Jämställd innovation kan stärka Sveriges tillväxt
Kvinnligt ledda bolag är inte bara en fråga om jämställdhet – de är också viktiga för tillväxten i svensk ekonomi. Det var utgångspunkten när näringsliv, investerare och beslutsfattare samlades hos Stockholms Handelskammare för ett seminarium om hur fler kvinnor ska kunna starta och skala bolag.
Sverige har i dag ett starkt innovationsklimat som väcker allt större internationell uppmärksamhet. Samtidigt är kapitalfördelningen ojämn. Endast en procent av det totala riskkapitalet i Sverige går till team med enbart kvinnliga grundare. Det är en obalans som riskerar att bromsa både tillväxt och talangförsörjning.
Under seminariet diskuterades hur kapital, regelverk och internationell skalning kan bidra till ett mer inkluderande innovationssystem.
Förändringen sker inte av sig själv
Seminariet inleddes av jämställdhetsminister Nina Larsson (L), som betonade att utvecklingen mot ett mer jämställt näringsliv kräver aktiva insatser.
– Vi kan inte tro att det här är en generationsfråga som löser sig när de unga växer upp. Mätningar från Ungdomsbarometern visar tvärtom att stödet för jämställdhet minskar, särskilt bland unga män och pojkar. Det här kommer inte lösa sig av sig själv utan det är något vi aktivt måste driva fram, sa Nina Larsson.
Kapital, nätverk och nya investeringsperspektiv
Den första panelen samlade Åsa Johansen, director på Women in Tech Sweden, Gulfem Toygar, Sverigechef på Amazon, och Michaela Berglund, vd för investerarnätverket Feminvest. Samtalet kretsade kring hur kapital, nätverk och internationella marknader kan stärka kvinnligt entreprenörskap.
Åsa Johansen lyfte särskilt betydelsen av nätverk och sammanhang där entreprenörer kan mötas och stötta varandra.
– AI kommer inte att ge dig finansiering eller öppna dörrar. Det gör nätverk och community. Därför måste vi också öppna dörrar för andra och se till att fler får plats i rätt sammanhang, sa Åsa Johansen.
Gulfem Toygar betonade samtidigt vikten av att fler entreprenörer får möjlighet att nå internationella marknader och bygga skalbara bolag.
– Om andelen kvinnliga entreprenörer når 50 procent kan det frigöra 250 miljarder euro i ekonomisk tillväxt fram till 2040. Det visar vilken enorm potential som finns, sa Gulfem Toygar.
Michaela Berglund menade att investeringsmodellen håller på att förändras:
– Många säger att riskkapitalmodellen är död. Jag skulle säga att modellen som bara investerar i män är död. Under de första sex månaderna med vår fond har vi tredubblat värdet i ett portföljbolag, dubblat det i ett annat och ökat värdet med 20 procent i ytterligare två, sa hon.
Sverige riskerar att tappa tempo
I den andra panelen deltog Rasmus Nerman, vd för Apoteket, och Lina Hagman, partner och Global Head of Growth på Netlight. Samtalet handlade om hur näringslivet kan bidra till ett mer inkluderande innovationsklimat.
Rasmus Nerman lyfte att Sverige inte längre utvecklas lika snabbt som tidigare inom jämställd representation.
– Sverige toppar internationella jämförelser, men vi riskerar att bli förbisprungna av många andra länder. När man ser till den faktiska maktfördelningen är vi inte så fantastiska. I dag är åtta procent av styrelseordförandena och tio procent av börs-vd:arna kvinnor, så vi har fortfarande mycket kvar att göra, sa Rasmus Nerman.
Lina Hagman betonade samtidigt att digitaliseringen innebär en möjlighet att bygga mer inkluderande system från början:
– Vi bygger samhället digitalt nu och för Netlight, som är ett stort bolag i Europa, är det ett ansvar vi behöver ta: att se till att vi bygger ett samhälle för alla, sa hon.
Ett gemensamt ansvar framåt
Seminariet visade att frågan om jämställd innovation rymmer både utmaningar och möjligheter. När fler perspektiv får plats i entreprenörskap och investeringar stärks också innovationskraften.
Flera av deltagarna pekade på att utvecklingen kräver insatser från både näringsliv, investerare och politik. Med rätt förutsättningar kan fler entreprenörer få möjlighet att starta och skala bolag – något som i förlängningen stärker både näringslivet och Stockholmsregionens konkurrenskraft.
