Introduktion
Från betong till barnvagnar och barhäng: Stockholms nya gågator
Introduktion
– Per Anders Fogelström, ur ”Stad i världen”
Attraktionkraften som affärsidé
Stockholm är i ständig förändring och det är bra. Något nytt tillkommer, något försvinner, något byggs om. Slakthusområdet blir en plats för restauranger, bostad och nöje. Banankompaniets lagerlokal i Frihamnen har blivit livescen. Rörstrandsgatan görs om från bilgata till gågata. Åren går och nya behov, ny efterfrågan och nytt utbud ger en ny stad.
Samma rörelse av att tänka nytt ser vi världen över där attraktionskraft har blivit en av de viktigaste framgångsfaktorerna för städer. Där vi tidigare flyttade till staden för ett jobb söker vi oss i dag till platser vi tycker är attraktiva och företagen följer efter i jakten på kompetens. Det är därför stadsutvecklingsprojekt pågår nästan överallt. Man öppnar vatten för stadsnära bad, förbättrar för olika typer av mobilitet, gör om trafikleder till gågator och sätter barnen i centrum. Drivkraften är densamma. En stad där människor trivs är en stad som växer.
I Stockholm märks det bland annat på utvecklingen av våra sommargågator. Det är strax över ett decennium sedan de första rullades ut och under sommarmånaderna har gatorna tillfälligt öppnats för gående för att skapa en mer attraktiv stadsmiljö. Med tiden har de blivit ett uppskattat inslag i stadsbilden. I dag upplever nio av tio att det är positivt att göra om offentliga platser till sommarplatser.
När något uppskattas, används och blir en del av stadsrummet väcks frågan: Hur kan det utvecklas? Vad händer om vi inte bara ser på hur sommargågatorna fungerar i dag utan också använder den data vi har om demografi, arbetsplatser, parker, pubar och kollektivtrafik för att förstå var framtidens sommargågator hör hemma?
Hur man får fram framtidens gågata
Vi lät data visa vägen. Vi utgick från var människor bor, arbetar, äter, dricker, promenerar och rör sig genom staden. Vi byggde en modell som pekade ut vilka gator som har störst potential att bli nästa års sommargågata men också var en gata med fokus på fler uteserveringar eller barns lek kan få bäst effekt.
Modellen ska naturligtvis inte betraktas som ett facit. Framkomlighet för leveranser, kollektivtrafik och boende måste alltid vägas in och bedömas. Men den ger inspiration och inspel till samtalet om hur morgondagens Stockholm skulle kunna ta form.
Hur har vi hittat rätt gata?
För att förstå var olika typer av gaturum kan utvecklas på bästa sätt har vi kombinerat geografiska data med statistik om människor, företag och stadens fysiska miljö. Utgångspunkten är gatusegment där vi kopplat på olika indikatorer. Dessa indikatorer kommer från flera källor, bland annat SCB, Trafiklab, OpenStreetMap och Overture Maps. Databearbetning och modell har tagits fram av Skikt.
Indikatorerna har viktats utifrån sin betydelse, till exempel befolkningstäthet, närhet till parker och vatten, arbetsplatser eller utbud av restauranger och caféer. Genom viktningen kan vi jämföra olika platser och se var förutsättningarna är starkast för olika typer av gaturum. Resultaten kompletteras med vår egen expertbedömning, eftersom data ger en tydlig grund men inte hela bilden.
Modellen pekar ut de platser där flera faktorer signalerar goda förutsättningar. Men eftersom den enbart bygger på data lyfter den inte alltid fram de stråk som i praktiken lämpar sig bäst för förändring. Därför har vi valt ut några välkända gatustråk som både ligger i linje med modellens resultat och där den befintliga stadsmiljön visar att en åtgärd faktiskt skulle märkas.
Den uppmärksamme kommer att se att vi inte föreslår vad gatorna ska fyllas med. Vi har avgränsat oss till att peka ut gatorna med störst potential, som en inspirationskälla för diskussionen om hur staden kan förvandlas, förnyas och förändras.
Sommargatan
Sommargågatorna har redan ändrat hur vi rör oss, möts och semestrar i staden. Så vi bestämde oss för att ta nästa steg och låta data visa vägen. Med utgångspunkt i var människor bor, jobbar, äter och dricker har vi byggt en modell som pekar ut de gator som har störst potential att bli Stockholms nästa sommarrum.
Modellen utgår från var det finns många som bor, jobbar, äter och dricker. Inom 600 meter är det många som bor längs gatan, det finns ett högt antal restauranger och caféer men också många som arbetar. På så sätt finns det både en dags-och kvällsbefolkning på vardag och helg. Kort sagt; de markerade gatorna skapar en ”perfekt storm” för ett levande sommarrum där staden kommer till liv.
