Introduktion
Stockholmsbarometern Q2 2026
Om barometern
Stockholmsbarometern mäter det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholms län. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer.
Stockholmsbarometern baseras på underliggande konfidensindikatorer (konjunkturmått) bland företag och hushåll och avläses genom dess numeriska värde. Värden över 110 indikerar ett mycket starkare konjunkturläge än normalt (++), 102,6–110 starkare än normalt (+), 97,5–102,5 ungefär normalt (=), 90–97,4 svagare än normalt (-) och under 90 mycket svagare än normalt (- -).
Utfall från föregående kvartal kan revideras i efterhand på grund av säsongsjustering.
Datamaterialet bygger på ett urval av 2 885 företag, varav 1 047 svarande (36 procent). Antal svarande hushåll i Stockholms län var 346.
Viktfördelningen i Stockholmsbarometern
i procent
I samband med kvartalspubliceringen i april ändrar Konjunkturinstitutet redovisningsprincip för kvartalsserier.
Januariundersökningen redovisas som första kvartalet, aprilundersökningen som andra kvartalet och så vidare. Ändringen görs för att anpassa redovisningen till EU:s redovisningsprinciper.
I och med denna ändring kan tidigare Stockholmsbarometer Q4 2025 läsas som Q1 2026.
Stockholmsbarometern
Bakslag för Stockholmsekonomin: stämningen faller brett
Stockholmsbarometern backar under det andra kvartalet 2026. Konfidensindikatorn sjönk med 5,6 enheter till 101,7, och är alltså tillbaka på ett ungefärligt normalläge efter att ha gått positivt under de tre senaste mätningarna. Nedgången var bred och berörde i stort sett hela ekonomin, även om tappet var olika kraftigt beroende på sektor.
Den övergripande bilden är att återhämtningen som präglat Stockholmsekonomin under 2025 nu tappat fart. Företagen är mer avvaktande, efterfrågan har mattats av och hushållen blickar allt mer oroligt mot omvärlden. Geopolitiska störningar, framförallt oron kring situationen i Mellanöstern, verkar ha bitit sig fast i förväntansbilden.
Tillverkningsindustrin stod för den mest dramatiska försvagningen, och sjönk kraftigt tillbaka till ett stämningsläge svagare än normalt. Byggsektorn, som har haft det tufft under en längre period, tappade också mark och är fortsatt på svaga nivåer. Tjänstesektorn vände ned efter två raka kvartal av uppgång. Den bästa nyheten kommer från handeln, som endast sjönk marginellt och håller sig kvar på positiva nivåer.
Hushållen drog ned sin syn på framtiden. Privatekonomin uppfattas fortfarande som relativt stabil i nuläget, men tron på den svenska ekonomin och arbetsmarknaden försämrades tydligt.
| Indikatorer | 2026 Kv1 | 2026 Kv2 | Diff | Läget | Vikt i procent |
|---|---|---|---|---|---|
| Stockholmsbarometern | 105,7 | 100,1 | -5,6 | = | |
| Totala näringslivet | 107,3 | 101,7 | -5,6 | = | 80 |
| Bygg | 97,4 | 93,1 | -4,3 | – | 9 |
| Handel | 106,9 | 106,7 | -0,2 | + | 18 |
| Privata tjänstenäringar | 106,9 | 101,6 | -5,2 | = | 65 |
| Tillverkningsindustri | 101,6 | 91,3 | -10,3 | – | 8 |
| Hushåll | 97,7 | 94,1 | -3,7 | – | 20 |
Barometerindikatorn
Barometerindikatorn baseras på både hushåll och företag i Stockholms län
Näringslivet
Återhämtningen tappar fart – nedgång på bred front
Nästan hela företagssektorn i Stockholmsregionen backar under det andra kvartalet 2026. Konfidensindikatorn för det totala näringslivet sjönk med 5,6 enheter och landade på 101,7, vilket placerar stämningsläget tillbaka på ett ungefärligt normalläge. Det är alltså inte fråga om en kris än, men dämpningen är tydlig och den kom brett.
De faktorer som bidrog till nedgången var relativt samstämmiga: efterfrågan vek ned, personalstyrkan fortsatte skäras ned bland företagen och framtidsförväntningarna kyldes av. Fler företag bedömer att de har arbetskraftsbrist än de som inte har det, vilket ger en något spretig bild av läget. Det kan tyda på att det finns ett strukturellt matchningsproblem på arbetsmarknaden snarare än en rent konjunkturell avmattning.
Tillverkningsindustrin stod för det klart största tappet, medan handeln var den sektor som klarade sig bäst. Bygg och tjänster hamnade någonstans mitt emellan, med tydliga försvagningar men utan någon större dramatik.
