Experternas spaningar inför 2026

Vid inledningen av året råder fortsatt optimism på marknaden, trots geopolitisk oro. Inför 2026 är stämningsläget positivt bland företag och investerare, förstärkt av det historiska säsongsmönstret med stark utveckling mellan november och april. Samtidigt är samsynen om framtiden ovanligt stor. På Wall Street råder bred enighet, något som historiskt ofta föregått ökad volatilitet. När många placerar sig åt samma håll minskar avkastningspotentialen och marknadsrörelserna drivs i högre grad av rotation mellan regioner än av nytt kapital.

Likviditeten i globala fonder är låg, samtidigt som institutionella investerare och trendbaserade strategier har ökat aktieexponeringen efter årets uppgångar. Värderingarna är ansträngda. Den amerikanska börsen handlas till ett p/e-tal kring 22, cirka 30 procent över det historiska genomsnittet. Det påverkar även andra marknader, och varken Europa eller Sverige framstår som lågt värderade.

USA fortsätter att dominera marknadsutvecklingen, inte minst genom tekniksektorn och bolag inom artificiell intelligens. Än så länge finns dock få tecken på en spekulativ bubbla. Historiskt har sådana snarare uppstått efter perioder av stram penningpolitik, medan Federal Reserve nu expanderar balansräkningen och väntas sänka räntan flera gånger under året.

Samtidigt väcker stimulansernas omfattning frågor om den underliggande ekonomins styrka. Flera ledande indikatorer pekar nedåt och arbetsmarknaden visar tecken på försvagning, särskilt bland mer utsatta grupper. Den amerikanska konsumenten pressas av ökande skuldsättning och stigande arbetslöshet. Konsumentförtroendet ligger på nivåer som senast noterades under finanskrisen, vilket är betydelsefullt i en ekonomi där konsumtionen står för omkring 70 procent av BNP.

Osäkerheten ökar ytterligare av den politiska utvecklingen. Om Donald Trump återvänder till makten väntas han utse en ny centralbankschef. Tidigare kandidater har förespråkat mer expansiv penningpolitik, vilket kan väcka oro för centralbankens oberoende. En sådan utveckling riskerar att försvaga dollarn och stärka råvaror som guld och silver.

Inför det amerikanska mellanårsvalet finns också risk för överhettning, särskilt om finanspolitiken fortsätter att stimulera efterfrågan. Med höga värderingar och låg riskpremie är den långsiktiga avkastningspotentialen begränsad. På kort sikt talar säsongsmönstret för fortsatt uppgång, men ju starkare första halvåret blir, desto större är risken för ett tydligt bakslag senare under året. Att bygga likviditet under perioder av styrka kan därför vara en rimlig strategi.

Life science omfattar mer än forskning och läkemedel. Sektorn påverkar både svensk politik, internationell handel och det globala säkerhetsläget. Trots detta saknas en tydlig berättelse om branschens betydelse för ekonomin. Otydliga definitioner gör det svårt att samla jämförbar statistik, vilket försvårar analys. Enligt Vinnova finns cirka 4 000 svenska bolag inom sektorn – många i tidig fas men med stor exportpotential.

Under 2023 uppgick exporten till 195 miljarder kronor, varav läkemedel stod för 153 miljarder. Totalt utgör sektorn närmare 10 procent av svensk varuexport och omsätter omkring 508 miljarder kronor. Tjänstesektorn växer parallellt, med allt fler konsult- och utvecklingsbolag. I dag sysselsätter branschen över 53 000 personer.

Finansieringsläget har dock försvagats. Mellan 2023 och 2024 halverades det kapital som svenska bolag tog in, inte på grund av färre affärer utan lägre belopp per runda. Inledningen av 2025 var fortsatt svag, även om slutet av året visade vissa ljusglimtar.

Många bolag satsar nu på internationell tillväxt. Globala investeringstrender är positiva, men för att ta plats krävs tydligare profilering och starkare kapitalförsörjning. Sveriges nationella life science-strategi har hittills haft begränsat genomslag utanför landets gränser. Svenska aktörer behöver bli bättre på att attrahera utländska investerare, och svenska investerare har en roll i att delta i internationella syndikat.

