English en
Stockholms Handelskammares rapport föreslår fyra reformer – innovationsavdrag, testzoner, kompetenssatsningar och innovationsbox – för att stärka Sveriges och Stockholms konkurrenskraft.
Stockholms Handelskammare föreslår innovationsavdrag, testzoner, stärkt kompetensförsörjning och innovationsbox för att öka FoU och Sveriges konkurrenskraft. Foto: Mostphotos

Fyra reformer som stärker Sveriges och Stockholms forskning och innovation

Sverige ligger fortfarande i den globala forskningsfronten, men andra länder springer snabbt ifatt. I rapporten ”En injektion av forskning och utveckling – för Sveriges konkurrenskraft” föreslår Stockholms Handelskammare fyra reformer som kan stärka landets innovationskraft. Regeringens utredning om nya skatteincitament går i samma riktning och berör samma behov av starkare incitament för investeringar i forskning och utveckling (FoU).

Trots en stark forskningsbas har Sverige tappat mark i den globala konkurrensen om investeringar i forskning och utveckling (FoU). Flera EU- och OECD-länder har de senaste åren infört kraftfulla skatteincitament för att locka företag och forskningskapital. För att Sverige ska behålla sin position krävs nya verktyg som gör det mer lönsamt att satsa på kunskap och innovation.

Här är fyra reformer som Stockholms Handelskammare lyfter fram i rapporten ”En injektion av forskning och utveckling – för Sveriges konkurrenskraft” och som kompletteras av regeringens pågående reformarbete.

1. Inför ett innovationsavdrag för ökad forskning och utveckling i Sverige

I rapporten föreslås ett innovationsavdrag enligt den internationella QRTC-modellen (Qualified Refundable Tax Credit). Regeringens utredning SOU 2026:1 Skatteincitament för forskning och utveckling (2026) ligger nära detta förslag, med två alternativa modeller som har liknande syfte: att minska företagens kostnader för forskning och utveckling samt öka incitamenten till investeringar.

– Det är glädjande att regeringen tagit fasta på behovet av ett FoU-incitament. En svensk variant av innovationsavdrag skulle göra Sverige mer attraktivt för investeringar, säger Carl Bergkvist, policychef och chefekonom på Stockholms Handelskammare.

2. Skapa testzoner för ny teknik i Stockholm–Uppsalaregionen och hela Sverige

Rapporten föreslår att regeringen bör inrätta testzoner där företag, akademi och offentlig sektor kan utveckla och prova ny teknik, exempelvis inom klimatomställning, energi och transport. Testzonerna kan korta vägen från idé till marknad och öka antalet kommersialiserade innovationer.

– Vi behöver bli bättre på att omsätta forskning till tillväxt. Testzoner ger möjlighet att snabbt testa, skala upp och skapa nya exportmöjligheter, säger Carl Bergkvist.

3. Stärk kompetensförsörjningen inom forskning och innovation

Sveriges innovationsförmåga bygger i grunden människor och därigenom på tillgången till kvalificerad kompetens. Rapporten lyfter behovet av att utbilda, attrahera och behålla toppkompetens inom forskning och teknik. För att lyckas måste Sverige stärka rekryteringen till utbildningar inom STEM-ämnen, förenkla regler för arbetskraftsinvandring och införa ett särskilt startup-visum som lockar entreprenörer och forskare att etablera sig i landet.

– Teknik och forskning drivs av människor. Om Sverige ska förbli en ledande kunskapsnation måste vi både utbilda fler och locka internationella talanger att stanna, säger Carl Bergkvist.

En stärkt kompetensförsörjning skulle göra det lättare för företag, inte minst i Stockholms- och Uppsalaregionen, att växa, rekrytera och investera i ny forskning.

4. Inför en innovationsbox för långsiktiga skattevillkor

För att belöna företag som lyckas kommersialisera sina innovationer föreslår Stockholms Handelskammare en innovationsbox: en modell där inkomster från immateriella rättigheter beskattas lägre, likt systemen i Belgien och Nederländerna.

– En innovationsbox skulle ge långsiktiga och förutsägbara skattevillkor och göra Sverige mer attraktivt för både svenska och internationella FoU-företag, säger Carl Bergkvist.

Kraftfulla reformer för ett starkare innovationsklimat i Sverige

Stockholms Handelskammare bedömer att dessa reformer, tillsammans med regeringens arbete enligt SOU 2026:1 (2026), kan ge Sverige och huvudstadsregionen en tydlig ledarposition inom forskning och innovation. Tillsammans kan de skapa en stark bas för ökad konkurrenskraft, fler forskningsjobb och ett innovationsklimat som lockar investeringar till Sverige.

Uppdaterat februari 12 2026 Publicerat februari 10 2026