Fem nya sommargågator som kan ge mer liv i Stockholm

Stockholm har i över tio år arbetat med sommargågator och sommarplatser. Undersökningar visar att nio av tio stockholmare är positiva till initiativen. Mot den bakgrunden har Stockholms Handelskammare i rapporten ”Från betong till barnvagnar och barhäng: Stockholms nya gågator” analyserat hur konceptet med tillfälliga gågator kan utvecklas och skalas upp.

– Syftet är att hitta de optimala platserna för olika typer av gator. Om det här är någonting som uppenbarligen folk gillar, då borde man göra mer av det, säger Frans Elinder, näringspolitisk expert inom stadsutveckling på Stockholms Handelskammare.

Rapporten har också ett större perspektiv. Internationellt är gågator och omvandling av gaturum en central del i arbetet med att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga städer. Städer som New York, Milano, Madrid, Osaka, Tokyo och Sydney använder det offentliga rummet för att stärka trygghet, livskvalitet och lokal handel.

Stockholm har de senaste åren tappat placeringar i internationella stadsindex. Det beror inte nödvändigtvis på att staden blivit sämre, utan på att andra städer har höjt ambitionen.

– Runt om i världen inser man att attraktivitet är det som driver tillväxt och lockar talanger och turister. Stockholm måste vrida på varenda vred som finns för att bli så attraktivt som möjligt, säger Frans Elinder.

I en global konkurrens om talanger, investeringar och besökare är stadens attraktivitet en strategisk fråga för näringslivet i Stockholm.

En datadriven modell för nya gågator i Stockholm

Stockholms Handelskammare har tagit fram en modell som kombinerar geografiska data med statistik om boende, arbetsplatser, restauranger, kaféer och flöden i staden. Modellen utgår från gatusegment där olika indikatorer har viktats utifrån betydelse. Genom viktningen kan platser jämföras och visa var förutsättningarna är som starkast för olika typer av gaturum.

I stället för att se sommargågator som ett enhetligt koncept delas de tillfälliga gågatorna in i fem kategorier utifrån målgrupp och funktion.

– Vårt arbetssätt var att utgå från en målgrupp. Om man vill bygga en gata som passar barn och barnfamiljer, då faller det sig naturligt att den ligger där barnfamiljer bor. På samma sätt ska en aw-gata ligga nära där kontorsarbetare jobbar, säger Frans Elinder.

Tillfälliga gågator är också ett sätt att testa stadsutveckling i mindre skala innan permanenta beslut fattas.

– Det är svårt att veta innan man har testat om det blir rätt. Permanenta förändringar i en stad är kostsamma. Då är det lättare att göra något temporärt, se hur det landar och om det fungerar kan man göra det permanent, säger Frans Elinder.

Fem typer av nya sommargågator i Stockholm

1. Aw-gatan – stadsliv efter kontorstid

Exempel:

• Malmskillnadsgatan (David Bagares gata–Gallerian)
• Regeringsgatan (Brunnsgatan–Lästmakargatan)
• Norrlandsgatan (Kungsgatan–Mäster Samuelsgatan)

Aw-gatan fokuserar på att skapa ett mer levande uteliv i områden med många arbetsplatser.

– Folk måste vilja stanna i stan av ren och skär lust. Vi är i staden av två skäl: av måsten och av lust. Där har vi mycket att arbeta med. Hur kan vi möjliggöra att stan känns som en rolig fest där man vill hänga kvar en timme till? säger Frans Elinder.

Fler människor i rörelse under kvällstid stärker både tryggheten och den lokala ekonomin.

2. Sommargågatan – liv och rörelse sju dagar i veckan

Exempel:

• Norrtullsgatan (Odengatan–Observatoriegatan)
• Roslagsgatan (Odengatan–Jarlaplan)
• Tjärhovsgatan/Östgötagatan (Folkungagatan–Tjärhovsgatan–Björn Trädgårdsgränd)

Bland de gator som pekas ut som möjliga nya sommargågator finns Norrtullsgatan, Roslagsgatan och Tjärhovsgatan/Östgötagatan. Norrtullsgatan är ett exempel på en gata med särskilt goda förutsättningar.