Flera politiska beslut väntas påverka förutsättningarna. En utredning om skatteregler för forskning och utveckling presenteras den 19 januari. Även regelverket för utländska investeringar ses över – ett område där nuvarande modell orsakat osäkerhet och administrativ börda.

I januari släpps årets Life Science-barometer, där bolagen åter lyfter finansiering som största utmaning. Samtidigt har licensaffärer ökat och blivit ett alternativ när riskkapital uteblivit. Den utvecklingen väntas fortsätta under 2026. Fakturering ses fortsatt som det mest hållbara sättet att finansiera tillväxt.

Trots utmaningarna finns en tydlig optimism. Drygt hälften av bolagen planerar att nyanställa, och investeringar väntas främst gå till forskning och utveckling. Samtidigt ökar efterfrågan på kommersiell kompetens, särskilt inom försäljning och marknad – ett tecken på att fler bolag är redo för tillväxt.

Efter två tuffa år finns nu förutsättningar för en vändning. Med tanke på sektorernas ekonomiska betydelse bör life science ges större tyngd i den politiska agendan. Valåret 2026 ger en möjlighet att ta steg från strategi till faktisk satsning.

Inför mellanårsvalet i USA står samtliga 435 platser i representanthuset och 33 mandat i senaten på spel. För att förstå läget i amerikansk politik krävs en tillbakablick. Redan 2014–2015 började det republikanska etablissemanget förlora inflytande över partiet, vilket öppnade för Donald Trumps framväxt. På den demokratiska sidan utmanade vänsterprofiler som Bernie Sanders partiets mittfåra – en rörelse som fått ökat inflytande, inte minst genom politiker som Alexandria Ocasio-Cortez.

Resultatet är två partier där de traditionella maktstrukturerna försvagats och populistiska krafter vuxit sig starka. Årets val ses därför som ett viktigt förspel till presidentvalet 2028. Donald Trump dominerar fortfarande debatten, med ett stöd runt 44 procent – högre än både Barack Obama och George W. Bush hade vid motsvarande tidpunkt. Polariseringen är samtidigt mer påtaglig än under 2000-talets början.

Ekonomin är fortsatt avgörande. Väljarnas upplevelse av priser på mat, bensin, hyror och räntor väger tungt. Kritiker anser att administrationen fokuserar för mycket på börsen och för lite på hushållens ekonomiska verklighet – ett problem som även fanns under Joe Bidens tid vid makten. Statistik kan visa tillväxt, men om förbättringen inte märks i vardagen riskerar budskapet att missa.

Globala råvarupriser och andra externa faktorer påverkar prisbilden, men delstater med lägre bensinskatter har sett sjunkande priser, vilket påverkat hushållskostnader positivt. Skatteåterbäringar väntas i april, och importtullar används som ytterligare verktyg. Fokus är att förstärka känslan av ekonomisk lättnad för medel- och arbetarklass.

Frågor om levnadskostnader – så kallad affordability – har blivit centrala. Budskapet har lyfts av bland andra New Yorks borgmästare och fått genomslag nationellt. Det kan prägla hela valrörelsen.

I kampen om senaten är delstater som North Carolina, Michigan, Maine, Ohio och New Hampshire särskilt viktiga. Republikanerna bedöms ha goda möjligheter att behålla kontrollen. I representanthuset är läget mer osäkert, med små marginaler och viktiga avgöranden i bland annat Colorado, Iowa, New Jersey, New York, Pennsylvania och Kalifornien. Ett republikanskt övertag där kan leda till politisk låsning med utredningar och förhör som blockerar lagstiftning.

Valets utgång avgörs i grunden av väljarnas upplevelse av sin vardag – och av presidentens popularitet. För många handlar det om en enkel fråga: Är livet bättre i dag än för ett år sedan?

Inför riksdagsvalet visar sammanvägda opinionsmätningar ett stabilt läge. Regeringssidan ligger cirka 4,8 procentenheter bakom oppositionen. I praktiken krävs dock bara att 2,4 procentenheter byter block för att majoriteten ska skifta – en förändring som inte är ovanlig under valrörelsens sista månader. Utgången är därför fortsatt öppen, även om oppositionen har ett övertag.

