Stockholmsbarometern Q4 2025

Tjänstesektorn drar upp stämningsläget

Konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna ökade med 5,0 enheter till 107,2. Därmed är tjänstesektorn tillbaka på ett stämningsläge som är starkare än normalt, efter en period med mer dämpade signaler.

Bakom uppgången ligger framför allt en förbättrad syn på verksamhetsutvecklingen och en starkare efterfrågan under kvartalet. Även förväntningarna på kommande kvartal skruvades upp ytterligare. Det är ett viktigt styrketecken: företagen upplever inte bara att läget förbättrats, utan också att man ser att förbättringen kan hålla i sig.

Utvecklingen var dessutom bred. Samtliga delbranscher inom tjänstesektorn förbättrade sitt stämningsläge, och alla ligger nu antingen på normalläge eller på nivåer som är starkare än normalt. Det tyder på att optimismen inte är koncentrerad till enstaka delar av tjänstesektorn, utan att den sprider sig.

Samtidigt kvarstår vissa utmaningar. Efterfrågan uppges fortsatt vara den mest begränsande faktorn för verksamheten, även om fler företag nu signalerar att de har kapacitet att växa om efterfrågan fortsätter att öka. Drygt två av tre företag uppger att de kan öka produktionen med befintliga resurser, vilket innebär att tillväxtutrymmet finns.

Arbetsmarknadsläget är däremot fortsatt svagt. Fler företag uppger att de minskat sin personalstyrka under kvartalet och förväntningarna framåt har dämpats något. Samtidigt är bilden inte entydigt negativ: lika många företag uppger nu att antalet anställda kommer att öka som att det kommer minska under nästa kvartal. Det tyder på en försiktig stabilisering, men att arbetsmarknaden ännu inte riktigt tagit fart.

Optimismen sprider sig i tjänstesektorn

Utvecklingen inom de privata tjänstenäringarnas delbranscher var brett positiv under kvartalet. Samtliga delbranscher ligger nu på ett normalläge eller starkare.

Datakonsulter och dataservice stärktes marginellt med 0,8 enheter till 108,5. Delbranschen har legat på ett starkare stämningsläge än normalt under hela året. Rörelserna i nettotalen var försiktiga, men signalerna är tydliga: fler företag uppger att efterfrågan ökade under kvartalet än att den minskade, och förväntningarna framåt ligger fortsatt på en hög nivå. Förväntningarna på nyanställningar dämpades något, men är fortfarande sammantaget positiva.

Uppdragsverksamheten stod för den tydligaste förbättringen under kvartalet. Konfidensindikatorn steg med 5,8 enheter till 100,1, vilket innebär att delbranschen tar sig tillbaka till ett normalläge efter att tidigare under året ha utmärkt sig som den svagaste delen av tjänstesektorn. Uppgången drevs av förbättringar i samtliga ingående nettotal. Företagen rapporterar en tydligt starkare efterfrågan under kvartalet och förväntningarna framåt stärktes också något. Samtidigt uppges otillräcklig efterfrågan fortfarande vara den mest begränsande faktorn, vilket understryker att delbranschen är på väg upp men ännu inte är helt ur osäkerheten.

Finans- och försäkringsverksamheten fortsatte stärkas efter ett svagt inledande halvår. Konfidensindikatorn ökade med 3,9 enheter till 111,2 och uppvisar nu ett mycket starkt sentiment. Efterfrågan förbättrades under kvartalet, men arbetsmarknadssignalerna är mer återhållsamma: företagen uppger fortsatt nedskärningar i större utsträckning än nyanställningar. Det kan tyda på att sektorn känner av ett bättre marknadsläge, men samtidigt håller hårt i kostnaderna.

Hotell- och restaurangbranschen fortsatte också uppåt och tar under kvartalet ledartröjan i tjänstesektorn. Konfidensindikatorn steg med 3,4 enheter till 111,6, vilket är det starkaste läget sedan första kvartalet 2022. Delbranschen inledde året med ett tydligt fall, men har successivt återhämtat sig och kliver nu fram som en av de mest optimistiska. Företagen rapporterar en fortsatt stark verksamhetsutveckling och efterfrågan, både i nuläget och i förväntningarna framåt. Färre företag pekar ut otillräcklig efterfrågan som främsta hinder, även om den fortsatt är den vanligaste begränsningen. Samtidigt uppger en ökande andel att de inte ser någon tydlig begränsande faktor alls. Arbetsmarknadsläget sticker också ut: fler företag uppger nyanställningar än nedskärningar, både i utfallet under kvartalet och i planerna framåt.