Näringslivets konfidensindikator
Tjänstesektorn tappar brett – men håller normalläget
Stämningsläget i tjänstesektorn vände ned igen efter två raka kvartal av uppgång. Konfidensindikatorn sjönk med 5,2 enheter till 101,6, och är tillbaka på ett ungefärligt normalläge.
Det är en intressant rörelse i tjänstesektorn, för det är inte så att företagen rapporterar om kraftiga nedgångar. Snarare uppger fler företag fortsatt att utvecklingen av verksamheten förbättrats och att efterfrågan ökar, men i långsammare takt än under föregående kvartal. Återhämtningen är alltså inte bruten, men den har trappat ned. Det sätter ett fingeravtryck i konfidensindikatorn utan att signalera en fundamentalt försämrad situation.
Samtliga ingående nettotal bidrog till nedgången, om än i varierande grad.
Privata tjänstenäringars konfidensindikator
Datakonsulter och programvaruproducenter fortsätter se relativt positivt på tillvaron, men färre företag uppger verksamhetsutveckling och framtidsförväntningarna skruvades ned. Konfidensindikatorn sjönk med 6,4 enheter till 102,1, och är efter nästan två år av starkt sentiment nu tillbaka på ett historiskt normalläge.
Uppdragsverksamheten såg endast en marginell försvagning, med en nedgång på 0,5 enheter till 99,3. Stämningsläget har legat dämpat i delbranschen i fyra år, och trots tappet är det kvar på ett ungefärligt normalläge. Förväntningarna på efterfrågan under kommande kvartal skruvades faktiskt upp, vilket dämpade fallet.
Finans- och försäkringsverksamheten hade den mest dramatiska rörelsen av delbranscherna. Konfidensindikatorn sjönk med hela 14,9 enheter till 95,8 och gick direkt från ett mycket starkt läge till ett svagare än normalt. Nedgången är jämförbar med reaktionen under energikrisen 2022, i spåren av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Samtliga ingående nettotal bidrog till försvagningen. Efterfrågan skruvades ned kraftigt, liksom förväntningarna framåt. Sektorn innefattar banker, kreditinstitut och försäkringsbolag, och undersökningen gjordes i april. Det finns alltså goda skäl att tro att den geopolitiska oron i Mellanöstern slog igenom i siffrorna. Hushåll och företag kan ha valt att avvakta med att t.ex. ansöka om lån eller ingå nya avtal, i ett läge där många fortfarande minns hur inflationskrisen påverkade ekonomin.
Hotell- och restaurangbranschen såg ett något försämrat stämningsläge, med en nedgång på 2,9 enheter till 108,3. Trots tappet är delbranschen kvar på ett stämningsläge starkare än det historiska snittet. Det är framförallt förväntad efterfrågan framöver som drog ned indikatorn. Det är fortsatt fler företag som tror att efterfrågan ökar än minskar, men skillnaderna mellan dessa är nu mindre. Troligast är att detta är en normalisering efter en stark återhämtning under 2025, som i sin tur följde en lång och tuff period för branschen.
Privata tjänstenäringar – valda delbranscher
| Delbransch | Förändring | 2026 Kv2 | Läget |
|---|---|---|---|
| Datakonsulter och programvaruproducenter | -6,4 | 102,1 | = |
| Uppdragsverksamhet | -0,5 | 99,3 | = |
| Finans- och försäkringsverksamhet | -14,9 | 95,8 | – |
| Hotell och restauranger | -2,9 | 108,3 | + |
Byggläget: Över tre år utan positivt stämningsläge
Byggsektorn backade med 4,3 enheter till 93,1, och befinner sig därmed fortsatt på ett svagt stämningsläge. Det är den svagaste nivån i sektorn sedan slutet av 2024, vilket var ett läge då det pratades om en ekonomisk vinter. Sektorn har inte legat på positiva nivåer sedan slutet av 2022. Nedgången förstärker alltså en redan utdragen svag period snarare än att markera en ny vändning nedåt.
Bilden är tudelad. Nulägesomdömet av orderstocken försämrades kraftigt, vilket signalerar att det börjar bli ont om uppdrag igen. Byggandet under det första kvartalet i år ökade, men det kan också bero på aktivitet som planerats under bättre tider snarare än ny efterfrågan. Förväntningarna på byggandet på tre månaders sikt sjönk.
Det finns ändå ett hälsotecken i siffrorna. Anställningsplanerna i branschen stärktes marginellt och det är något fler företag som tror på nyanställningar än på nedskärningar framåt. Det är tre år sedan senast företagen i sektorn förväntade sig nyanställningar på detta sätt. Däremot fortsatte antalet anställda att minska under föregående kvartal, vilket innebär att det fortfarande är en bit kvar innan en faktisk vändning kan bekräftas.
Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt bedömer företagen dock som mycket starka, vilket är en intressant kontrast till det besvikna nuläget. Det antyder att branschen tror på en kommande uppgång, men att tidpunkten är svårbestämd och att resan dit kan bli lite skakig.
Sammanfattningsvis är bilden av byggsektorn påtagligt osäker. Utfallet under årets inledning pekar på en försämring, medan företagen verkar tro och hoppas på en marginell uppgång framåt.
Byggindustrins konfidensindikator
Anm.: Byggindustrin (SNI 41-43) inkluderar, Husbyggande (SNI 41), Anläggningsverksamhet (SNI 42) och Specialiserad byggverksamhet (SNI 43)
Handeln håller ställningarna – spretig men stabil
Handelns stämningsläge sjönk marginellt, med bara 0,2 enheter, och ligger kvar på ett positivt stämningsläge om 106,7. Det är den sektor som klarade sig bäst under kvartalet, och stabiliteten är anmärkningsvärd mot bakgrund av att resten av ekonomin tappade mer tydligt.
Det är dock en spretig bild inom handeln. Försäljningsvolymen dämpades men var fortsatt positiv. Varulagren minskade något, vilket är ett gott tecken: det signalerar att företagen haft relativt lätt att bli av med sina varor. Framtidsförväntningarna är fortsatt positiva, med klart fler som tror på ökad försäljning än det omvända, även om positiviteten dämpades något jämfört med föregående kvartal.
Anställningsläget förbättrades marginellt. Färre företag rapporterar nedskärningar än tidigare, och förväntade nedskärningar dämpades. Det är dock fortsatt nedskärningar som dominerar bilden, både under föregående kvartal och i planerna framåt.
Handelns konfidensindikator
Livsmedelshandeln sjönk med 1,3 enheter till 106,5, och är trots tappet kvar på ett starkt stämningsläge. En trolig förklaring till rörelserna i delbranschen är den sänkta matmomsen som trädde i kraft den 1 april. Det kan ge en kortsiktig uppsving i försäljningen, vilket speglas i de starka förväntningarna på de närmaste tre månaderna. Däremot sjönk förväntningarna på sex månaders sikt, vilket antyder att effekten bedöms vara temporär och att konjunkturen sätter taket längre fram. Försäljningsvolymen under senaste kvartalet försvagades kraftigt men återgick till en ungefärlig normalnivå.
Den specialiserade butikshandeln steg marginellt med 1,9 enheter till 106,2 och var den enda delbransch som förbättrades under kvartalet. Fler företag rapporterar ökad försäljning och varulagren minskade, vilket tyder på en god rörlighet i varuflödet. Företagen bedömer dock fortfarande att lagren är för stora. Framtidsförväntningarna är fortsatt positiva, men i något lägre utsträckning än tidigare.
Motorfordonshandeln tappade 4,9 enheter till 103,1. Från att ha gått mycket starkt är det nu ungefär lika många som bedömer att försäljningen ökade som minskade. Varulagren bedöms vara något för stora. Trots tappet är stämningsläget kvar på ett positivt stämningsläge, och företagen ser fortsatt positivt på kommande kvartal. Värt att notera: för första gången på tre år tror fler i motorfordonshandeln på nyanställningar än på nedskärningar framöver.
Partihandeln sjönk med 3,1 enheter till 101,3 och är tillbaka på ett normalläge. Från att tidigare ha gått starkt är nu ungefär lika många som bedömer att försäljningen ökade som minskade. Trots detta verkar varor ha rört sig hyfsat bra ut från lagren. Framtidsförväntningarna skruvades ned, men pekar ändå fortsatt mot ökad försäljning. Nedskärningarna av personal fortsatte, men i mindre utsträckning än tidigare. Företagen tror ändå på ytterligare minskad personalstyrka framåt.
Handel – delbranscher
| Delbransch | Förändring | 2026 Kv2 | Läget |
|---|---|---|---|
| Livsmedelshandel | -1,3 | 106,5 | + |
| Specialiserad butikshandel | 1,9 | 106,2 | + |
| Handel med motorfordon och reservdelar | -4,9 | 103,1 | + |
| Partihandel (exkl motorfordon) | -3,1 | 101,3 | = |
Tillverkningsindustrin: Kraftigt bakslag efter successiv återhämtning
Tillverkningsindustrin stod för den klart mest dramatiska försvagningen under kvartalet. Konfidensindikatorn sjönk med 10,3 enheter till 91,3, och sektorn är tillbaka på ett stämningsläge svagare än normalt efter en period av successiv återhämtning. Sedan inledningen av 2024 har tillverkningsindustrin inte fullt ut lyckats nå positiva nivåer, och nu faller den tillbaka igen.
