• 3

  Serviceuppdrag till ansvariga myndigheter

  Finansinspektionen, ISP, Skatteverket och övriga relevanta myndigheter bör ges ett tydligt serviceuppdrag att främja innovation och entreprenörskap. Regelbundna möten med branscherna för kunskapsutbyte bör vara ett minimikrav, liksom en god förståelse för kapitalmarknadens funktion i relation till myndigheternas regeltillämpning.

• 4

  Tillgång till internationell talang

  Ökad internationalisering kräver enkla och förutsägbara regler för arbetskraftsinvandring. Den strama migrationspolitiken påverkar näringslivets möjligheter att attrahera internationell kompetens, med handläggningstider och krav som i praktiken behandlar utländska entreprenörer som ett undantag snarare än en strategisk investering. Det aviserade höjda medianlönekravet riskerar dessutom att slå extra hårt mot entreprenörer i tidiga skeden, där intäkter ofta återinvesteras i tillväxt snarare än tas ut som lön. I ett alltmer internationaliserat näringsliv måste Sverige vara ett land dit talanger och entreprenörer vill, och kan, komma.

• 5

  En flygpolitik som stärker konkurrenskraften

  Sverige och svenskt näringsliv är internationellt orienterat och behöver därmed goda internationella förbindelser. Det inkluderar flyget. Sedan 2019 har Sverige tappat en tredjedel av sin internationella flygtillgänglighet. Vi behöver en flygpolitik som sätter tillgängligheten först och driver på omställningen av branschen.

En möjlig målbild målar upp Sverige som ett nytt Schweiz, med välmående bolag, välkapitaliserade banker och en växande andel hushåll med aktivt finansiellt sparande. Eller som statsministern och finansministern uttryckte det i en debattartikel: målet måste vara att Sverige ska bli rikast i EU.^[22]

Författare