Byggverksamheten vänder upp – men osäkerheten kvarstår

Byggverksamheten har under 2025 rört sig mer försiktigt än övriga sektorer, med mindre svängningar mellan mätningarna. Under årets sista kvartal steg konfidensindikatorn med 2,1 enheter till 98,2, vilket innebär att sektorn nu är tillbaka kring ett ungefärligt normalläge.

Orderstocken förbättrades jämfört med föregående kvartal, även om den fortsatt bedöms som liten. Det är viktigt att understryka att orderstocken i praktiken är en temperaturmätare på hur mycket arbete företagen har “på bok” framåt, och därmed en signal om hur stabil verksamheten bedöms vara på kort sikt. Att orderstocken förbättras är alltså ett steg i rätt riktning, även om nivån fortfarande inte är tillräcklig för att skapa trygghet i sektorn.

Arbetsmarknaden i byggsektorn är fortsatt ansträngd. Fler företag uppger att de minskat sin personalstyrka under kvartalet. Samtidigt syns ett försiktigt trendbrott: för första gången sedan första kvartalet 2023 tror nu lika många företag på nedskärningar framöver som på nyanställningar. Det är inget tydligt skifte till optimism, men det är ändå ett hälsotecken efter en längre period av press.

Otillräcklig efterfrågan är fortsatt det klart största hindret för byggandet, och bedömningen ökade dessutom ytterligare under kvartalet. Även om sentimentet förbättras är det fortfarande svårt att få tillräckligt med uppdrag för att skapa en stabil återhämtning.

Det är också värt att notera att byggverksamheten i Stockholm under de senaste åren har haft ett genomgående starkare stämningsläge än byggsektorn i övriga Sverige. Men även om regionen klarat sig relativt bättre, är sektorn fortfarande i ett försiktigt och osäkert läge.

Handeln skruvar ned efter ett rekordkvartal

Efter att handeln under tredje kvartalet 2025 noterade den kraftigaste uppgången på två decennier, vände stämningsläget ned igen under årets sista kvartal. Konfidensindikatorn sjönk med 7,9 enheter till 107,0. Trots tappet ligger stämningsläget fortfarande över det historiska genomsnittet, vilket tyder på att nedgången snarare är en avmattning än ett trendbrott.

Den främsta förklaringen är sannolikt att företagen skruvade ned sina förväntningar på försäljningsvolymen för kommande kvartal. Det är i sig inte särskilt alarmerande, eftersom det fjärde kvartalet innehåller flera av årets starkaste handelsperioder: Black Friday, julhandel och mellandagsrea. Att förväntningarna inför början av 2026 blir mer återhållsamma kan därför ses som en normalisering efter ett ovanligt starkt kvartal.

Det är dessutom fortsatt fler företag som tror på ökad försäljning än minskad framöver, även om marginalerna minskat. Handeln visar alltså fortfarande ett positivt stämningsläge, men inte samma “rusning” som i föregående mätning.

Arbetsmarknadsläget inom handeln är fortsatt dämpat. Fler företag uppgav att de minskat personalstyrkan under kvartalet och företagen tror i större utsträckning på fortsatta nedskärningar än på nyanställningar. Samtidigt finns vissa positiva tecken: lönsamhetsbedömningarna är fortfarande svaga men har successivt förbättrats under året, vilket kan tyda på att sektorn långsamt arbetar sig mot stabilare marginaler.

Normalisering i handelns delbranscher

Samtliga delbranscher inom handeln bidrog till försvagningen av konfidensindikatorn. Men trots nedgångarna ligger delbranscherna fortfarande kvar på nivåer som är starkare än normalläge.

Livsmedelshandeln försvagades med 8,1 enheter till 106,1. Även här drevs nedgången framför allt av mer dämpade förväntningar på försäljningsvolymen under kommande kvartal. Det ligger nära till hands att tolka detta som en ren säsongseffekt: det fjärde kvartalet är traditionellt starkt för livsmedelshandeln och efter ett starkt utfall blir prognoserna inför nästkommande kvartal sannolikt mer återhållsamma.

Den specialiserade butikshandeln sjönk med 2,7 enheter till 104,5. Både aktuell och förväntad försäljningsvolym dämpades, men indikatorn ligger fortfarande på positiva nivåer. Varulagren minskade, vilket kan indikera att företagen fortsatt har relativt god efterfrågan och att varor rör sig ut ur lagren.

Motorfordonshandeln stod för den största försvagningen och minskade med 10,3 enheter till 109,0. Trots tappet har motorfordonshandeln fortsatt det starkaste stämningsläget inom handelssektorn. Nedgången kan i stor utsträckning ses som en justering efter ett mycket starkt tredje kvartal, där både nulägesbedömning och förväntningar låg på höga nivåer.