Två frågor bedöms bli särskilt avgörande under valåret. Den ena är brottsligheten, särskilt skjutningarna. Enligt polisen är antalet skjutningar på den lägsta nivån sedan mätningarna inleddes. Samtidigt är kommunikationen svår. Enskilda grova våldsdåd gör det svårt att signalera att problemet är löst, vilket ställer krav på regeringens balansgång i frågan.

Den andra frågan gäller hushållens ekonomi. Inflationen har sjunkit och framtidstron har stärkts efter en tillfällig nedgång under våren, som sannolikt hängde samman med tullkonflikten. Trots förbättringen har regeringen ännu inte vunnit stöd i opinionen i den utsträckning tidigare mönster antytt.

Väljarnas prioriteringar skiljer sig tydligt mellan blocken. Vänsterväljare fokuserar på sjukvård, klimat och välfärd, medan högerns väljare prioriterar lag och ordning. Invandringsfrågan är också på väg upp. De väljare som rör sig mellan blocken kan avgöra valet – och dessa tenderar att påverkas mest av ekonomi och trygghet.

En möjlig ny valfråga är arbetslösheten bland akademiker, som ökat kraftigt under 2025. Utvecklingen är ovanlig i Sverige och kan kopplas till en AI-driven omställning. Om trenden håller i sig kan arbetsmarknadsfrågan växa i betydelse.

Även omvärldsläget kan snabbt påverka dagordningen. Tidigare kriser har visat att internationella händelser, som Ukrainakriget eller tullkonflikter, snabbt skiftar väljarnas fokus. Sådan oro tenderar att gynna statsbärande partier och minska den inrikespolitiska konfliktnivån.

Regeringsfrågan är fortsatt viktig, men har blivit mindre polariserad. Tidigare osäkerhet kring samarbetet mellan borgerliga partier och Sverigedemokraterna har ersatts av ökad acceptans. Väljarna har i högre grad anpassat sig till de alternativ partierna själva lyfter.

Kriget i Ukraina fortsätter att påverka den globala säkerhetsordningen. Ryssland har inte övergett sina mål och förbereder nya offensiver i Donbas, även om utsikterna för framgång är osäkra. Frontlinjen är låst, och Ukraina visar fortsatt motståndskraft. Konflikten har utvecklats från en misslyckad rysk offensiv 2022 till ett utnötningskrig, där skyttegravar kombineras med modern teknik som drönare och elektronisk krigföring.

Båda sidor betraktas som relativt jämnstarka. Ryssland har fördelen av en större industriell bas, medan Ukraina har hög moral, innovationsförmåga och ett starkt civilt försvar.

På politisk nivå strävar Ryssland efter att omförhandla Europas säkerhetsstruktur. Krav har framförts på inflytande över grannländers säkerhetspolitik och att Nato återgår till sina positioner från tiden efter Sovjetunionens fall – krav som inkluderar Sverige och Finland. Samtidigt har länder som Kina, Indien och Brasilien fortsatt ekonomiskt samarbete med Ryssland, trots västvärldens sanktioner. Beroendet av Kina har ökat, men relationen ses som mer jämställd än underordnad.

USA har samtidigt omformulerat sin säkerhetsstrategi. Fokus har flyttats mot Indo–Pacific-regionen, med mindre prioritering av Europa. Retoriken har blivit mer konfrontativ, och stormakters rätt till intressesfärer diskuteras allt öppnare. Det skapar osäkerhet kring folkrätt, handel och internationellt samarbete.

Historien visar att ordningar baserade på intressesfärer sällan ger stabilitet. När militära och ekonomiska intressen krockar ökar risken för konflikt – och för spridning av kärnvapen.

USA:s stöd till Ukraina har minskat. Det består främst av vapen som finansieras av europeiska länder men tillverkas i USA. Underrättelsesamarbetet fortsätter att vara viktigt, men det samlade stödet ligger på en lägre nivå än tidigare.

Inför 2026 syns inga tecken på en nära förestående fred. Tidigare ryska militära initiativ har ofta sammanfallit med internationella toppmöten. De fredsförslag som lagts fram av Moskva bedöms inte som trovärdiga, och förväntningarna på diplomatiska genombrott är låga.

Den globala ordningen går därmed mot en mer fragmenterad struktur – med ökad rivalitet, fler anspråk på inflytandesfärer och ett svagare regelbaserat system.