Samtliga ingående nettotal bidrog till nedgången. Företagen bedömer att färdigvarulagren är för stora, vilket är ett tydligt tecken på att varor inte rör sig ut i önskad takt och att det börjar hopa sig på lagerhyllorna. Orderstocken bedöms alltjämt som otillräcklig. Från att fler företag trott på ökad produktionsvolym framåt är det nu lika många som tror på ökning som minskning, vilket är en försämring från föregående kvartal.
Det är en industri som kämpar med svag efterfrågan i ett läge där omvärlden skapar osäkerhet. Den geopolitiska turbulensen påverkar exportinriktade företag i särskilt hög grad.
Tillverkningsindustrins konfidensindikator
Hushållen
Hushållen tappar framtidstron – privatekonomi håller, oron tar fart
Hushållens stämningsläge försämrades under kvartalet. Konfidensindikatorn sjönk med 3,7 enheter till 94,1, vilket placerar stämningsläget på ett svagare läge än normalt. Nedgången drevs framförallt av en försämrad tro på den svenska ekonomin, troligtvis som ett resultat av de geopolitiska osäkerheterna i omvärlden.
Det är en tudelad bild. Hushållen bedömer i ökad utsträckning att deras ekonomiska situation är bättre nu än för ett år sedan, vilket tyder på att den egna ekonomin faktiskt stärkts. De reala disponibla inkomsterna har haft en positiv utveckling under flera kvartal i rad efter inflationskrisens tapp, och det märks i hur hushållen ser på sin privatekonomi. Fler tror fortsatt på att deras ekonomi stärks ytterligare under det kommande året, men skillnaden mot de som tror på försämring är mindre än tidigare.
När blicken riktas mot Sverige i stort är bilden betydligt mörkare. Hushållen bedömer i ökad utsträckning att svensk ekonomi är sämre idag än för ett år sedan, och den tros försvagas ytterligare. Oron verkar framförallt handla om vad som händer i omvärlden och hur det kan få återverkningar på den inhemska ekonomin. Därtill sköt oron för stigande arbetslöshet under det kommande året upp kraftigt under kvartalet.
Hushållen bedömer fortsatt att det inte är rätt läge för större kapitalvaruinköp, varken nu eller under det kommande året. Senast hushållen i någon mer påtaglig utsträckning ansåg att det var rätt tid att köpa kapitalvaror var 2018.
Hushållens konfidensindikator
Hushållens bedömning av egen och svensk ekonomi
Anm.: Hushållens mikroindex är en bedömning av den egna ekonomin. Hushållens makroindex är en sammanvägning av hushållens bedömning av Sveriges ekonomi och arbetsmarknad.
Mikro- och makroindex
Mikroindex, som speglar synen på den egna ekonomin, visar en intressant tudelning. Konfidensindikatorn sjönk med 2,0 enheter till 93,9, och visar därmed ett svagt stämningsläge. Nulägesbedömningen stärktes, medan framtidsförväntningarna försvagades. Det är ett uttryck för just den kluvna känsla som verkar prägla hushållen just nu: den egna ekonomin mår bättre, men rädslan för vad som kan komma har blivit mer påtaglig.
Nulägesbedömningen av den egna ekonomin hovrar kring ett normalläge, men förväntningarna är kraftigt svagare än normalt. Hushållen tror inte på att det är rätt tid att köpa kapitalvaror, vilket hängt med nu under en mycket lång period.
Makroindex, som mäter synen på den svenska ekonomin och arbetsmarknaden, drog ned helheten ordentligt. Konfidensindikatorn sjönk med 9,0 enheter till 93,9, vilket innebär att stämningsläget gick direkt från positivt till negativt.
Alla ingående nettotal bidrog till försvagningen. Både nulägesbedömningen och framtidsförväntningarna på svensk ekonomi är dystra. Fler tycker det är sämre idag än för ett år sedan, och fler tror att det kommer bli sämre snarare än bättre under det kommande året.
Oron för ökad arbetslöshet hade dämpats sedan mitten av 2025, men den återhämtningen har nu vänt upp igen. Det är nu betydligt fler som tror på ökad arbetslöshet inom det kommande året, vilket är en av de tydligare signalerna om att hushållens framtidsbild försämrats.
Sammanfattningsvis befinner sig hushållen i ett läge där den faktiska ekonomiska situationen pekar uppåt, men där osäkerheten om vad som väntar runt hörnet gör det svårt att ta steget mot ökat konsumtionsmod. Det är inte en bild av ekonomisk kollaps, men det är definitivt en bild av hushåll som håller i pengarna.