Även partihandelns backade, med 5,5 enheter till 105,0. Samtliga ingående nettotal bidrog till försämringen. Men även här är helhetsbilden fortsatt relativt positiv: fler företag ser positivt på försäljningsvolymen och varulagren än de som uppger en mer pessimistisk syn.

Tillverkningsindustrin är tillbaka på normalnivåer

Tillverkningsindustrin fortsatte på den förbättring som inleddes föregående kvartal. Konfidensindikatorn steg med 5,4 enheter till 102,4, vilket innebär att industrin nu åter är tillbaka på ett historiskt normalläge efter en längre period med svagare bedömningar.

Den faktor som tydligast drev uppgången var förväntningarna på produktionsvolymen framåt. Från att ha legat på låga nivåer har framtidstron vänt upp, och nu är det fler företag som tror på en ökning än på en minskning av produktionen under kommande kvartal. Även nulägesbedömningen av orderstocken stärktes, vilket tyder på att återhämtningen har en grund i faktisk utveckling och inte bara i optimism.

Färdigvarulagren var oförändrade och företagen uppger fortsatt att de har relativt lätt att bli av med sina varor. Sammantaget signalerar det att efterfrågan är tillräckligt stabil för att hålla lagernivåerna i schack.

Trots förbättringarna är det fortfarande otillräcklig efterfrågan som pekas ut som den största begränsande faktorn för produktionen. Över hälften av företagen anger detta som det främsta hindret. Samtidigt är det en tydlig förändring jämfört med tidigare: brist på material och utrustning uppges inte längre vara lika pressande, även om en fjärdedel fortfarande bedömer att det påverkar.

Även i industrin är arbetsmarknadsläget fortsatt försiktigt. Under kvartalet var det fler företag som uppgav nedskärningar än nyanställningar. Men även här syns en ljusare bild i förväntningarna: framtidsbedömningarna har stärkts successivt under året och nu tror ungefär lika många företag på nyanställningar som på nedskärningar framöver.

Mikro- och makroindex

Hushållens syn på den egna ekonomin förbättrades marginellt under det fjärde kvartalet 2025. Mikroindex steg med 1,1 enheter till 96,4. Trots uppgången ligger stämningsläget kvar på något svagare nivåer än det historiska genomsnittet, vilket tyder på att många hushåll fortsatt upplever att den egna ekonomin är ansträngd.

Hushållens nulägesbedömning av den egna ekonomin försvagades något under kvartalet. Samtidigt har bilden blivit mer balanserad, då ungefär lika många tycker att deras ekonomi i dag är sämre som att den är bättre jämfört med för ett år sedan. Även förväntningarna på den egna ekonomin dämpades jämfört med föregående kvartal. Trots detta är framtidssynen fortsatt försiktigt positiv, då fler hushåll fortfarande tror att deras ekonomi kommer vara bättre om 12 månader än i dag, även om optimismen dämpats något sedan förra kvartalet.

Hushållens konsumtionsbenägenhet visar samtidigt blandade signaler. På frågan om det är rätt tid att köpa kapitalvaror just nu är hushållen fortsatt återhållsamma. Däremot förbättrades synen på kapitalvaruinköp på ett års sikt. Det är fortfarande något fler som tror att det inte är rätt tid att köpa kapitalvaror inom de kommande 12 månaderna, men skillnaden mellan ja- och nej-svar minskade tydligt jämfört med föregående kvartal. Sammantaget tyder detta på att hushållen fortsatt är försiktiga i nuläget, men i högre grad öppnar upp för större inköp längre fram.

Synen på svensk ekonomi i stort var tydligt starkare än synen på den egna ekonomin. Makroindex steg med 4,5 enheter till 103,5, vilket innebär att stämningsläget är tillbaka på ett starkare läge än normalt. Samtidigt minskade pessimismen i bedömningen av nuläget, även om fler hushåll fortfarande anser att samhällsekonomin är svagare i dag än för ett år sedan. Förväntningarna framåt är nu marginellt positiva, med något fler hushåll som tror på en förbättring än en försämring under det kommande året.

Även oron för arbetslösheten dämpades något. Betydligt färre hushåll tror nu att arbetslösheten kommer öka framöver, även om bilden fortfarande är tudelad. Sammantaget tyder utvecklingen på att hushållen fortsatt är försiktiga i sin egen ekonomi, men att en starkare framtidstro kring svensk ekonomi gradvis kan bidra till att konsumtionen tar fart längre fram.