– Vår ingång var att det skulle vara en plats som är aktiv både på vardagarna och på helgerna. Sommargågatan har ett 24/7-tänk, säger Frans Elinder.

Genom att skapa en gata som lever hela veckan kan handel, restauranger och mötesplatser stärkas över tid.

3. Barngatan – mer plats för lek och gemenskap

Exempel:

• Dalagatan (Frejgatan–Karlbergsvägen)
• Västmannagatan (Frejgatan–Karlbergsvägen)
• Upplandsgatan (Frejgatan–Karlbergsvägen)

Barngatan är tänkt att skapa tryggare och mer levande gaturum i områden där många barnfamiljer bor och där tillgången till parker är begränsad.

– Det blir en plats för lek och rörelse i vardagen. Men också för att underlätta för föräldrar. En plats där man vet att man kan släppa ut sina ungar, där det är säkert. Och det blir också en plats för gemenskap, att man kan träffas på gatan och inte enbart i en park, säger Frans Elinder.

En barngata kan bidra till ökad trygghet, fler spontana möten och ett mer levande närområde

4. Destinationsgatan – stärkt kommersiell puls

Exempel:

• Klara Norra Kyrkogata (Kungsgatan–Mäster Samuelsgatan)
• Norrlandsgatan (Kungsgatan–Bryggaregatan)

Destinationsgatan handlar om att utveckla redan kommersiellt starka stråk så att de blir ännu tydligare målpunkter för shopping och stadsliv.

– I Glädjekommissionen lyftes förslag som nattmarknader och längre öppettider. Det fanns också idéer om en ambulerande ljusinstallation som flyttas mellan olika stråk. När den är på plats kan handlare och fastighetsägare skapa en happening kring det som händer just där, säger Frans Elinder.

Syftet är att stärka handeln och skapa upplevelser som lockar både stockholmare och besökare.

5. Vattengatan – ta vara på Stockholms vattennära lägen

Exempel:

• Kungsholms strand (Industrigatan–Inedalsgatan)
• Industrigatan (Svarvaregatan–Kungsholms strand)
• Kronobergsgatan (Fleminggatan–Kungsholms strand)
• Inedalsgatan (Fleminggatan–Kungsholms strand)

Stockholm är en stad byggd kring vatten, men vattennära miljöer är ofta underutnyttjade i vardagen.

– Vi befinner oss hela tiden bara ett stenkast från vattnet. Trots det känns det långt bort från stockholmarnas vardag. Hur kan man möjliggöra det? Genom att skapa målpunkter som bryggor, bastur, kajakuthyrning och tillåta bad, säger Frans Elinder.

Vattennära gågator kan kombinera rekreation, caféer, småskalig handel och god tillgänglighet med kollektivtrafik.

Attraktiv stad stärker näringsliv och tillväxt

Internationell forskning visar att tillfälliga gågator kan öka omsättningen för lokala verksamheter genom ökad fottrafik. Fler människor i rörelse skapar bättre förutsättningar för handel, restauranger och besöksnäring. För företag som konkurrerar om internationell kompetens är stadens attraktivitet avgörande.

– De tävlar inte bara med sitt eget erbjudande, utan med erbjudandet som staden är. Om Stockholm upplevs som en attraktiv plats att bo på är det bra för deras möjlighet att rekrytera rätt personal, säger Frans Elinder.

Stockholms Handelskammare betonar samtidigt att framkomlighet för leveranser, kollektivtrafik, räddningstjänst och boende måste fungera i samklang med utvecklingen.

– Samordning är centralt. Boende , lokala företagare, ja, alla som påverkas ska få tycka till, säger Frans Elinder.

Ett levande Stockholm om tio år

Om fler tillfälliga gågator i Stockholm blir verklighet kan staden utvecklas till en mer dynamisk och levande stad.

– Förhoppningsvis kommer vi att bo i en alltmer attraktiv stad där vi har möjlighet att testa nya saker och pröva vad som funkar, och utmana det som har varit gängse länge, säger Frans Elinder.

Rapporten visar att det finns stor potential i Stockholms gaturum och att tillfälliga sommargågator kan vara ett konkret verktyg för att stärka stadsliv, handel och konkurrenskraft.