Gatorna karaktäriseras av:
- Ett stort antal arbetsplatser inom 600 meter
- Ett stort antal boende inom 600 meter
- Stor andel restauranger och barer längs 25 meterssegment av gatan
-
1
Norrtullsgatan
(Odengatan-Observatoriegatan)
-
2
Roslagsgatan
(Odengatan-Jarlaplan)
-
3
Tjärhovsgatan/Östgötagatan
(Folkungagatan-Tjärhovsgatan-Björn Trädgårdsgränd)
AW-gatan
För de här gatorna är det ”work hard, play hard” som gäller. Inom fem minuters gångavstånd finns horder av kontorsarbetare på stora arbetsplatser, det finns flertalet barer och restauranger och slutligen är det krypavstånd till närmsta tunnelbana. Med andra ord här är den perfekta platsen för en after work-gata.
För AW-gatorna har vi fokuserat på områden där det finns stora arbetsplatser, kunskapsintensiva företag och ett generöst utbud av barer och restauranger på gångavstånd. Modellen plockar fram de gator där kontorsfolket enkelt kan röra sig mellan jobb, after work och kollektivtrafik utan att tappa flödet i stadslivet.
Gatorna karaktäriseras av:
- Ett stort antal företag med fler än 749 anställda inom 600 meter
- Ett stort antal kontorsföretag (konsulter, it, FoU) inom 600 meter
- Stor andel restauranger och barer längs 25 meter av gatan
- Närhet till spårbunden trafik
-
1
Malmskillnadsgatan
(David Bagares gata-Gallerian)
-
2
Regeringsgatan
(Brunnsgatan-Lästmakargatan)
-
3
Norrlandsgatan
(Kungsgatan-Mäster Samuelsgatan)
Barngatan
Det här är gatan där vi tar leken på allvar. I närheten av de utvalda gatorna bor det inte bara många barn under 14 år, de utgör även en stor del av den totala befolkningen. Dessutom beräknas både avståndet till närmsta park och hur mycket mark som utgörs av byggnader. Det vill säga de här gatorna skulle må bra av att kunna erbjuda lite mer skratt, skoj och bus. Eller för trötta föräldrar att få en välförtjänt paus.
För barngatorna har vi letat efter de platser där det bor många barn i förhållande till den totala befolkningen men där utrymmet på marken domineras av byggnader. Modellen lyfter fram gator som ligger förhållandevis långt från parker och där leken skulle vinna mest på att få flytta ut i gaturummet.
Gatorna karaktäriseras av:
- En stor andel barn mellan åldrarna 0–14 år inom 600 meter
- En stor andel barn mellan åldrarna 0–14 år som andel av total befolkningen inom 600 meter
- Att byggnader utgör den största delen av markytan
- Avstånd till park
-
1
Dalagatan
(Frejgatan-Karlbergsvägen)
-
2
Västmannagatan
(Frejgatan-Karlbergsvägen)
-
3
Upplandsgatan
(Frejgatan-Karlbergsvägen)
Destinationsgatan
Visst, resan är målet. Men ibland är det faktiska målet att ta sig in till staden. På gatorna som valts ut som destinationsgator så får man precis det. Här hittar man en hög andel av några av de verksamheter som skapar folkliv i staden: butiker och restauranger. Det finns närhet till tunnelbanestationer så att långväga gäster har möjlighet att enkelt ta sig dit. Men det finns också en del boende i närheten så att kundunderlaget aldrig sinar.
För destinationsgatorna har vi utgått från var stadens kommersiella puls redan finns. Modellen prioriterar gator med stark koncentration av butiker och restauranger, god tillgång till spårbunden trafik och ett tillräckligt stort kundunderlag i form av boende i närområdet.
Gatorna karaktäriseras av:
- Ett stort antal boende inom 600 meter
- Ett stort antal butiker och restauranger längs 25 meterssegment av gatan
- Närhet till spårbundentrafik
-
1
Klara Norra Kyrkogata
(Kungsgatan-Mäster Samuelsgatan)
-
2
Norrlandsgatan
(Kungsgatan-Bryggaregatan)
Vattengatan
Om något speglar sig i vattnet och ingen är där för att se det, har det då skett? Med vattengatorna får vi äntligen svar på frågan. Här är gatorna som ligger nära vatten, men också har många boende och närhet till spårbunden trafik. Det vill säga; här kommer du se morgonbadare, soldyrkare och kanske en och annan bastu.
För vattengatorna har vi kombinerat närhet till vatten med många boende och bra koppling till spårbunden trafik. Modellen pekar ut de gator där strandläge och vardagsliv möts och där chansen är som störst att promenader, morgondopp och sommarkvällar faktiskt hittar ut i gaturummet.
Gatorna karaktäriseras av:
- Närhet till vatten
- Ett stort antal boende inom 600 meter
- Spårbundentrafik inom 300 meter
-
1
Kungsholmsstrand
(Industrigatan-Inedalsgatan)
-
2
Industrigatan
(Svarvaregatan-Kungsholms strand)
-
3
Kronobergsgatan
(Fleminggatan-Kungsholms strand)
-
4
Indedalsgatan
(Fleminggatan-Kungsholms strand)
Rapportförfattare
Ansvarig analys
Frans Elinder
Expert inom stadsutveckling 08-555 100 22 frans.elinder@stockholmshandelskammare.se E-mail
Formgivning
